Bakgrund: PMDS är en relativt okänd diagnos. Det är en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och är ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS är cirka fem procent av alla fertila kvinnor. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det är att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fått i kontakt med vården. Metod: För att kunna besvara syftet så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att få en utökad förståelse kring PMDS och vad sjukdomen innebär. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien. Inklusionskriterierna för denna studie var kvinnor med diagnosen PMDS som har varit i kontakt med sjukvården och blivit diagnostiserade med sjukdomen. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: PMDS tycks fortfarande vara en relativt okänd diagnos inom sjukvården och en del av informanterna var inte nöjda med vården de mottagit medan andra haft tur och hittat rätt väg på en gång. Det är en svår diagnos att leva med som inkräktar på såväl vardagsliv som arbetsliv och alla mänskliga relationer. Informanterna anser att en utökad förståelse och hjälp från vården skulle underlätta deras leverne. Slutsats: Mer kunskap krävs inom både vården och för samhället i stort då detta är en allvarlig diagnos som behöver upptäckas i tid så dessa kvinnor kan få rätt hjälp. Det är livsavgörande att kvinnor med diagnosen PMDS får de verktyg de behöver för att kunna leva ett fullvärdigt liv. / Background: PMDD is a relatively unknown diagnosis. There is a progression of Premenstrual Syndrome (PMS), but serious and sometimes debilitating for the sufferer out of it. The prevalence of PMDD is about five percent of all women of childbearing potential. Purpose: The purpose of this study was to examine how women diagnosed with PMDD experienced how it is to live with the diagnosis, the treatment they have tried, and the response they got in contact with health services. Method: A qualitative survey based on interviews was made in order to comprehend the diagnosis PMDS and its symptoms. Seven women participated in semi-structured interviews. The terms and conditions in this survey included women diagnosed with PMDS by and in contact with the health care system. The interviews were analyzed in accordance to Graneheim and Lundman’s content analysis. Results: The result indicated that PMDS is a relatively unknown condition within the health care system. Some of the informants were not pleased with the treatment given. Others received efficient treatment straight away. PMDS is burdensome to live with and it affects working life as well as social relations in common life. Conclusion: Acquaintance, both within the health care system and the society as a whole, is crucial for women diagnosed with PMDS. PMDS is a serious diagnosis which has to be discovered early in order to give these women efficient treatment. It is essential that women diagnosed with PMDS get efficient tools to handle their diagnosis in order to live vital lives.

No description available.

In 2003, Gauteng Department of Education (GDE) introduced policies on performance management in an endeavour to improve the quality of teaching and learning in schools. With these policies, schools are supposed to be constantly audited, monitored, and supported by district officials. Within district offices, there are unit supervisors who are responsible to manage PMDS to inculcate a performance culture. This performance culture is subsequently cascaded down to schools to yield quality matric results and yet this remains to be seen. Furthermore, the study aimed to explore the experiences and perceptions of supervisors and officials on the PMDS management within districts. With an interpretive paradigm, the researcher was able to analyse data from interviews and questionnaires. The study revealed that PMDS is generally acknowledged and positively perceived albeit with significant challenges to its implementation in the GDE districts. / Educational Leadership and Management / M.Ed. (Education Management )

In 2003, Gauteng Department of Education (GDE) introduced policies on performance management in an endeavour to improve the quality of teaching and learning in schools. With these policies, schools are supposed to be constantly audited, monitored, and supported by district officials. Within district offices, there are unit supervisors who are responsible to manage PMDS to inculcate a performance culture. This performance culture is subsequently cascaded down to schools to yield quality matric results and yet this remains to be seen. Furthermore, the study aimed to explore the experiences and perceptions of supervisors and officials on the PMDS management within districts. With an interpretive paradigm, the researcher was able to analyse data from interviews and questionnaires. The study revealed that PMDS is generally acknowledged and positively perceived albeit with significant challenges to its implementation in the GDE districts. / Educational Leadership and Management / M.Ed. (Education Management )

