En av hälso- och sjukvårdsorganisationens största utmaningar är bristen på tillgänglighet (regeringen.se). Som en del av en lösning på problemet har nya digitala vårdappar som erbjuder läkarkontakt via chatt, samtal eller videolänk lanserats på marknaden. Två av de största nätläkarbolagen i Sverige är Kry och Min Doktor som under det senaste året haft närmare 100 000 patientkontakter var via internet.    Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning är bland de mest digitalt mogna i världen gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor (pwc.se). Från landstingens håll har de digitala vårdgivarna setts som en tillgång och en möjlighet för sjukvården att avlasta en allt tyngre belastad primärvård. Men allt går inte lika fort som digitaliseringen. Ersättningssystem och vårdavtal har ännu inte anpassats till de nya nätläkartjänsterna, detta som en följd av den politiska processens natur: beslut tar tid att fatta. Föråldrade ersättningsmodeller och kryphål i utomlänsavtalet har gjort att bolagen via ett avtal med region Jönköping det senaste året debiterat landsting runt om i Sverige en mycket hög ersättning för de besök som gjorts via apparna.   Den andra mars i år publicerade Dagens Nyheter en debattartikel författad av representanter från Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF), där de riktade skarp kritik mot nätläkarbolagen. I artikeln menade representanterna för SFAM och DLF bland annat att de digitala läkartjänsterna dränerar resurser från en redan underfinansierad primärvård samt att bolagen brister när det kommer till den medicinska kvaliteten (dn.se).   I repliker till artikeln bemötte företrädare för vårdapparna Kry och Min doktor kritiken, men även politiker uttalade sig, plus en docent i hälsoekonomi samt en överläkare i klinisk farmakologi valde att gå in i debatten. En intern konflikt mellan föreningarna, politiker, nätläkarbolagen samt diverse läkare runt om i landet visade på att frågan om nätläkarbolagens roll i samhället är en infekterad och mycket komplex fråga. Ena sidan väljer att se möjligheterna, andra sidan fokuserar på begränsningarna. Debatten mynnade ut i att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bland annat valt att till sommaren 2017 se över och anpassa ersättningsmodellerna för virtuell vård. Samtidigt hävdar en del av kritikerna mot bolagen att det finns för lite evidensbaserad forskning kring huruvida den medicinska kvaliteten kan upprätthållas vid vård online. Trots att flera av de intervjuade har samma utbildning, kom de i flera fall fram till väldigt olika slutsatser kring vilken typ av medicinska besvär man kunde diagnostisera och behandla via digitala läkarbesök. Trots att alla representanter ser stora fördelar med digitaliseringen och tjänsten som sådan, så har de olika åsikter kring hur nätläkarna långsiktigt och kostnadseffektivt ska inkorporeras i vården.   Vi försöker i reportaget förklara de bakomliggande orsakerna till att nätdoktorer under så kort tid vuxit sig allt större i relation till de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationen idag står inför. Vi speglar nätläkarnas framväxt ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som vi med stöd av fakta och viss statistik kan visa hur Sveriges sjukvårdspersonal och invånare ställer sig till digitaliseringen inom vården. Syftet är att djupdyka ner i den konflikt kring nätdoktorer som utspelat sig på DN debatt i februari i år, och förklara den roll som nätläkarna har nu och kan komma att ha i framtiden.

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Private companies that provide telemedicine have been ahead of the public healthcare with regards to treating patients that do not require physical care. With digital innovation the telemedicine companies have attracted a specific group of patients. By using the current model for financial compensation, the telemedicine companies are a perceived competition by the public healthcare. This study presents the counties´ views on telemedicine and private companies that operate in the same field. This study also presents the counties views on issues with the current development of telemedicine and other digital services in public healthcare. The results indicate that the current development is insufficient and is in need of a different approach. The main focus should shift towards developing a platform instead of developing healthcare services

