Äldre patienter har ofta komplexa vårdbehov som kan relateras till åldersförändringar på bland annat organsystemen. Detta kan medföra svårigheter i att tolka symtom och tecken vilket också ytterligare kompliceras genom att äldre tar flera läkemedel, ofta samtidigt. Det förekommer fördomar och diskrimineringar i samhället som kan påverka människors hälsa och välbefinnande utifrån deras ålder, vilket benämns som ålderism. Detta kan påverka hur hälso- och sjukvården bedrivs. Sjuksköterskor ska bedriva en vård där hälsa främjas och lidande lindras och har därför ett ansvar att påverka och främja jämlik vård. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av jämlik vård med fokus på äldre patienter. Metoden som användes till kandidatuppsatsen var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserades. I resultatet identifierades tre huvudteman: brist på kunskap, bristande arbetsmiljö samt äldre patienter i vården. Även sex underteman identifierades vilka berörde brist på utbildning, närståendes delaktighet, brist på tid, arbetsbelastning, omvårdnad av äldre och värdig vård. Resultatet visar att sjuksköterskor erfor ojämlik vård till äldre patienter vilket kan skapa oetiskt vårdande samt lidande hos äldre patienter. / Elderly patients often have complex care needs that can be related to age changes, in among other things, the organ systems. This can lead to difficulties in interpreting symptoms and signs, which is further complicated since elderly often use several medications at the same time. There are prejudices and discriminations in society that can affect people's health and well-being based on their age, which is referred to as ageism. This can affect how health care is conducted. A licensed nurse must provide care where health is promoted and suffering is alleviated. The nurse therefore has a responsibility to influence and promote equal care. The purpose was therefore to examine nurses' experiences of equal care with a focus on elderly patients. The method used was a literature review where nine articles were studied. The results identified three main themes: lack of knowledge, lacking work environment and elderly patients in care. Six sub-themes were also identified education, the participation of relatives, lack of time, workload, care of the elderly and dignified care. The result shows that nurses experience unequal care for elderly patients, which can create unethical care and suffering among elderly patients.

Akutsjukvård är vård som finns tillgänglig för patienter dygnet runt för patienter som kräver omedelbar eller skyndsam tillsyn eller åtgärder. Inom svenska akutsjukvården används RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) i flera verksamheter för att prioritera patienterna. Prioriteringen av patienter utförs i flera fall av en sjuksköterska. Hälso- och sjukvårdslagen säger att vården i Sverige ska vara jämlik och på lika villkor, patienten med störst behov ska få vård först. Socialstyrelsen påvisar skillnader i väntetider mellan män och kvinnor på akutmottagningar där kvinnor väntar längre än män. Syftet var att belysa skillnader i omhändertagandet av manliga och kvinnliga patienter inom akutsjukvård. Litteraturöversikten är genomförd med en systematisk ansats. 15 artiklar har extraherats och utgör resultatet, samtliga är kvantitativa studier. Artiklarna är kvalitetsgranskade enligt Sophiahemmet högskolas modifierade granskningsverktyg. Resultatet syntetiserades till kategorier och underkategorier. Artiklarna till resultatet har ett etiskt övervägande beskrivet. Resultatet visar skillnader mellan hur män och kvinnor söker vård. Män och kvinnor kommer på olika sätt till sjukvården, män kommer i större utsträckning än kvinnor med ambulans, kvinnor beskriver oftare andra typer av symtom än män, Kvinnor får oftare en lägre prioritet än män, trots beskrivning av samma typ av symtom. Män får oftare en mer högspecialiserad vård än kvinnor. Slutsatsen är att brister i omhändertagandet att kvinnor gör att de får vänta längre än män och att kvinnor inte tas på allvar för sina symtom och då får en annan typ av behandling. / Emergency care is care available around the clock for patients who require immediate or urgent supervision or interventions. In Swedish emergency healthcare, RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) is used in several facilities to prioritize patients. Prioritization of patients is often performed by a nurse. The Swedish Health and Medical Services Act states that healthcare in Sweden should be on equal terms; the patient with the greatest need should receive care first. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) indicates differences in waiting times between men and women in emergency departments, where women wait longer than men. The aim was to highlight differences in the care of male and female patients in emergency healthcare. The literature review was conducted with a systematic approach. 15 articles were extracted and constitute the results, all of which are quantitative studies. The articles were quality assessed according to a modified review tool from Sophiahemmet University. The results were synthesized into categories and subcategories. Ethical considerations for the articles included in the results were described in the articles. The results show differences in how men and women seek care. Men and women arrive at healthcare facilities in different ways, with men more likely to arrive by ambulance. Women more often describe other symptoms than men. More often women receive a lower priority than men, despite describing the same type of symptoms. Men more often receive more highly specialized care than women. The conclusion is that deficiencies in the care of women result in them waiting longer than men and not being taken seriously for their symptoms, leading to a different type of treatment.

