Bakgrund: Tidigare forskning visar att homosexuella, bisexuella,transsexuella, queer och intersexpersoner (HBTQI) upplever sämre hälsajämfört med övriga befolkningen. De möter utmaningar i att finna god vårdoch säkerställa att deras hälsobehov är mötta. Som grupp löper de även störrerisk att erfara diskriminering och andra överträdelser av mänskligarättigheter. Det bemötande dessa personer får i hälso- och sjukvården kanpåverka upplevelsen av hälsa och hälsans villkor. Allmänsjuksköterskanbehöver därför ha kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelser föratt kunna ge ett gott bemötande och en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva hbtqi-personers upplevelser av bemötande ivården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien baseradespå tio kvalitativa originalartiklar som analyserades genom en metasyntes. Resultat: Tre teman och sex underteman identifierades. Det första temat var:Upplevelser av vårdpersonalens kommunikation med tillhörandeunderteman: Pronomen och Könsneutralitet. Det andra temat var:Upplevelser av vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman: Diskriminering och stigmatisering och Acceptans. Det tredje temat var: Upplevelser av vårdpersonalens kunskap med tillhörande underteman:Trygghet av kunskap och Brist på kunskap. Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelserbehövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal föratt skapa en trygg, god och bekräftande vård

Graden av fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika grupper i samhället då människor med låg socioekonomisk status är mindre aktiva än människor med hög socioekonomisk status. Samhället står inför en utmaning att skapa mer jämlik hälsa och ge alla lika förutsättningar till fysisk aktivitet. Ett initiativ som arbetar för detta är Fritidsbanken som lånar ut fritidsutrustning. Studien syftar till att undersöka hur Fritidsbanken arbetar med att skapa förutsättningar för jämlik hälsa. Data utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar med Fritidsbanken på lokal nivå i eller i närheten av socioekonomiskt utsatta områden samt med en person som arbetar på centrala Fritidsbanken. Resultatet visar att Fritidsbanken centralt inte har en särskild strategi att arbeta mot socioekonomiskt utsatta områden utan vill vara tillgängliga för alla och på det sättet främja en jämlik hälsa. Däremot finns lokala initiativ som riktar sig till socioekonomiskt utsatta områden. Strategin att inte rikta sig till en specifik målgrupp kan kopplas till en rädsla att stigmatisera exempelvis låntagare. Resultatet visar på vikten av samverkan med skola, idrottsrörelsen och samhällsorganisationer för att nå önskade resultat. Studiens resultat diskuteras med stöd av den socio-ekologiska modellen som förklarar relationen och sambandet mellan individ, grupp och samhälle och hur förändringar relaterar till makro- och mikronivå. Slutsatsen är att Fritidsbanken ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet i socioekonomiskt utsatta områden, även om verksamheten inte enbart riktar sig till boende i dessa områden. Däremot kan Fritidsbanken som ensam aktör inte verka för jämlik hälsa utan behöver samverka med samhällsorganisationer på alla nivåer för att det ska uppfyllas.

Bakgrund: En god och jämlik hälsa för hela befolkningen är ett centralt mål för hälso-och sjukvården. Men forskning indikerar att HBTQ-personer upplever en sämre hälsa än övriga befolkningsgrupper och förekomsten av psykisk ohälsa är betydligt högre bland homo-och bisexuella jämfört med heterosexuella. Dessutom har forskning visat att HBTQ-personer utsätts för stigmatisering och diskriminering i samhället i stort men även inom vården. Den sociala stigmatiseringen och diskrimineringen gentemot HBTQ-personer anses ha en inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att beskriva hur HBTQ-personers upplever bemötandet inom vården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utformades. Studien baserades på elva kvalitativa original artiklar som analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: vårdpersonalens kompetens och vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman:kommunikation, kunskap, diskriminering och stigmatisering och acceptans. Slutsats: En ökad kunskap och medvetenhet kring HBTQ behövs hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att kunna bemöta och tillgodose en jämlik vård till HBTQ-personer. Genom att utbilda framtida och nuvarande sjuksköterskor inom ämnet ökar möjligheten för en mer inkluderande och jämlik hälso-och sjukvård. / Background: Good and equal health for the entire population is a key goal of health care. However, research indicates that lesbian, gay, bisexual, transgender and queer (LGBTQ) people experience poorer health than other population groups and the incidence of mental illness is significantly higher among homosexuals and bisexuals compared to heterosexuals. In addition, research has shown that LGBTQ-people are exposed to stigma and discrimination in society at large but also in healthcare. The social stigma and discrimination against LGBTQ people is considered to have an impact on the physical and mental health. It is important that the nurse has the right competence regarding LGBTQ-people in order to be able to meet and satisfy equal care. Aim: To describe how LGBTQ-people experience health care encounter. Method: A literature review with a qualitative method was designed. The study was based on eleven qualitative original articles that were analyzed using a thematic analysis method. Result: Two themes emerged: the health care staff’s competence and the health care staff’s attitude with associated subthemes: communication, knowledge, discrimination and stigmatization and acceptance. Conclusion: An increased knowledge and awareness of the LGBTQ community’s needs is necessary among nurses and other healthcare professionals, to be able to provide equal care. Opportunities for an inclusive and equal health care increases when future and current nurses are educated in the subject

