Drygt fem gånger så många pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar med högfungerande AST diskuteras i relation till ett förhöjt antal behov och mål samt en möjlig ökad förekomst av internaliserade psykiska problem hos flickorna. Fynden styrker tidigare forskning om att symtombilden mellan pojkar och flickor med högfungerande AST skiljer sig åt. Slutligen betonas vikten av att vidare undersöka eventuella skillnader i symtombild, och huruvida könsspecifika insatser kan öka möjligheten till jämlik vård i kliniska verksamheter. / More than five times as many boys as girls are diagnosed within the umbrella concept high-functioning autism spectrum disorder (AST). Consequently, research regarding the condition is mainly based on boys. Based on medical records and register between 2011-2014, this study aimed to examine interventions and opportunities to achieve individual goals within the Child Habilitation services in Västerbotten, Sweden, for boys (n = 23) and girls (n = 23) between 7 and 18 years old. The results showed that boys and girls generally received equal interventions with regard to quantity, type of intervention and duration. More boys than girls met all their goals with principally good results, as opposed to a greater proportion of the girls' goals being far from satisfied. The differences in achievement between girls and boys with high functioning AST are discussed in relation to a greater quantity of needs and goals and a possible increased incidence of internalizing mental health problems in girls. The findings confirm previous study implications regarding differential expressions of symptoms between boys and girls with high-functioning AST. Finally, the importance of further examining possible differences between boys and girls with AST in expressions of symptoms and whether gender-specific interventions can increase the possibility of equal treatment in clinical settings is emphasized.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom innebär att en person har ett överväldigande begär av att använda beroendeframkallande substanser. Över 18 procent av jordens befolkning har ett substansbrukssyndrom. Personer med ett substansbrukssyndrom har en kortare medellivslängd och är i större behov av vård jämfört med den generella populationen. Det innebär att de flesta som jobbar inom vården kommer möta dessa patienter.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever kvaliteten på sin vård och vilka faktorer som påverkat den samt sjuksköterskors upplevelser att vårda denna patientgrupp.   Metod: Litteraturöversikt gjord på 14 kvalitativa artiklar. För datainsamling användes CINAHL och Pubmed. Samtliga artiklar granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.   Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i tre teman, “Behandlad som en knarkare”, “Faktorer som påverkar” och “Att vårda en knarkare”. Första delen handlar om hur patienter med substansbrukssyndroms upplever stigmatisering från sjuksköterskor vilket leder till diskrimination och att dessa patienter valde att undvika vården på grund av detta. Andra delen handlar om vilka faktorer som patienterna upplevde påverka deras vård i positiv eller negativ bemärkelse. Sista delen handlar om sjuksköterskors negativa inställning till att vårda patienter med substansbrukssyndrom, brist på kunskap och erfarenhet samt vikten av en positiv relation.    Slutsats: Vårdkvaliteten påverkas negativt för en patient med substansbrukssyndrom. Det beror dels på samhällets stigma, dels självstigmatisering och skammen kring det. Förbättringar kan göras inom vården för att göra den mer jämlik. Det behövs mer erfarenhet, forskning och kunskap kring hur sjuksköterskor på bästa sätt kan möta och vårda patienter med substansbrukssyndrom. / Background: To have a substance use syndrome means that a person has an overwhelming desire to use addictive substances. They prioritise these substances higher than previously important things. Over 18% of the worlds population have a type of substance use syndrome. People with substance use syndrome has a shorter life expectancy and greater need of care compared to the general population. Meaning that most healthcare workers will interact with these patients.   Aim: The aim of this reviews is to describe how patients with substance use syndrome experience the quality of care, the factors that affect it and nurses experiences on how it is to care for these patients.   Method: Review based on 14 qualitative articles. Pubmed and CINAHL were used for data collection. Quality analysis were made using the SBU (2014) review template.   Result: The results were split into themes, “Treated like a junkie”, “Influencing factors” and “Nursing an addict”. The first is how patients with substance abuse syndrome experience stigmatization from nurses which leads to discrimination and causes the patients to avoid seeking care. The second is which factors have positive or negative influence on their care. The last is nurses negative attitude towards these patients, lack of experience, knowledge and importance of a positive nurse-patient relationship.   Conclusion: The quality of care is negatively influenced if the patient has a substance abuse syndrome. It is influenced by the societies prejudice and patients self-contempt. More experience, research and knowledge regarding care of patients with a substance abuse syndrome is needed.

Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder. Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång. Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder. Patienternas behov varierade mycket både inom grupperna och mellan grupperna. Skillnader kunde dock ses gällande patienter med samma behov och typ av hörapparat där patienter oavsett ålder kunde ha fått olika typer av hörapparater trots samma behov/mål. Slutsatser: Inga generella slutsatser kan dras huruvida den tekniska hörselrehabiliteringen är jämlik eller ej. Fler studier behövs inom ämnet där urvalet är större.

Background: In a growing multicultural society, demands are placed on health care that includes understanding of cultural differences. Each individual care meeting contains new experiences and challenges in which nurses' core competence is tested when a basic care relationship is to be established. The view of equal care and people's equal value takes on different expressions and the need for cultural competence and knowledge of global health becomes more evident in health care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of multicultural nursing in health care. Method: A literature study with a qualitative approach based on 10 scientific articles. The result is summarized from nine qualitative articles and one article with a mixed method where only the qualitative part was included in the result. Result: The nurses' experiences describe a lack of knowledge about cultural differences in care. It causes uncertainty that affects communication and sometimes leads to prejudicial treatment towards patients of another culture. Nurses' self-reflection on their own approach, compassion and creativity in the cultural meeting is considered to influence the care relationship. Conclusion: Increased competence development for nurses within the operations and clarification of the curriculum during nurses' basic education is considered a contributing factor in increasing the cultural competence in a multicultural care context. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>

Trots hälso- och sjukvårdslagens (2017:30) bestämmelse om jämlik vård förekommer bådeexkludering och diskriminering av personer som avviker från normen. Tidigare forskning harbelyst vikten av vårdpersonalens bemötande för att nå målet om en jämlik vård. Den besvararinte frågan om det bara är vårdpersonalens uppgift att implementera jämlik vård eller omansvaret delas med andra yrkesgrupper i vården. Uppsatsens syfte var att undersöka vilkenuppfattning medicinska sekreterare har om begreppet jämlik vård och hur de utifrån ettnormmedvetet perspektiv bemöter patienter. Frågeställningarna var ”Hur förhåller sigmedicinska sekreterare till jämlik vård?”, ”Vilka möjligheter och hinder kan sociala normermedföra för ett gott patientbemötande enligt medicinska sekreterare?” och ”Vilken möjlighethar medicinska sekreterare att implementera jämlik vård och ett normmedvetetförhållningssätt i sitt patientbemötande?” Den metod som användes för att samla in detempiriska materialet var samtalsintervjuer med fyra medicinska sekreterare som hadereceptionsarbete som en del av deras arbetsuppgifter. Resultatet visar att medicinskasekreterare har en god kunskap om normer och vilka effekter normer kan ha för den somavviker från normen, men det finns en osäkerhet kring om och hur de kan bidra till jämlikvård. De medicinska sekreterarna anpassar sitt bemötande utifrån patienternas förutsättningar.Reflektion som ett sätt att öka normmedvetenhet och skapa möjlighet att förändra normer skersporadiskt. Slutsatsen är att det finns ett behov av individuell reflexivitet samt ettprofessionsöverskridande jämlikhetsarbete.