Introduktion: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling. Otydliga symtom, varierad sjukvårdstillgång och olika hälsolitteracitet hos inringare försvårar tidig behandling.   Syfte: Att studera handhavandet av inringare till 1177 som vid hänvisning till 112 bedömts som ”sepsis-larm” på grund av misstänkt samhällsförvärvad sepsis.    Metod: Kvantitativ retrospektiv icke-experimentell studie där data inhämtats. För de inringare som identifierades med samhällsförvärvad sepsis gjordes fallbeskrivningar. Inkluderade var personer ≥18 år som dygnen före eller efter ”sepsis-larm” under perioden maj 2017 – maj 2018 kontaktade 1177 VPT och inkom via ambulans till akutmottagningar.   Resultat: En fjärdedel av sepsislarmen (158/637) kontaktade 1177 före 112. Senare i processen identifierades 4% som samhällsförvärvad sepsis. Telefonsjuksköterskan (tssk) misstänkte sepsis i 50% av fallen och bedömde samtalen brådskande i 87% av fallen.  Komorbiditetsdokumentation saknades ofta vid korta samtal. Många inringare agerade ombud till fallen.   Konklusion: Det är få samtal till 1177 VPT från individer som senare i samma vårdförlopp identifieras med samhällsförvärvad sepsis. Det är således svårt för tssk att arbeta fram en rutin, därför behövs rådgivningsstödet som ett uppmärksamhetsstöd i samtalsanalysen. Det är viktigt i vården, inte minst inom 1177 VPT, att inte glömma bort att ospecifika symtom och allmänpåverkan kan vara sepsis, som kräver omgående behandling.  En utveckling av rådgivningsstödet med frågor om inringarens förståelse och uppfattning, eller påminnelser om fördjupad anamnes, kan förbättra utfallet. Kontinuerlig kvalitetssäkring för tssk är fundamentalt.  Studien indikerar att det kan finnas viktiga aspekter att studera vidare ur ett jämlik-vård perspektiv, såsom könsskillnader och närhet till akutvård.  I framtida forskning bör 1177 VPT inspelningar av samtal analyseras för inringare som senare erhållit sepsisdiagnos. / Introduction: Sepsis is a life-threatening condition that requires timely treatment. Unclear symptoms, varied health availability and callers’ different levels of health literacy complicate early treatment.     Purpose: To study the handling of callers to 1177 who, when referred to 112, was assessed as "sepsis alert" due to suspected community-acquired sepsis.      Method: A quantitative, retrospective non-experimental study in which data were obtained for callers identified as having community-acquired sepsis and case histories were drawn up. Individuals aged ≥18 years old who contacted the 1177 National Medical Advisory Service 24 hours before or after sepsis alerts and were taken by ambulance to emergency departments during the period May 2017 to May 2018 were included.   Results: A quarter of sepsis alert patients (158/637) contacted 1177 before contacting 112, and 4% were later identified as having community-acquired sepsis. Telephone nurse (TN) suspected sepsis in 50% of cases and assessed calls as urgent in 87% of cases.  Co-morbidity documentation was often missing during short calls. Many callers acted as agents to cases.     Conclusion: There are few calls to 1177 National Medical Advisory Service by individuals who are later identified as having community-acquired sepsis. It is therefore difficult for TNs to work out a routine, so the advice support is needed in the conversation analysis. It is important in health care, not least in terms of the 1177 National Medical Advisory Service, to remember that non-specific symptoms and general impact may be sepsis, which needs urgent treatment.  The development of counselling support with questions about callers’ understanding and perception, or reminders of in-depth medical history, can improve the outcome. Continuous quality assurance for TNs is fundamental.  The study indicates that there may be important aspects for further study from an equal care perspective, such as gender differences and proximity to emergency care.  In future research calls recorded by the 1177 National Medical Advisory Service should be analyzed to identify callers who later received sepsis diagnosis.

