In Sweden, it is prohibited to discriminate because of transgender identity or expression. However, research shows that transgender people often face discrimination in society including the health care sector. The aim of this work is to increase the understanding of the transgender experience in the meeting with caregivers. In the study some basic concepts are reviewed, such as different ways of defining sex. Sexuality, transgender, gender identity and expression are defined and discussed and the transgender health situation is described. As theoretical basis the term life world is introduced. The problem statement shows that transgender people are largely suffering from mental illness and that they, because of the risk of being offended or badly treated, refrain from seeking medical care. The methodology used in the study is a literature review of previously conducted qualitative research in the field. This research is compiled into a new entirety with the intent to increase the understanding of the phenomenon and translate it into practical knowledge in health care work. The result of the literature review of the transgender experience when meeting with health care can be summarized in three main groups: Standing outside the norm, Getting inadequate care and Being discriminated. In conclusion, the results indicate that the conception that there are only two genders together with the heteronormativity prevent transgender to get a good treatment and adequate care. The result and the method are discussed in the report.

Bakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i hälsa

Background: Risk factors related to class,gender and sexuality have been identified, emphasizing the importance for health care staff to attain tools to provide individualized healthcare from an intersectional perspective. Purpose: Our purpose was to identify ways to improve equality in modern day Swedish healthcare from an intersectional perspective. Method: General literature review based on 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, that were analyzed using Polit and Beck’s nine-step model. A content analysis was conducted, from which categorizing and meaningful units were condensed and coded intothemes and subthemes. Results: We identified two main themes, with three and two subthemes respectively. The first main theme was education, with subthemes knowledge of power and privileges, knowledge of implicit bias and insight into the life situation of vulnerable groups. The second main theme was personal treatment, with sub themes respect and sensitivity to individual needs and open communication and participation. Our findings show that education about intersectionality, as well as how health care staff treat and meet with patients, both play an important role in the creation of a more equal healthcare. Conclusion: Health care institutions must adjust their work after current circumstances. The right tools are needed for health care staff to be able to properly meet and treat patients belonging to minority groups. Education about intersectionality is one way to detect and address existing power structures and their influence on individuals, in order tobetter formulate and implement solutions for a more equal health care. / Bakgrund: Riskfaktorer för att exponeras för ojämlikhet i vården kan vara på grund av klass, kön, etnicitet och sexualitet, detta har bland annat härletts till otillräcklig kunskap hos vårdpersonal. Det är av vikt att vårdpersonal erhåller de verktyg som krävs för att vårda individer personcentrerat och jämlikt. Syftet: Syftet med studien var att beskriva olika sätt att främja jämlik omvårdnad ur ett intersektionellt perspektiv. Metod: Allmän litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserats genom Polit och Becks niostegsmodell. En innehållsanalys upprättades där kategorisering och meningsbärande material togs ut för att sedan kondenseras och kodas till teman och subteman. Resultat: I studiens resultat identifierades två huvudteman med tre respektive två subteman, nämligen temat utbildning med subteman kunskap om makt och privilegier, kunskap om ”implicit bias” och insikt i utsatta gruppers livssituation samt huvudtemat bemötande med subteman respekt och lyhördhet inför individuella behov och öppen kommunikation och delaktighet. Resultatet redogör för att utbildning om intersektionalitet, såväl som vårdpersonalens bemötande, spelar viktiga roller i strävandet efter jämlik vård. Slutsats: Hälso- och sjukvård måste anpassa sin verksamhet efter rådande behov. Utbildning om intersektionalitet är ett tillvägagångssätt med vilket man kan förklara och förstå strukturella maktordningar och vilket inflytande de har på individen, detta för att lättare kunna formulera och implementera lösningar som kan verka för att minska ojämlikheten i vården.

Bakgrund: Primärvården har en viktig preventiv och kurativ funktion där många av befolkningens hälsobehov kan tillgodoses. Med sin breda kompetens har primärvården bäst förutsättningar att tillgodose patienters vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. En tillgänglig och välfungerande primärvård för hela befolkningen kan bidra till en mer jämlik hälso-och sjukvård på befolkningsnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka tillgängligheten till läkare på vårdcentraler i Landstinget Dalarna under en tidsperiod som inkluderade förändringar av primärvården motiverad av ekonomiska svårigheter inom landstinget. Metod: Studien hade en icke-experimentell kvantitativ design som undersökte geografisk jämlikhet utifrån tillgänglighet till läkare, samt eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare över en femårsperiod. Statistiska analyser med oberoende t-test, Mann-Whitney U-test och Kruskal-Wallis test användes för att utforska geografisk jämlikhet ur flera aspekter (p<,05). Eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Tillgängligheten till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna visade stora procentuella skillnader inom och mellan vårdcentraler. Under femårsperioden hade Landstinget Dalarna generellt lägre tillgänglighet än riksgenomsnittet och jämförelselandsting. Resultatet visade signifikanta skillnader (p<,05) gällande tillgänglighet på kommunnivå, men studien hittade inget geografiskt mönster för tillgänglighet. Tillgänglighet utifrån vårdcentralernas socioekonomiska sammansättningar mätt via CNI (Care Need Index) kunde inte påvisa samvariation mellan tillgänglighet till läkare inom primärvården och CNI, vilket kan bero på att CNI kompenserar för socioekonomiska skillnader. Slutsats: Studiens resultat visade varierande tillgänglighet till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna. För att uppnå en mer tillgänglig och jämlik primärvård för samtliga invånare i Dalarnas län bör regionala skillnader reduceras och tillgängligheten till läkare i landstinget bör förbättras generellt. / Background: Primary health care has an important preventative and curative role, where many of the population's health needs can be met. An accessible and well-functioning primary health care can reduce health inequities in the population. Objective: The purpose of the study was to investigate accessibility for medical consultations in primary health care centres in Dalarna County Council. The study explored accessibility during a period of time when changes were made in primary health care due to financial difficulties in the county council. Methods: The study had a non-experimental, quantitative design that examined geographic equality based on accessibility to medical consultations, and relationships between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations over a five-year period. Statistical analysis with independent t-test, Mann-Whitney U-test and Kruskal-Wallis test examined geographic equality from several aspects (p<,05). Associations between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations was investigated using Spearman's rank correlation coefficient. Results: Accessibility to medical consultations in Dalarna County Council varied within and between primary health care centres. During the five-year period, Dalarna County Council generally had lower accessibility than the national average and a comparative county council. The result showed significant differences (p<,05) regarding accessibility at the municipal level, but no geographic pattern for accessibility was found. This study did not find correlations between socioeconomic composition and accessibility to medical consultations, which may be because CNI compensates for socioeconomic differences. Conclusion: This study found variations regarding accessibility to medical consultations within Dalarna County Council. In order to achieve a more accessible and equal primary health care for all residents in Dalarna, regional differences should be reduced and accessibility to medical consultations should be improved in general.