Background. Despite an abundance of clinical research on premenstrual and menstrual symptoms, few epidemiological data provide estimates of the prevalence, incidence, co-morbidity, stability and correlates of premenstrual dysphoric disorder (PMDD) in the community. Aims. To describe the prevalence, incidence, 12 co-morbidity factors and correlates of threshold and subthreshold PMDD in a community sample of young women. Methods. Findings are based on prospective–longitudinal community survey of 1488 women aged 14–24, who were followed-up over a period of 48 months (follow-up, N = 1251) as part of the EDSP sample. Diagnostic assessments were based on the Composite International Diagnostic Interview (CIDI) and its 12-month PMDD diagnostic module administered by clinical interviewers. Diagnoses were calculated using DSM-IV algorithms, but daily ratings of symptoms, as required, were not available. Results. The baseline 12-month prevalence of DSM-IV PMDD was 5·8%. Application of the diagnostic exclusion rules with regard to concurrent major depression and dysthymia decreased the rate only slightly (5·3%). An additional 18·6% were ‘near-threshold’ cases, mostly because they failed to meet the mandatory impairment criterion. Over the follow-up period only few new PMDD cases were observed: cumulative lifetime incidence was 7·4%. PMDD syndrome was stable across 48 months with <10% complete remissions among baseline PMDD cases. The 12-month and lifetime co-morbidity rates were high (anxiety disorders 47·4%, mood disorders 22·9%; somatoform 28·4%), only 26·5% had no other mental disorder. Particularly high odds ratios were found with nicotine dependence and PTSD. In terms of correlates increased rates of 4-weeks impairment days, high use of general health and mental health services, and increased rates of suicide attempts were found. Conclusion. In this sample of adolescents and young adults, premenstrual symptoms were widespread. However, DSM-IV PMDD was considerably less prevalent. PMDD is a relatively stable and impairing condition, with high rates of health service utilization, increased suicidality and substantial co-morbidity.

Purpose and problem statement: The purpose of this study is to identify how PMS/PMDD affects a leaders leadership. Therefore the individual and the experienced symptoms involving PMS/PMDD are studied. This to identify potential connections between the diagnoses and theories about leadership. <ul type="disc">How is leadership affected by PMS and PMDD?  Method: The study is conducted through an inductive reasoning and qualitative interviews with six informants. The informants helped us understand the empirical field, which in order lead us to identify relevant theories for our study.  Conclusion: The study showed that leadership is affected by PMS and PMDD because of changes in the individual’s personal characteristics during the time of their diagnosis. The individual can go from being a good leader for two weeks, to seeing themselves as a bad leader the remaining two weeks. The change can be recognized by seeing positive characteristics that define a good leader change into the opposite.  Through this study it is apparent to us that there is an opportunity for further research in this subject. It can be done by performing a bigger study or by including a co-worker perspective, since a leader needs its co-workers to be able to lead. / Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att identifiera hur PMS/PMDS ger upphov till konsekvenser som påverkar individens ledarskap. Således studeras individens erfarenheter kring de upplevda symptomen till följd av PMS/PMDS. Detta för att identifiera eventuella samband mellan dessa och teorier kring ledarskap. <ul type="disc">Hur kan ledarskap påverkas av PMS och PMDS? Metod: Studien har en induktiv ansats och utgår ifrån kvalitativa intervjuer med sex informanter. Informanterna har hjälpt oss att förstå det empiriska fältet för att vi sedan ska kunna identifiera relevanta teorier för vår studie. Slutsats: Studien visar att ledarskap påverkas av PMS och PMDS genom att individens personliga attribut förändras under perioden för diagnoserna. Individen kan gå från att vara en bra ledare i två veckor till att se sig själv som en sämre ledare resterande två veckor. Det kan visa sig genom att positiva egenskaper som definierar en god ledare istället blir sämre. Vi kan se att det finns möjlighet till vidare forskning genom att utföra större studier eller genom att inkludera ett medarbetarperspektiv, eftersom ledare behöver medarbetare för att kunna leda.

