A significant proportion of Sweden’s population consists of immigrants and refugees, many of whom are adolescents. Resettlement in a new host culture could be extra challenging during adolescence due to the additional burden that developmental tasks bring to the refugee adolescents’ daily life. One of the most important developmental tasks during adolescence is the development of functional relationships with peers. Previous research on refugee adolescents and peer relationships has often been quantitative and much focus has lied on the pathological outcomes and adversities that this population faces. Therefore, this study aimed to investigate how refugee adolescents experienced peer relationships from their point of view, taking in the full spectrum of experiences. Furthermore, this study aimed to highlight the strengths and resilience this population posits. Specifically, the study used qualitative methodology to examine how newly arrived refugee adolescents experienced interpersonal relationships with peers and how they dealt with challenges faced. The sample of the study were 33 newly arrived refugee adolescents (Mage = 14.9, SD = .91; 55% females). Data was gathered through semi-structured interviews and analyzed through inductive thematic analysis. Themes of language, quality of relationships, and integration appeared central for refugee adolescents’ experience of peer relationships. Despite the difficulties that this population faced, they showed great capacity in overcoming challenges. The findings indicate that peer relationships are a central part of refugee adolescents' adjustment and well-being, and that there is a strong motivation and capacity to overcome difficulties and create functional relationships among newly arrived refugee adolescents.

Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.