Bakgrund: Tidigare forskning visar att bemötandet och omvårdnaden av patienten under en ambulanstransport har stor betydelse för patientens upplevda lidande. Syfte: Syftet var att undersöka och dokumentera ambulanssjuksköterskors uppfattning av patientens upplevelse av bemötande och omvårdnad under ambulanssjukvård.  Metod: Semistrukturerade intervjuer som utfördes på ambulansstationen. Alla intervjuer genomfördes på ambulansstationen. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Denna studie visade att patienter överlag upplevs vara nöjda med bemötandet de får av ambulanssjuksköterskorna, detta på grund av den utsatta situationen och det totala fokus som kan ges till den enskilda patienten. Vidare framkom det i studien att patientens ålder kan ha inverkan på uttrycket och upplevelsen av lidandet, vilket framkom av att yngre personer oftare uttrycker lidandet verbalt och snabbare tillkallar ambulans medan de äldre generationerna oftare biter ihop och väntar med att tillkalla ambulans. Det framkom att omvårdnaden utvecklats inom flera områden med exempel som större möjligheter att bedöma och behandla på plats eller snabbspår för t ex. höftfrakturer. Detta bidrar till att minska patienters lidande. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade det generellt som att majoriteten av patienterna upplevde bemötandet och omvårdnaden i ambulansen som mycket gott men att det försvåras av patientens tillstånd. Detta ställer höga krav på personalen vad gäller lyhörd, empati och respekt för individen. Utvecklingen upplevdes av samtliga ha gått framåt, med exempel som snabbspår, större egna mandat för bedömningar på plats och medicinska behandlingar.

Background: Patients with schizophrenia often lack both self-knowledge and disease insight. They are frequently withdrawn, show less interest in their surroundings and have a slight social disability in handling their everyday life, all of which led to decreased capability of expressing their needs. The focus tends to be on the diagnosis and not the persons themselves. The nursing they get is often incomplete and is hence not patient centered. The imbalance in the relations between the nurse and the patient with schizophrenia increases the nurses’responsibility to achieve a good standard of nursing and a secure care for the patients. Aim:The purpose is to describe nurses’ experiences of meeting patients with schizophrenia admitted to inpatient psychiatric care. Method: General literature studies with a qualitative approach where the data was analyzed by thematic analysis. Results: Three themes wereidentified: the nurses’ personal treatment and approach, the nurses’ co-operation and relationsto the patient and the nurses experience and knowledge. Conclusion: The nurses’ experiences were that personal treatment and approach are essential to achieve a good standard of nursing. Lack of experience and knowledge were identified as barriers to achieve alliances and cooperation. Nurses expressed that lack of knowledge and adequate education negatively affected their views on patients with schizophrenia.

The purpose of this study was to investigate how our selected municipalityaddressed theirpreventive work regarding threat and violence among social workers, what strategies social workers have to overcome intimidating situations, and also what level of education social workers have. Previous research shows that education for social workers inthis topicoften is neglected. The study was conducted by one focus group interview with social workersall working inchild and familywelfarein our selected municipality. The main result of the study is that social workers experience that the municipalitysinternal agenda against threat and violence works well and gives support in their work. Despite this,the social workers expressed a desire to get morerelevant education about threats and violence to be able toavoid risk-taking behavior and be able to perform a more secure job. According to the social workers some of the strategies that affected the safety in their profession was the possibilityto have a direct and clear communication with the client to try and make the meeting between client and social workers more relaxed. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur den utvalda kommunen hanterade det förebyggande arbetet angående hot och våld bland socialarbetare, vilka strategier socialarbetare har för att bemästra hotfulla situationer, samt vilken utbildningsnivå socialarbetare har. Tidigare forskning visaratt utbildning för personalen inom detta område ofta är eftersatt. Undersökningen genomfördes via en fokusgruppsintervju med socialarbetare som alla var kopplade till individ och familjeomsorgen (IFO) i vår undersökta kommun. Studiens huvudresultat visade att socialarbetarna upplever att kommunens handlingsplan gällande hot och våld är välfungerande och ger dem stöd i deras arbete. Dock ansåg socialarbetarna att mer relevant utbildning inom hot och våld skulle var önskvärt för att undvika riskbeteenden samt kunna utföra ett säkrare arbete. Några av de strategier som enligt socialarbetarna påverkade tryggheten i yrket var att ha en rak och tydlig kommunikation med klienten samt att försöka avdramatisera mötet mellan klient och socialarbetare.