Background. Despite an abundance of clinical research on premenstrual and menstrual symptoms, few epidemiological data provide estimates of the prevalence, incidence, co-morbidity, stability and correlates of premenstrual dysphoric disorder (PMDD) in the community. Aims. To describe the prevalence, incidence, 12 co-morbidity factors and correlates of threshold and subthreshold PMDD in a community sample of young women. Methods. Findings are based on prospective–longitudinal community survey of 1488 women aged 14–24, who were followed-up over a period of 48 months (follow-up, N = 1251) as part of the EDSP sample. Diagnostic assessments were based on the Composite International Diagnostic Interview (CIDI) and its 12-month PMDD diagnostic module administered by clinical interviewers. Diagnoses were calculated using DSM-IV algorithms, but daily ratings of symptoms, as required, were not available. Results. The baseline 12-month prevalence of DSM-IV PMDD was 5·8%. Application of the diagnostic exclusion rules with regard to concurrent major depression and dysthymia decreased the rate only slightly (5·3%). An additional 18·6% were ‘near-threshold’ cases, mostly because they failed to meet the mandatory impairment criterion. Over the follow-up period only few new PMDD cases were observed: cumulative lifetime incidence was 7·4%. PMDD syndrome was stable across 48 months with <10% complete remissions among baseline PMDD cases. The 12-month and lifetime co-morbidity rates were high (anxiety disorders 47·4%, mood disorders 22·9%; somatoform 28·4%), only 26·5% had no other mental disorder. Particularly high odds ratios were found with nicotine dependence and PTSD. In terms of correlates increased rates of 4-weeks impairment days, high use of general health and mental health services, and increased rates of suicide attempts were found. Conclusion. In this sample of adolescents and young adults, premenstrual symptoms were widespread. However, DSM-IV PMDD was considerably less prevalent. PMDD is a relatively stable and impairing condition, with high rates of health service utilization, increased suicidality and substantial co-morbidity.

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är tillstånd som innebär en samlad mängd psykiska och/eller fysiska premenstruella besvär hos vissa kvinnor. Dessa tillstånd utgör ett stort lidande och kan leda till psykisk ohälsa, långtidssjukskrivningar, somatiska besvär, drabbade relationer samt svårigheter att klara av sin vardag. Omvårdnadsforskning av dessa kvinnor är dock bristfällig. Forskning på området omvårdnad har dock visat att egenvård stärker patientens känsla av kontroll vid såväl psykiatriska som somatiska sjukdomstillstånd. Syfte Att belysa olika egenvårdsstrategier som kan leda till ett minskat lidande för patienter med premenstruellt syndrom eller premenstruellt dysforiskt syndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt och inkluderar 17 vetenskapliga artiklar som söktes fram via systematiska databassökningar i PubMed och Cinahl. Valda artiklar var av kvalitativ och kvantitativ metod för att få en ökad förståelse för både upplevelse av egenvård samt objektiva mått för effektiviteten. Resultat Det fanns en mängd olika egenvårdsstrategier som kvinnor använder sig av och kan använda sig av i olika grad. Tre kategorier i form av livsstil, psykosociala aspekter samt komplementära terapier skapades under analysprocessen. De egenvårdsstrategier som visade det starkaste sambandet med minskat lidande vid PMS eller PMDS var stressreducering, regelbunden fysisk aktivitet och ökad medvetenhet kring sin kropp och sitt eget mående. Slutsats I studierna visade det sig att kvinnor använde egenvårdsstrategier i varierande grad och att de upplevde effektiviteten olika. Egenvård kunde lindra symtomen av PMS/PMDS i olika grad, och främjade känslan av kontroll över den egna situationen. Egenvårdsstrategier kan därmed vara ett redskap för att minska lidandet vid PMS/PMDS. / Background Premenstrual syndrome (PMS) and premenstrual dysphoric syndrome (PMDS) are conditions that involve a total amount of mental and / or physical premenstrual disorders for some women. These conditions are a major affliction and can lead to mental illness, long-term sick leave, somatic disorders, affected relationships and difficulties in coping with their everyday lives. However, nursing research of these women is inadequate. Research in the field of nursing has shown that self-care strengthens the patient's sense of control in both psychiatric and somatic disease states. Aim To illuminate different self-care strategies that may lead to reduced suffering for patients with premenstrual syndrome and premenstrual dysphoric syndrome. Method The study is a literature review and includes 17 scientific articles that were searched through systematic database searches in PubMed and Cinahl. Selected articles were of qualitative and quantitative method to gain an increased understanding of both self-care experience and objective measures of efficiency. Results There was a variety of self-care strategies that women use and may use to varying degrees. Three categories in the form of lifestyle, psychosocial aspects and complementary therapies were created during the analysis process. The self-care strategies that has showed the strongest connection with reduced suffering at PMS or PMDS were stress reduction, regular physical activity and increased awareness of their body and their own mood.ConclusionsIn the studies, it was found that women used self-care strategies to varying degrees and that they perceived their effectiveness differently. Self-care was able to relieve the symptoms of PMS / PMDS to varying degrees and promoted the feeling of control over one's own situation. Self-care strategies can thus be a tool for reducing the suffering of PMS / PMDS.

