In Sweden, it is prohibited to discriminate because of transgender identity or expression. However, research shows that transgender people often face discrimination in society including the health care sector. The aim of this work is to increase the understanding of the transgender experience in the meeting with caregivers. In the study some basic concepts are reviewed, such as different ways of defining sex. Sexuality, transgender, gender identity and expression are defined and discussed and the transgender health situation is described. As theoretical basis the term life world is introduced. The problem statement shows that transgender people are largely suffering from mental illness and that they, because of the risk of being offended or badly treated, refrain from seeking medical care. The methodology used in the study is a literature review of previously conducted qualitative research in the field. This research is compiled into a new entirety with the intent to increase the understanding of the phenomenon and translate it into practical knowledge in health care work. The result of the literature review of the transgender experience when meeting with health care can be summarized in three main groups: Standing outside the norm, Getting inadequate care and Being discriminated. In conclusion, the results indicate that the conception that there are only two genders together with the heteronormativity prevent transgender to get a good treatment and adequate care. The result and the method are discussed in the report.

Bakgrund: En god och jämlik hälsa för hela befolkningen är ett centralt mål för hälso-och sjukvården. Men forskning indikerar att HBTQ-personer upplever en sämre hälsa än övriga befolkningsgrupper och förekomsten av psykisk ohälsa är betydligt högre bland homo-och bisexuella jämfört med heterosexuella. Dessutom har forskning visat att HBTQ-personer utsätts för stigmatisering och diskriminering i samhället i stort men även inom vården. Den sociala stigmatiseringen och diskrimineringen gentemot HBTQ-personer anses ha en inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att beskriva hur HBTQ-personers upplever bemötandet inom vården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utformades. Studien baserades på elva kvalitativa original artiklar som analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: vårdpersonalens kompetens och vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman:kommunikation, kunskap, diskriminering och stigmatisering och acceptans. Slutsats: En ökad kunskap och medvetenhet kring HBTQ behövs hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att kunna bemöta och tillgodose en jämlik vård till HBTQ-personer. Genom att utbilda framtida och nuvarande sjuksköterskor inom ämnet ökar möjligheten för en mer inkluderande och jämlik hälso-och sjukvård. / Background: Good and equal health for the entire population is a key goal of health care. However, research indicates that lesbian, gay, bisexual, transgender and queer (LGBTQ) people experience poorer health than other population groups and the incidence of mental illness is significantly higher among homosexuals and bisexuals compared to heterosexuals. In addition, research has shown that LGBTQ-people are exposed to stigma and discrimination in society at large but also in healthcare. The social stigma and discrimination against LGBTQ people is considered to have an impact on the physical and mental health. It is important that the nurse has the right competence regarding LGBTQ-people in order to be able to meet and satisfy equal care. Aim: To describe how LGBTQ-people experience health care encounter. Method: A literature review with a qualitative method was designed. The study was based on eleven qualitative original articles that were analyzed using a thematic analysis method. Result: Two themes emerged: the health care staff’s competence and the health care staff’s attitude with associated subthemes: communication, knowledge, discrimination and stigmatization and acceptance. Conclusion: An increased knowledge and awareness of the LGBTQ community’s needs is necessary among nurses and other healthcare professionals, to be able to provide equal care. Opportunities for an inclusive and equal health care increases when future and current nurses are educated in the subject

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

Bakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i hälsa

Background: Risk factors related to class,gender and sexuality have been identified, emphasizing the importance for health care staff to attain tools to provide individualized healthcare from an intersectional perspective. Purpose: Our purpose was to identify ways to improve equality in modern day Swedish healthcare from an intersectional perspective. Method: General literature review based on 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, that were analyzed using Polit and Beck’s nine-step model. A content analysis was conducted, from which categorizing and meaningful units were condensed and coded intothemes and subthemes. Results: We identified two main themes, with three and two subthemes respectively. The first main theme was education, with subthemes knowledge of power and privileges, knowledge of implicit bias and insight into the life situation of vulnerable groups. The second main theme was personal treatment, with sub themes respect and sensitivity to individual needs and open communication and participation. Our findings show that education about intersectionality, as well as how health care staff treat and meet with patients, both play an important role in the creation of a more equal healthcare. Conclusion: Health care institutions must adjust their work after current circumstances. The right tools are needed for health care staff to be able to properly meet and treat patients belonging to minority groups. Education about intersectionality is one way to detect and address existing power structures and their influence on individuals, in order tobetter formulate and implement solutions for a more equal health care. / Bakgrund: Riskfaktorer för att exponeras för ojämlikhet i vården kan vara på grund av klass, kön, etnicitet och sexualitet, detta har bland annat härletts till otillräcklig kunskap hos vårdpersonal. Det är av vikt att vårdpersonal erhåller de verktyg som krävs för att vårda individer personcentrerat och jämlikt. Syftet: Syftet med studien var att beskriva olika sätt att främja jämlik omvårdnad ur ett intersektionellt perspektiv. Metod: Allmän litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserats genom Polit och Becks niostegsmodell. En innehållsanalys upprättades där kategorisering och meningsbärande material togs ut för att sedan kondenseras och kodas till teman och subteman. Resultat: I studiens resultat identifierades två huvudteman med tre respektive två subteman, nämligen temat utbildning med subteman kunskap om makt och privilegier, kunskap om ”implicit bias” och insikt i utsatta gruppers livssituation samt huvudtemat bemötande med subteman respekt och lyhördhet inför individuella behov och öppen kommunikation och delaktighet. Resultatet redogör för att utbildning om intersektionalitet, såväl som vårdpersonalens bemötande, spelar viktiga roller i strävandet efter jämlik vård. Slutsats: Hälso- och sjukvård måste anpassa sin verksamhet efter rådande behov. Utbildning om intersektionalitet är ett tillvägagångssätt med vilket man kan förklara och förstå strukturella maktordningar och vilket inflytande de har på individen, detta för att lättare kunna formulera och implementera lösningar som kan verka för att minska ojämlikheten i vården.