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

The introduction of welfare markets in publicly financed healthcare system has together with digital innovation of healthcare delivery led to a rapid growth of direct-to-consumer telemedicine services. In Sweden, the rise of such digital doctors has sparked a debate and there are indications that these developments might affect the overreaching goals of Swedish healthcare delivery on equal terms and according to need. This thesis examines the emergence of the new digital healthcare market and the political debate surrounding these developments, in order to answer the overreaching question of what these developments mean for equity in health in the Swedish healthcare system. This is done by describing developments on the digital healthcare market in Sweden and by conducting an idea analysis of the political parties’ views on these developments. Findings indicate that healthcare providers have great influence on the digital healthcare market in Sweden at the expense of public actors. Results from the idea analysis shows that political parties mainly discuss health equity in relation to the digital healthcare market in line with social or liberal egalitarian ideas of health equity.

Introduktion: Transportfattigdom innebär begränsningar för individer i deras förmåga och möjlighet att resa, exempelvis genom resor till och från arbete, skola, livsmedelsinköp och fritidsresor. Transportfattigdom kan förvärra livskvaliteten för utsatta grupper i samhället, särskilt under perioder av ekonomisk nedgång (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) belyser den starka kopplingen mellan transport och folkhälsa, och förespråkar en hållbar och hälsosam transportinfrastruktur för att förbättra människors hälsa och livskvalitet över hela världen. Syfte: Syftet med den aktuella litteraturstudien är att sammanställa hur transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Sammanlagt inkluderades 20 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Bland annat har följande sökord inkluderats i sökningarna: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation samt transportation poverty. De inkluderade artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesigner och genomförda i Kanada, Australien, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, Tyskland. Resultat: Studien resulterade i 19 olika teman och subteman (Figur 1). Av dessa kategoriserades fem ut som övergripande teman; Tillgänglighet och tillgång till transport, Hälsa och välbefinnande, Social rättvisa och hälsoklyftor, Äldre och transport, Begränsningar av transport för personer med funktionsnedsättningar. Slutsats: Transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa. Vid planering och utformningar av transportlösningar är det därför angeläget att säkerställa tillgänglighet och tillgång till transport för alla samhällsgrupper för att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa. / Transport poverty is a new concept that includes limitations for individuals in their ability to travel, for example traveling to and from work, grocery shopping, and pleasure travel. It encompasses all types of transportation, for instance personal vehicles or public transportation (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) highlights the intimate connection between transportation and public health, and how sustainable and healthy transportation infrastructure can improve the quality of life for the world’s population. Purpose: The purpose of the current literature study is to compile how transport poverty affects possibillity to good health from an equality perspective. Method: A systematic literature review was conducted. A total of 20 scientific articles were included from the databases Cinahl and PubMed. The search queries encompassed following terms: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation, and transportation poverty. The included articles had both qualitative and quantitative study designs and were conducted in Canada, Australia, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, and Germany. Results: The study resulted in 19 different themes and subthemes (Figure 1). Out of these, five were categorized as overarching themes: Accessibility and access to transportation, Health and well-being, Social justice and health disparities, Aging and transportation, Limitations of transportation for people with disabilities. Conclusion: Transport poverty affects the possibility of good health. When planning and designing transport solutions, it is therefore important to ensure accessibility and access to transport for all social groups to create better conditions for equal health.