Bakgrund: I Sverige är tumörsjukdomar det, som efter sjukdomar i cirkulationsorganen, orsakar flest dödsfall. Det är sedan tidigare känt att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och avlida till följd av cancersjukdom. Likaså visar forskning att det finns skillnader i vårdkvaliteten inom cancervården till lägre utbildades nackdel. Men hur ser det ut gällande sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser? Får alla cancerpatienter en jämlik vård och behandling oberoende av socioekonomisk status i Skandinavien?  Syfte: Att sammanställa befintlig litteratur om skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser för cancerpatienter med olika socioekonomisk status inom cancervården i Skandinavien.   Metod: Litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar avseende skandinaviska förhållanden. Vid datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande användes som vårdvetenskaplig utgångspunkt, och deduktiv metod valdes för genomförande av resultatanalysen.     Resultat: Resultaten presenteras under tre huvudkategorier; socioekonomiska skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser, och visar tydliga skillnader. I Skandinavien upptäcks cancer bland individer med hög utbildning och/eller hög inkomst tidigare än bland individer med lägre socioekonomisk status. Individer med hög socioekonomisk status har även avsevärt lägre risk att befinna sig i ett avancerat sjukdomsstadie vid tiden för diagnos, och erhåller oftare, och mer avancerade behandlingsinsatser.   Slutsats: Den skandinaviska, skattefinansierade cancervården är inte jämlik. Alla patienter får inte lika vård och behandling oberoende av socioekonomisk status. Individer med hög utbildning och hög inkomst gynnas, cancer upptäcks i tidigare stadie och de erhåller mer behandlingsinsatser i jämförelse med individer med lägre socioekonomisk status som får stå tillbaka. / Background: After diseases of the circulatory organs, cancer causes most deaths in Sweden. Previous studies indicate an effect of socioeconomic factors on the risk for being diagnosed with, as well as on survival of cancer in general. Furthermore, disparities in the quality of cancer care, related to socioeconomic status, has been exposed. But what is the current situation regarding disease detection, waiting times and treatment within the Scandinavian cancer care? Do all patients receive equal cancer care and treatment, regardless of socioeconomic status?  Aim: To compile existing literature on disparities in disease detection, waiting times and treatment for patients with different socioeconomic status within the Scandinavian cancer care.  Method: A literature review, including 13 articles of quantitative methodology, reflecting Scandinavian conditions. PubMed and CINAHL were used for data collection. The review is based on the nursing theory by Katie Eriksson. Deductive method was used for the implementation of the results analysis.  Results: The results are presented within three main categories; socioeconomic disparities in disease detection, waiting times and treatment. Cancer is detected earlier among patients with higher education and/or income. These patients also have considerably lower risk of being in an advanced stage of disease at the time of diagnosis. Patients with high socioeconomic status also receive more, and more advanced treatment, compared with patients with lower socioeconomic status.   Conclusion: The Scandinavian tax-funded cancer care is not equal. Not all patients receive equal care and treatment regardless of socioeconomic status. Cancer is detected at an earlier stage among patients with high education or high income, and they receive more treatment, in comparison to individuals with lower socioeconomic status, who are being disadvantaged.