Bakgrund: Att möta flyktingar är många gånger en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Vårdcentralen är första instansen för att få hjälp med hälsan. Här kan man upptäcka fysiska problem men även psykisk ohälsa eftersom dessa personer kan ha varit med om svåra händelser och trauman. Det ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att förstå och bemöta dessa personer på ett konstruktivt och värdigt sätt. Denna studie syftar till att öka kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av såväl bra som mindre bra möten. Förhoppningen är att insikt om sjuksköterskans upplevelser av dessa möten i sin tur skall kunna leda till optimerad vård för denna patientgrupp. Syfte: Aktuell delstudie har till syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mötet med flyktingar som visar sig lida av psykisk ohälsa. Metod: Metoden som användes var kvalitativ baserad på critical incident. Datainsamlingen bestod av berättelser från åtta sjuksköterskor, alla verksamma på vårdcentraler på olika orter i Västra Götalandsregionen. Baserat på studiens syfte delades meningsenheterna därefter in i subkategorier, kategorier och teman. Resultat: I resultatet framkommer att sjuksköterskorna upplever utsatthet genom att känna sig osäkra och otillräckliga. Det finns en stor erfarenhet och kompetens men tidsaspekten skapar otrygghet och gör att de inte kan utnyttja sin kompentens till fullo. Slutsats: Det finns en stor erfarenhet och kompetens hos sjuksköterskorna men tidsbrist och upplevelsen av att vara otillräcklig gjorde att det framkom en osäkerhet hos sjuksköterskorna. Upplevelsen av att inte ha tid att förbereda mötet upplevdes negativt och blev ett hinder i att försöka skapa trygghet. Då den erfarna sjuksköterskan hade tid att förbereda mötet, blev mötet det goda mötet, både för sjuksköterskan och flyktingen. / Background: Meeting refugees is often a part of the nurse's daily work. The health center is the first instance to receive help with different kind of problems with health, physical problems but also mental problems. They may occur due to the difficult events and traumas these people may have experienced. There are great demands on the nurse's ability to understand and meet these persons in a constructive and dignified manner. This study aims to increase knowledge of the nurse's experiences of both successful and less successful meetings. We hope that this will generate insight into the nurse's perception of the meetings and subsequently lead to optimized care for this patient group. Aim: Current sub-study has the purpose of describing nurses' experiences of meeting with refugees who are suffering from mental problems. Method: The method used was qualitative based on critical incident technology. The data collection consisted of stories from eight nurses, all active at health centers in various locations in the Västra Götalandregion. Based on the purpose of the study, the meaning units were then divided into subcategories, categories and themes. Results: The result shows that the nurses experience vulnerability by feeling insecure and inadequate. There is a great deal of experience and expertise, but the time aspect creates insecurity and makes them unable to fully utilize their competences. Conclusion: There is a great deal of experience and expertise among the nurses, but the lack of time and the experience of being insufficient meant that there was an uncertainty among the nurses. The experience of not having time to prepare the meeting was perceived negatively and became an obstacle in trying to create security. When the experienced nurse had time to prepare the meeting, the meeting could be “the good meeting”, both for the nurse and the refugee.

Bakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i hälsa

Bakgrund Endometrios är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Vanliga symptom är smärta, rikliga blödningar samt infertilitet och genomsnittstiden för att få en diagnos är sju till åtta år. Ojämställdhet mellan kvinnor och män har lett till att vårdens kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor är lägre än kunskapen om de sjukdomar som män i större utsträckning drabbas av och att kvinnor får färre vårdinsatser än män. Denna ojämlikhet och kunskapsbrist är en orsak till att diagnostisering av endometrios är fördröjd. Syfte ​Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios​. Metod ​​​En litteraturöversikt med elva inkluderande artiklar från fyra kontinenter, publicerade under åren 2010–2023. Resultatet granskades, sammanställdes systematiskt och en kvalitetsgranskning efter Fribergs mall gjordes. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Upplevelsen av symptom, Upplevelsen av ovisshet, kunskap och okunskap samt Upplevelsen av fertiliteten med relaterade underkategorier: Smärta, blödningar, relationer och arbete samt (O)kunskap hos vårdpersonal, (O)kunskap hos omgivningen, Ovisshet och (O)kunskap hos kvinnan.​ Sammanfattning ​Symptomen kvinnorna upplever normaliseras ofta av samhället när kvinnor med endometrios i själva verket upplever att sjukdomen har negativ inverkan på deras livskvalitet. Mer kunskap behövs för att kunna hjälpa dessa kvinnor och framtida generationer. Sjuksköterskans roll är en viktig del av utvecklingen av omvårdnaden för dessa kvinnor.​ / Background Endometriosis is a chronic and inflammatory disease that affects approximately one in ten women of childbearing age. Common symptoms are pain, heavy bleeding and infertility, and the average time to get a diagnosis is seven to eight years. Inequality between women and men has led to health care's knowledge of diseases that mainly affect women being lower than knowledge of the diseases that men are affected by to a greater extent, and that women receive fewer care interventions than men. This inequality and lack of knowledge  is one reason why the diagnosis of endometriosis is delayed.​ Aim The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis.​ Method A literature review including eleven articles, from four continents, published between the years: 2010–2023. The results were systematically reviewed and compiled. A Quality Review was made according to Friberg's template. Results The results identified three main categories: The experience of symptoms, the experience of the uncertainty, knowledge and ignorance and also the experience of fertility. The subcategories were: pain, bleeding, relationships, employment  and the ignorance by health personnel, ignorance by others and the uncertainty in the woman.​ Summary ​The symptoms women experience are often normalized by society, meanwhile women with endometriosis experience that the disease has a negative impact on their quality of life. More knowledge is needed to be able to help these women and future generations. The nurse's role is an important part of the development of care for these women.​