Bakgrund: Primärvården har en viktig preventiv och kurativ funktion där många av befolkningens hälsobehov kan tillgodoses. Med sin breda kompetens har primärvården bäst förutsättningar att tillgodose patienters vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. En tillgänglig och välfungerande primärvård för hela befolkningen kan bidra till en mer jämlik hälso-och sjukvård på befolkningsnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka tillgängligheten till läkare på vårdcentraler i Landstinget Dalarna under en tidsperiod som inkluderade förändringar av primärvården motiverad av ekonomiska svårigheter inom landstinget. Metod: Studien hade en icke-experimentell kvantitativ design som undersökte geografisk jämlikhet utifrån tillgänglighet till läkare, samt eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare över en femårsperiod. Statistiska analyser med oberoende t-test, Mann-Whitney U-test och Kruskal-Wallis test användes för att utforska geografisk jämlikhet ur flera aspekter (p<,05). Eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Tillgängligheten till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna visade stora procentuella skillnader inom och mellan vårdcentraler. Under femårsperioden hade Landstinget Dalarna generellt lägre tillgänglighet än riksgenomsnittet och jämförelselandsting. Resultatet visade signifikanta skillnader (p<,05) gällande tillgänglighet på kommunnivå, men studien hittade inget geografiskt mönster för tillgänglighet. Tillgänglighet utifrån vårdcentralernas socioekonomiska sammansättningar mätt via CNI (Care Need Index) kunde inte påvisa samvariation mellan tillgänglighet till läkare inom primärvården och CNI, vilket kan bero på att CNI kompenserar för socioekonomiska skillnader. Slutsats: Studiens resultat visade varierande tillgänglighet till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna. För att uppnå en mer tillgänglig och jämlik primärvård för samtliga invånare i Dalarnas län bör regionala skillnader reduceras och tillgängligheten till läkare i landstinget bör förbättras generellt. / Background: Primary health care has an important preventative and curative role, where many of the population's health needs can be met. An accessible and well-functioning primary health care can reduce health inequities in the population. Objective: The purpose of the study was to investigate accessibility for medical consultations in primary health care centres in Dalarna County Council. The study explored accessibility during a period of time when changes were made in primary health care due to financial difficulties in the county council. Methods: The study had a non-experimental, quantitative design that examined geographic equality based on accessibility to medical consultations, and relationships between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations over a five-year period. Statistical analysis with independent t-test, Mann-Whitney U-test and Kruskal-Wallis test examined geographic equality from several aspects (p<,05). Associations between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations was investigated using Spearman's rank correlation coefficient. Results: Accessibility to medical consultations in Dalarna County Council varied within and between primary health care centres. During the five-year period, Dalarna County Council generally had lower accessibility than the national average and a comparative county council. The result showed significant differences (p<,05) regarding accessibility at the municipal level, but no geographic pattern for accessibility was found. This study did not find correlations between socioeconomic composition and accessibility to medical consultations, which may be because CNI compensates for socioeconomic differences. Conclusion: This study found variations regarding accessibility to medical consultations within Dalarna County Council. In order to achieve a more accessible and equal primary health care for all residents in Dalarna, regional differences should be reduced and accessibility to medical consultations should be improved in general.