In the last few years, and especially since the start of the COVID-19 pandemic, healthcare services have been moving online. Today, patients can book appointments with doctors and read their medical records in apps and web services. It is important that these services are equally accessible to all patients, regardless of for example disability. This study aims to identify opportunities and challenges in adapting these digital healthcare services towards increasing accessibility for screen reader users with visual impairments. Eight people with visual impairments participated in the study, whereof five had complete vision loss and three had low vision. First, the participants were interviewed about their experiences of using screen readers as well as their views on digital healthcare. Secondly, a usability test was conducted on an existing system at the online health service provider Kry. The interviews indicated that screen reader users face a lot of accessibility barriers online, and therefore might be hesitant towards using digital healthcare. Yet, accessible digital healthcare can bring positive consequences such as making people with visual impairments more independent in handling medical documents and communication with clinicians. Many of the common barriers mentioned, such as unlabelled buttons and missing alternative text for images were found in the usability test of the Kry app. Some barriers even caused dead ends, resulting in that only three out or eight tasks in the usability test were completed by all the participants. From the results of the interviews and usability test, this study proposes a set of recommendations for achieving screen reader friendly online services. The recommendations include for example prioritising simple navigation, always providing alternative text and to test with assistive technology. The recommendations are applicable to other types of services as well, although they might be extra important in the digital healthcare sector where accessibility is of extra high importance. / De senaste åren och speciellt sedan COVID-19 tog fart har delar av sjukvården börjat flytta ut på internet. Idag finns det en rad olika appar som patienter kan använda för att träffa läkare och för att läsa sina journaler. Det är väldigt viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för alla patienter, oavsett om man till exempel har en funktionsnedsättning. Denna studie undersöker vilka möjligheter och utmaningar den digitala sjukvården står inför vad gäller tillgänglighetsanpassning för personer med synnedsättningar som använder skärmläsare. Åtta personer deltog i studien varav tre hade nedsatt syn och fem helt saknade synperception. Deltagarna blev först intervjuade om sina erfarenheter av att använda skärmläsare samt sin syn på digital vård. Efter det fick de göra ett användbarhetstest av den digitala vårdappen Kry. Intervjuerna visade att personer med synnedsättningar stöter på många olika typer av tillgänglighetsproblem på internet. Därför är vissa personer tveksamma till att använda digitala vårdtjänster. Om digitala vårdtjänster var väl anpassade för skärmläsare skulle de däremot kunna hjälpa personer med synnedsättningar att bli mer självständiga vad gäller till exempel hantering av medicinska dokument och kommunikation med läkare. Många av de vanligaste tillgänglighetsproblemen på internet, så som omärkta knappar och utebliven alternativ text, påträffades under användbarhetstestet av Kry-appen. Vissa av problemen var så pass allvarliga att de ledde till att deltagarna fastnade i appen. Detta gjorde i sin tur att endast tre av de åtta uppgifterna som var del av testet löstes av samtliga deltagare. Baserat på resultaten från intervjuerna och användbarhetstestet föreslår denna studie en rad rekommendationer för att göra digitala tjänster bättre anpassade för skärmläsare. Rekommendationerna innebär bland annat att prioritera enkel navigation, att alltid ha alternativ text till bilder samt att aktivt testa digitala tjänster med skärmläsare. Rekommendationerna är applicerbara på de flesta typer av digitala tjänster, men är extra viktiga att använda inom digital vård eftersom det måste vara tillgängligt för alla.

The introduction of welfare markets in publicly financed healthcare system has together with digital innovation of healthcare delivery led to a rapid growth of direct-to-consumer telemedicine services. In Sweden, the rise of such digital doctors has sparked a debate and there are indications that these developments might affect the overreaching goals of Swedish healthcare delivery on equal terms and according to need. This thesis examines the emergence of the new digital healthcare market and the political debate surrounding these developments, in order to answer the overreaching question of what these developments mean for equity in health in the Swedish healthcare system. This is done by describing developments on the digital healthcare market in Sweden and by conducting an idea analysis of the political parties’ views on these developments. Findings indicate that healthcare providers have great influence on the digital healthcare market in Sweden at the expense of public actors. Results from the idea analysis shows that political parties mainly discuss health equity in relation to the digital healthcare market in line with social or liberal egalitarian ideas of health equity.