Background: The number of people seeking asylum in Sweden reached a record level by 2015. Inequalities in the healthcare of migrants can lead to poor health outcomes and an unsatisfactory health meeting. Language translation is considered the minimum that should be offered to ensure the care recipients access to a good, safe and satisfactory care. Culture also has an impact on the recipient's experience of healthcare and consists of much that is unconscious and constantly changing in interaction with the individual's lived experience. Efforts to bridge the gap between migrant healthcare recipients and healthcare providers whom usually belong to a majority population, include the application of culturally competent care and strategies for "culture brokering". These methods do not however consider the lack of insight into the care recipient's cultural frame of reference. An Intercultural Mediator (IM) is themselves a migrant who, based on common denominators such as language, gender and shared experience of being immigrant can act as an intermediary or bridge builder during the healthcare meeting. Mediation can be used to highlight the care recipient's lifeworld story and promote a person-centered care that is not precluded by pre-defined opinions and stereotypes concerning the impact of culture, but instead addresses the person's vulnerability, resources and personal abilities. Aim: The aim of this study is to investigate IM's specific role and how the IM can contribute to a more person-centered care in the context of the healthcare meeting of short duration within in-patient settings. Method: The study is based on ethnography conducted through participatory observation, informal dialogue at a healthcare clinic and hospital in Malta. Results: The results are based on four categories describing IM's role in the creation of person-centered care for migrant care recipients; Being a fellow human, creating a bridge between care recipients and care providers, being a part of the team and balancing power situations and creating cultural awareness. Conclusions: An IM is an important addition to healthcare agencies. IM utilizes the dyadic conversation preceding the healthcare meeting to establish trust and prepare the care recipient for the encounter. During the triadic meeting with the care recipient and caregiver, the IM interprets and ensures that the participants understand each other. The IM's presence creates space for the migrant care recipient to express his needs based on his everyday reality and cultural reference frame. In highlighting the care recipient's story, the IM is able to contribute to a more person-centered healthcare meeting, which may result in a better outcome. However, the lack of organisation of mediation services, lack of cultural awareness amongst care providers as well as exclusion from the healthcare practitioners' community of practice may hinder the effectiveness and stability of mediation services.

Bakgrund: Jämlik vård och att minska skillnader i hälsa är centrala mål för hälso- och sjukvården. Utifrån det anses sjuksköterskan utgöra en viktig roll genom att förbättra vården såväl som att möta patienter med respekt och med hänsyn till människors olikheter. Forskning visar att HBTQ-personer utsätts för diskriminering och marginalisering i samhället i stort men också inom vården vilket bidrar till sämre psykisk och fysik hälsa för dessa grupper. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och HBTQ-personers erfarenheter från att mötas i vården. Metod: En induktiv kvalitativ litteraturstudie med queerperspektiv som teoretisk referensram genomfördes. Urvalet bestod av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som beskriver möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i två databaser, CINAHL och MEDLINE och resulterade i nio artiklar som analyserades med temaanalys. Resultat: Erfarenheter från möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården beskrivs i tre teman: Sjuksköterskans kompetens, Humanitet i mötet och Tillgänglighet med det övergripande temat Stigmatisering relaterat till heteronormen. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver ett normkritiskt förhållningssätt för att möta HBTQ-personer med respekt och utan diskriminering. Sjuksköterskans kompetens och attityd hänger samman med vårdens tillgänglighet för HBTQ-personer som också har betydelse för en mer jämlik hälsa. Heteronormen har en överordnad påverkan på alla de delar som har betydelse för HBTQ-personers hälsa och tillgång till god vård. Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning inom ämnet för att skapa förändring mot en mer jämlik hälsa i samhället. / Background: Equal care and reducing differences in health are central goals for health care. Based on this, the nurse is considered to play an important role by improving care as well as meeting patients with respect and with regard to people's differences. Research shows that LGBTQ people are exposed to discrimination and marginalization in society at large but also in healthcare which contributes to poorer mental and physical health for these groups. Aim: The aim of this study was to describe nurses' and LGBTQ person's experiences from meeting in care. Method: Inductive qualitative literature study with a queer perspective as a theoretical frame was performed. The selection consisted of scientific articles with a qualitative approach and which describe meetings between nurses and LGBTQ persons in care. The data collection was performed through searches in two databases, CINAHL and MEDLINE and resulted in nine articles that were analysed with thematic analysis. Results: Experiences from meetings between nurses and LGBTQ persons in care are described in three themes: The nurse's competence, Humanity in the meeting and Accessibility with the overall theme Stigmatization related to heteronormativity. Conclusions: Nurses need a norm-critical approach to meet LGBTQ persons with respect and without discrimination. The nurse's competence and attitude is connected with the care's accessibility for LGBTQ persons, which is also important for a more equal health. The heteronormativity has an overall impact on all the parts that are important for LGBTQ person's health and access to good care. More interdisciplinary research in the subject is needed to create change towards a more equal health in society.