Introduktion: Transportfattigdom innebär begränsningar för individer i deras förmåga och möjlighet att resa, exempelvis genom resor till och från arbete, skola, livsmedelsinköp och fritidsresor. Transportfattigdom kan förvärra livskvaliteten för utsatta grupper i samhället, särskilt under perioder av ekonomisk nedgång (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) belyser den starka kopplingen mellan transport och folkhälsa, och förespråkar en hållbar och hälsosam transportinfrastruktur för att förbättra människors hälsa och livskvalitet över hela världen. Syfte: Syftet med den aktuella litteraturstudien är att sammanställa hur transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Sammanlagt inkluderades 20 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Bland annat har följande sökord inkluderats i sökningarna: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation samt transportation poverty. De inkluderade artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesigner och genomförda i Kanada, Australien, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, Tyskland. Resultat: Studien resulterade i 19 olika teman och subteman (Figur 1). Av dessa kategoriserades fem ut som övergripande teman; Tillgänglighet och tillgång till transport, Hälsa och välbefinnande, Social rättvisa och hälsoklyftor, Äldre och transport, Begränsningar av transport för personer med funktionsnedsättningar. Slutsats: Transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa. Vid planering och utformningar av transportlösningar är det därför angeläget att säkerställa tillgänglighet och tillgång till transport för alla samhällsgrupper för att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa. / Transport poverty is a new concept that includes limitations for individuals in their ability to travel, for example traveling to and from work, grocery shopping, and pleasure travel. It encompasses all types of transportation, for instance personal vehicles or public transportation (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) highlights the intimate connection between transportation and public health, and how sustainable and healthy transportation infrastructure can improve the quality of life for the world’s population. Purpose: The purpose of the current literature study is to compile how transport poverty affects possibillity to good health from an equality perspective. Method: A systematic literature review was conducted. A total of 20 scientific articles were included from the databases Cinahl and PubMed. The search queries encompassed following terms: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation, and transportation poverty. The included articles had both qualitative and quantitative study designs and were conducted in Canada, Australia, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, and Germany. Results: The study resulted in 19 different themes and subthemes (Figure 1). Out of these, five were categorized as overarching themes: Accessibility and access to transportation, Health and well-being, Social justice and health disparities, Aging and transportation, Limitations of transportation for people with disabilities. Conclusion: Transport poverty affects the possibility of good health. When planning and designing transport solutions, it is therefore important to ensure accessibility and access to transport for all social groups to create better conditions for equal health.

Inledningen förklarar förändring av livsmedelsproduktionen och att industrin kan ha potentiella etiska dilemman för jämlikheten. Att den industriella djurproduktionen kan ha förstärkt spridningen av Covid19 och att industrier ofta placeras i områden med låg socioekonomi. Bakgrunden förklarar att ett jämlikt samhälle har fördelar för alla. Samt hur Folkhälsomyndigheten arbetar med jämlikhet genom målet om en god och jämlik hälsa. Därefter beskrivs tidigare forskning, begrepp och teorier. Syftet med studien var att analyseraom den industriella djurproduktionen var etiskt försvarbar. Detta utfördes genom att analysera om industrin har potentiella risker för jämlikheten. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys. Urval var tio rapporter från privata- och statliga organisationer. Analysen i denna studie utgick från begreppet jämlikhet som kopplades till målet om en god och jämlik hälsa och de politiska folkhälsomålområdena. Vidare användes två normativa teorier, konsekvensetik och deontologisk/plikt- och rättighetsetik. Resultatet visar på att den industriella djurproduktionen kan ha potentiella risker. Riskerna framkom inom kategorierna; arbete, miljö och sjukdom. De potentiella riskerna sågs inom majoriteten av folkhälsopolitiska målområdena. Dessa risker kan påverka alla människor, dock visar resultatet att de som redan var utsatta var i högre risk för ohälsa och att dessa risker kan vara orättvisa, onödiga och undvikbara. Slutsatsen är att industrin kan ha potentiella direkta- och indirekta jämlikhetsbarriärer för en god och jämlik hälsa inom flera av de folkhälsopolitiska målområdena. De potentiella riskerna som framkommit i denna studie, analyserat från valda teorier, indikerar att IDP inte är etiskt försvarbar. / The introduction explains the change in food production and potential ethical dilemmas for equality. That the industrial animal production may have increased the spread of Covid19 and that industries are located in areas with low socioeconomic status. The background explains that equal society has benefits for everyone. And how the Public Health Agency works with equality through the goal of good and equal health. It then describes previous research, as well as concepts and theories. The purpose of the study was to analyse whether the industrial animal production was ethically defensible. The method was a qualitative content analysis. Selections were ten reports from private and government organizations. The analysis in this study was based on the concept of equality, which was linked to the goal of good and equal health and the political public health goal areas. Furthermore, two normative theories were used, consequential ethics and deontological/duty and rights ethics. The result shows that industrial animal production can have potential risks within the categories: work, environment, and illness. These risks can affect all people, the results show that those who were already exposed were at higher risk of ill health and that these risks can be unfair, unnecessary, and avoidable. The conclusion is that the industry can have potential direct and indirect equality barriers for good and equal health within several of the public health policy target areas. The potential risks identified in this study, analysed from selected theories, indicate that the industry is not ethically defensible.