Syftet med vår undersökning är att få en fördjupad förståelse om på vilket sätt PMS/PMDS påverkar kvinnor i arbetslivet. Kvinnokroppen och premenstruella besvär är och har under en lång tid varit tabubelagt. Trots att det är vetenskapligt bevisat att kvinnors arbetsprestation påverkas negativt under sin premenstruella period, är majoriteten av forskningen rörande ämnet daterad. Detta myntade vårt intresse att studera kvinnor med PMS och PMDS arbetssituation. Områden som vi undersöker är arbetssituation, arbetsmiljö samt vilka åtgärder arbetsgivare och fackförbund kan bidra med för att underlätta för kvinnor under den premenstruella perioden. Den teoretiska bakgrunden i studien belyser i stora drag arbetsprestation och arbetsmiljö. Dessutom presenteras relevanta undersökningar samt modeller inom ramen för ämnet. Undersökningens empiriska material samlades in genom 8 intervjuer. Alla intervjupersoner förvärvsarbetar. En av kvinnorna i undersökningen är deltidsanställd. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevde att deras arbetsprestation påverkas negativt under den premenstruella perioden, till exempel genom  humörsvängningar, utmattning och uppskjutande av arbetsuppgifter. Dock strider resultaten mot tidigare forskning, eftersom några av respondenterna även upplevde att arbetsprestationen påverkas positivt under den premenstruella perioden. Sjukfrånvaro var relativt hög bland studiens intervju deltagarna, och det framkom även att de tenderar att uppge andra orsaker vid sjukanmälan och inte PMS/PMDS på grund av skam och rädsla av att bli utpekade. Det diskuteras sällan om premenstruella besvär på arbetsplatser. Kvinnorna i vår undersökning uttryckte behov av mer stöd, medvetenhet och förståelse från arbetsgivare för att underlätta deras arbetsliv under PMS/PMDS perioden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios och PMDS använder sig av sociala medier för att söka information, samt hur sociala medier kan verka som stöd för dessa kvinnor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att kvinnor använder sociala medier som informationskälla på olika sätt, samt att majoriteten av kvinnorna har ett högt förtroende för informationen de tar del av. Resultaten visar även att sociala medier har en stor betydelse för kvinnornas gemenskap och identitetsskapande. Kampen för erkännande tolkades olika av intervjupersonerna, för vissa är det en pågående kamp och kampen att älska sig själv är en pågående process. Slutsatsen utmynnas i att alla kvinnor som deltagit i studien uppger att de känner sig missförstådda av vården och samhället, samt att endometrios och PMDS måste uppmärksammas mer.