Background Substance use disorder [SUD] is a global problem and opioids is a growing partof the overdoses worldwide. Sweden has a high mortality rate related to narcotics compared tothe rest of the EU. Nurses meet people with SUD when people with SUD are seeking care. People with SUD are usually met with stigma and have a risk of getting worse care in a healthcare setting. Aim The aim with this study is to describe nurses’ experiences of meeting people with SUD. Method This study is a literature study. Seven qualitative articles were analyzed with acontent analysis approach. Results The results show that nurses had a sense of insecurity being present in the meetingwith people with SUD. The presence of insecurity comes from a more demanding care, afeeling of being vigilant, lack of information and that nurses’ integrity is under threat. Conclusions People with SUD are a vulnerable group with a risk of being exposed for carepanding and in many cases nurses experience a kind of insecurity while caring for them. / Bakgrund Beroendeproblematik är ett problem globalt där opiater står för en stor och ökadmängd överdoser. Sverige har en hög dödlighet kopplat till narkotika preparat i jämförelsemed resten av EU. Sjuksköterskor möter personer med beroendeproblematik när de sökervård. Personer med beroende möts av både stigma och riskerar sämre vård inom hälsosjukvården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer medberoendeproblematik. Metod Studien är en allmän litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklarna inkluderades ochinnehållsanalys valdes med en induktiv ansats. Resultat Resultatet visar på hur en upplevd osäkerhet är närvarande hos sjuksköterskor imötet med personer som har en beroendeproblematik. Upplevelserna innefattar att vården ärkrävande, ett ökat behov att vara vaksam, informationsbrist och att sjuksköterskor integritet ärhotad. Slutsats Personer med beroendeproblematik är en sårbar grupp som riskerar att utsättas förvårdlidande och som sjuksköterskor i flera fall upplever en osäkerhet i att vårda.

Äldre patienter har ofta komplexa vårdbehov som kan relateras till åldersförändringar på bland annat organsystemen. Detta kan medföra svårigheter i att tolka symtom och tecken vilket också ytterligare kompliceras genom att äldre tar flera läkemedel, ofta samtidigt. Det förekommer fördomar och diskrimineringar i samhället som kan påverka människors hälsa och välbefinnande utifrån deras ålder, vilket benämns som ålderism. Detta kan påverka hur hälso- och sjukvården bedrivs. Sjuksköterskor ska bedriva en vård där hälsa främjas och lidande lindras och har därför ett ansvar att påverka och främja jämlik vård. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av jämlik vård med fokus på äldre patienter. Metoden som användes till kandidatuppsatsen var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserades. I resultatet identifierades tre huvudteman: brist på kunskap, bristande arbetsmiljö samt äldre patienter i vården. Även sex underteman identifierades vilka berörde brist på utbildning, närståendes delaktighet, brist på tid, arbetsbelastning, omvårdnad av äldre och värdig vård. Resultatet visar att sjuksköterskor erfor ojämlik vård till äldre patienter vilket kan skapa oetiskt vårdande samt lidande hos äldre patienter. / Elderly patients often have complex care needs that can be related to age changes, in among other things, the organ systems. This can lead to difficulties in interpreting symptoms and signs, which is further complicated since elderly often use several medications at the same time. There are prejudices and discriminations in society that can affect people's health and well-being based on their age, which is referred to as ageism. This can affect how health care is conducted. A licensed nurse must provide care where health is promoted and suffering is alleviated. The nurse therefore has a responsibility to influence and promote equal care. The purpose was therefore to examine nurses' experiences of equal care with a focus on elderly patients. The method used was a literature review where nine articles were studied. The results identified three main themes: lack of knowledge, lacking work environment and elderly patients in care. Six sub-themes were also identified education, the participation of relatives, lack of time, workload, care of the elderly and dignified care. The result shows that nurses experience unequal care for elderly patients, which can create unethical care and suffering among elderly patients.