Bakgrund: Narkotikamissbruk har sedan 1960-talet ansetts vara ett allvarligt samhällsproblem som ökar risken för sjukdom och social utsatthet. Varje år dör omkring 900 personer i Sverige av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Personer som utvecklat ett narkotikamissbruk kan hamna i en ond spiral där de negativa konsekvenserna ökar och medför en risk att förlora allt så som jobb, hem och familj. Detta kan i sig öka de socioekonomiska skillnaderna i befolkningen. När en person bryter sitt missbruk sker en process som i denna studie förklarats utifrån modellen Stages of change. Syfte: Syftet med studien är att skildra betydelsefulla faktorer i förändringsprocessen för individer som tagit sig ur narkotikamissbruk. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. I studien kombinerades induktiv och deduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att socialt stöd var en viktig faktor genom förändringsprocessen, framförallt under faserna action och maintenance. Olika strategier som att bryta gamla beteenden och mönster var betydande. Den egna viljan ansågs vara essentiell för att inleda och genomföra en förändring. Genom behandling fick informanterna verktyg att hantera sin vardag. De jobbade hårt med sig själva genom de olika förändringsfaserna i Stages of change för att uppnå ett vidmakthållande och minimera risken för återfall. Konklusion: Studiens resultat visar att när en person är i behov av hjälp, och uttrycker detta, då behöver familj och samhälle erbjuda stöd. För de individer som inte har det sociala nätverket bakom sig, där synliggörs ett större behov av att samhällsinsatser måste finnas tillgängliga för att bidra till jämlik hälsa. / Background: Since the 1960s, drug abuse has been considered a serious societal issue that increases the risk of illness and social exclusion. In Sweden approximately 900 people die from drug intoxication annually. People who develop a drug addiction can end up in a negative spiral with consequences such as loss of work, home and family. Consequences that can increase the socio-economic differences within the population. When a person decides to end their addiction a process of change takes place, in this study explained using the Stage of change model. Purpose: The purpose of the study is to describe significant factors during the process of change within individuals who have recovered from drug abuse. Method: The study design was qualitative and was conducted using a semi-structured interview guide. The study combined inductive and deductive analysis. Results: The results indicated that social support was an important factor throughout the process of change, especially during the phases action and maintenance. Various strategies such as breaking old habits and patterns were also significant. Self-determination was considered essential to initiate and implement change. During treatment, the informants were given coping strategies to handle their everyday lives. They worked hard with themselves throughout the various stages in Stages of change to achieve sustainability and minimize the risk of relapse. Conclusion: The study's result implies that when a person is in need of help, and expresses this, family and community need to offer support. Individuals who do not have the social network requires more interventions from the community to enable a healthy life.

Inledningen förklarar förändring av livsmedelsproduktionen och att industrin kan ha potentiella etiska dilemman för jämlikheten. Att den industriella djurproduktionen kan ha förstärkt spridningen av Covid19 och att industrier ofta placeras i områden med låg socioekonomi. Bakgrunden förklarar att ett jämlikt samhälle har fördelar för alla. Samt hur Folkhälsomyndigheten arbetar med jämlikhet genom målet om en god och jämlik hälsa. Därefter beskrivs tidigare forskning, begrepp och teorier. Syftet med studien var att analyseraom den industriella djurproduktionen var etiskt försvarbar. Detta utfördes genom att analysera om industrin har potentiella risker för jämlikheten. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys. Urval var tio rapporter från privata- och statliga organisationer. Analysen i denna studie utgick från begreppet jämlikhet som kopplades till målet om en god och jämlik hälsa och de politiska folkhälsomålområdena. Vidare användes två normativa teorier, konsekvensetik och deontologisk/plikt- och rättighetsetik. Resultatet visar på att den industriella djurproduktionen kan ha potentiella risker. Riskerna framkom inom kategorierna; arbete, miljö och sjukdom. De potentiella riskerna sågs inom majoriteten av folkhälsopolitiska målområdena. Dessa risker kan påverka alla människor, dock visar resultatet att de som redan var utsatta var i högre risk för ohälsa och att dessa risker kan vara orättvisa, onödiga och undvikbara. Slutsatsen är att industrin kan ha potentiella direkta- och indirekta jämlikhetsbarriärer för en god och jämlik hälsa inom flera av de folkhälsopolitiska målområdena. De potentiella riskerna som framkommit i denna studie, analyserat från valda teorier, indikerar att IDP inte är etiskt försvarbar. / The introduction explains the change in food production and potential ethical dilemmas for equality. That the industrial animal production may have increased the spread of Covid19 and that industries are located in areas with low socioeconomic status. The background explains that equal society has benefits for everyone. And how the Public Health Agency works with equality through the goal of good and equal health. It then describes previous research, as well as concepts and theories. The purpose of the study was to analyse whether the industrial animal production was ethically defensible. The method was a qualitative content analysis. Selections were ten reports from private and government organizations. The analysis in this study was based on the concept of equality, which was linked to the goal of good and equal health and the political public health goal areas. Furthermore, two normative theories were used, consequential ethics and deontological/duty and rights ethics. The result shows that industrial animal production can have potential risks within the categories: work, environment, and illness. These risks can affect all people, the results show that those who were already exposed were at higher risk of ill health and that these risks can be unfair, unnecessary, and avoidable. The conclusion is that the industry can have potential direct and indirect equality barriers for good and equal health within several of the public health policy target areas. The potential risks identified in this study, analysed from selected theories, indicate that the industry is not ethically defensible.