Bakgrund: PMDS är en relativt okänd diagnos. Det är en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och är ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS är cirka fem procent av alla fertila kvinnor. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det är att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fått i kontakt med vården. Metod: För att kunna besvara syftet så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att få en utökad förståelse kring PMDS och vad sjukdomen innebär. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien. Inklusionskriterierna för denna studie var kvinnor med diagnosen PMDS som har varit i kontakt med sjukvården och blivit diagnostiserade med sjukdomen. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: PMDS tycks fortfarande vara en relativt okänd diagnos inom sjukvården och en del av informanterna var inte nöjda med vården de mottagit medan andra haft tur och hittat rätt väg på en gång. Det är en svår diagnos att leva med som inkräktar på såväl vardagsliv som arbetsliv och alla mänskliga relationer. Informanterna anser att en utökad förståelse och hjälp från vården skulle underlätta deras leverne. Slutsats: Mer kunskap krävs inom både vården och för samhället i stort då detta är en allvarlig diagnos som behöver upptäckas i tid så dessa kvinnor kan få rätt hjälp. Det är livsavgörande att kvinnor med diagnosen PMDS får de verktyg de behöver för att kunna leva ett fullvärdigt liv. / Background: PMDD is a relatively unknown diagnosis. There is a progression of Premenstrual Syndrome (PMS), but serious and sometimes debilitating for the sufferer out of it. The prevalence of PMDD is about five percent of all women of childbearing potential. Purpose: The purpose of this study was to examine how women diagnosed with PMDD experienced how it is to live with the diagnosis, the treatment they have tried, and the response they got in contact with health services. Method: A qualitative survey based on interviews was made in order to comprehend the diagnosis PMDS and its symptoms. Seven women participated in semi-structured interviews. The terms and conditions in this survey included women diagnosed with PMDS by and in contact with the health care system. The interviews were analyzed in accordance to Graneheim and Lundman’s content analysis. Results: The result indicated that PMDS is a relatively unknown condition within the health care system. Some of the informants were not pleased with the treatment given. Others received efficient treatment straight away. PMDS is burdensome to live with and it affects working life as well as social relations in common life. Conclusion: Acquaintance, both within the health care system and the society as a whole, is crucial for women diagnosed with PMDS. PMDS is a serious diagnosis which has to be discovered early in order to give these women efficient treatment. It is essential that women diagnosed with PMDS get efficient tools to handle their diagnosis in order to live vital lives.