No description available.

Background: Risk factors related to class,gender and sexuality have been identified, emphasizing the importance for health care staff to attain tools to provide individualized healthcare from an intersectional perspective. Purpose: Our purpose was to identify ways to improve equality in modern day Swedish healthcare from an intersectional perspective. Method: General literature review based on 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, that were analyzed using Polit and Beck’s nine-step model. A content analysis was conducted, from which categorizing and meaningful units were condensed and coded intothemes and subthemes. Results: We identified two main themes, with three and two subthemes respectively. The first main theme was education, with subthemes knowledge of power and privileges, knowledge of implicit bias and insight into the life situation of vulnerable groups. The second main theme was personal treatment, with sub themes respect and sensitivity to individual needs and open communication and participation. Our findings show that education about intersectionality, as well as how health care staff treat and meet with patients, both play an important role in the creation of a more equal healthcare. Conclusion: Health care institutions must adjust their work after current circumstances. The right tools are needed for health care staff to be able to properly meet and treat patients belonging to minority groups. Education about intersectionality is one way to detect and address existing power structures and their influence on individuals, in order tobetter formulate and implement solutions for a more equal health care. / Bakgrund: Riskfaktorer för att exponeras för ojämlikhet i vården kan vara på grund av klass, kön, etnicitet och sexualitet, detta har bland annat härletts till otillräcklig kunskap hos vårdpersonal. Det är av vikt att vårdpersonal erhåller de verktyg som krävs för att vårda individer personcentrerat och jämlikt. Syftet: Syftet med studien var att beskriva olika sätt att främja jämlik omvårdnad ur ett intersektionellt perspektiv. Metod: Allmän litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserats genom Polit och Becks niostegsmodell. En innehållsanalys upprättades där kategorisering och meningsbärande material togs ut för att sedan kondenseras och kodas till teman och subteman. Resultat: I studiens resultat identifierades två huvudteman med tre respektive två subteman, nämligen temat utbildning med subteman kunskap om makt och privilegier, kunskap om ”implicit bias” och insikt i utsatta gruppers livssituation samt huvudtemat bemötande med subteman respekt och lyhördhet inför individuella behov och öppen kommunikation och delaktighet. Resultatet redogör för att utbildning om intersektionalitet, såväl som vårdpersonalens bemötande, spelar viktiga roller i strävandet efter jämlik vård. Slutsats: Hälso- och sjukvård måste anpassa sin verksamhet efter rådande behov. Utbildning om intersektionalitet är ett tillvägagångssätt med vilket man kan förklara och förstå strukturella maktordningar och vilket inflytande de har på individen, detta för att lättare kunna formulera och implementera lösningar som kan verka för att minska ojämlikheten i vården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios och PMDS använder sig av sociala medier för att söka information, samt hur sociala medier kan verka som stöd för dessa kvinnor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att kvinnor använder sociala medier som informationskälla på olika sätt, samt att majoriteten av kvinnorna har ett högt förtroende för informationen de tar del av. Resultaten visar även att sociala medier har en stor betydelse för kvinnornas gemenskap och identitetsskapande. Kampen för erkännande tolkades olika av intervjupersonerna, för vissa är det en pågående kamp och kampen att älska sig själv är en pågående process. Slutsatsen utmynnas i att alla kvinnor som deltagit i studien uppger att de känner sig missförstådda av vården och samhället, samt att endometrios och PMDS måste uppmärksammas mer.

Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.