Det finns en utbredd diskriminering på arbetsmarknaden med islamofobisk grund. Syftet med studien var att undersöka unga muslimska kvinnors upplevelse av det svenska arbetslivet i relation till deras muslimska identitet och för att undersöka just upplevelsen valdes en kvalitativ metod då det ansågs kunna bidra till en förståelse. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och urvalet var ett så kallat snöbollsurval. Intervjupersonerna var kvinnor i åldrarna 18-26 år, bosatta i Sverige och hade samtliga varit föremål för både rekrytering, arbetssökande och anställning. Analysmetoden var en kvalitativ innehållsanalys. Fem intervjuer gjordes, och det som framkom under analysen var att det i synnerhet diskuterades fem kategorier; Omgivningens attityder, delaktighet i arbetslivet, särskilt bemötande, islam i media och utveckling av strategier. Kvinnornas upplevelser var varierande, men resultatet var att majoriteten hade upplevt negativt bemötande på grund av sin religiösa tillhörighet, att de ansåg att det fanns svårigheter med att bli anställd som muslimsk kvinna, att omgivningen i någon utsträckning reagerar på deras slöja och att media har ett stort inflytande på hur människor uppfattar muslimer. Slutsatsen var att intervjupersonerna upplevt annorlunda bemötande på grund av sin religiösa tillhörighet, att de upplever en skepsis mot muslimer i Sverige och att islam förknippas med terrorism och extremism. / There is a widespread discrimination on the labour marked with Islamophobic basis. The aim of this study was to investigate young Muslim women ́s experiences of the Swedish work life in relation to their muslim identity and in order to gain an understanding, a qualitative method was chosen. The data collection method was semi-structured interviews and the selection was a snowball sampling. The interviewees were women aged 18-26 and had all been subject to both recruitment, job search and employment. The analytical method used was a qualitative content analysis. Five interviews were conducted and five themes were to identify within those interviews; the attitudes of the surrounding community, participation in labour market, special treatment from others, Islam in the media and the developement of strategies. The women ́s experiences were all different, but the result was that the majority had experienced negative treatment because of their religious beliefs, they felt that there were difficulties being employed as a Muslim woman, that the enviroment to some extent reacts to their veil and that the media has a big influence on how people perceive Muslims. The conclusion was that the interviewees had been subject to a different treatment due to their religious beliefs, that they experienced a scepticsm against Muslims in Sweden and that Islam was associated with terrorism and extremism.

Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen. / Background: The emergency department can be perceived as a chaotic and hectic place due to the high patient flow and the high work pace. Patients come to the emergency department for various reasons and are often in a vulnerable and exposed situation. The nursing staff has an important role in the nursing duties while also dealing with the patients. Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of the nursing staff's treatment in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design and a thematic data analysis method. The result is based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Result: The results showed the patients had different experiences of the nursing staff’s treatment in the emergency department. The most significant result was the patients found the communication and information from the nursing staff to be important. Patients felt abandoned when information was lacking and when nursing staff did not listen to them. Respectful care was also shown to be a central part of the treatment. Conclusion: The patients testified that the nursing staff had an important role in both their positive and negative experiences at the emergency department. An essential factor which characterized the positive experiences was when the nursing staff informed the patients and were present. The negative experiences were linked to disrespectful treatment and insufficient information between the patient and the nursing staff. Further knowledge in the field is crucial for the nursing staff's treatment and with the results of this study, nursing work can be promoted and contribute to a better experience for the patient in the emergency department.

Bakgrund: Obesitas är en av vår tids största epidemier och klassas som ett av de största folkhälsoproblemen i världen där en tredjedel av befolkningen är drabbad. Obesitas klassas som en kronisk sjukdom och är en av Sveriges främsta orsaker till en förtida död. Sjukdomen utgör en ökad risk av att drabbas av ohälsa, där både den psykiska och fysiska hälsan berörs. I takt med att obesitas har tilltagits, har stereotyper och fördomar om överviktiga individer ökat inom sjukvården. Behandling kan ges i form av kost och motion i kombination med motivation samt farmakologisk och kirurgisk behandling. Sjuksköterskors primära uppgift är omvårdnad och inom det ligger ett stort fokus på att respektera och behandla alla individer lika samtidigt som det är väsentligt att personcentrerad vård uppnås.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med obesitas.      Metod: Litteraturstudie utförd med kvalitativ ansats för att undersöka sjuksköterskors upplevelser. 22 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades och 10 artiklar inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I studien identifierades fyra övergripande teman: Fördomars betydelse, Kommunikationens betydelse, Omvårdnad vid obesitas samt Samverkan vid kost och vikthantering. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att obesitas var ett känsligt samtalsämne och uppgav en rädsla att låta fördomsfulla. Vårdkvaliteten hotas då andra sjukdomar lätt förbises och fokus ofta läggs på den fysiska kroppen. Vid rådgivning sågs kost som ett problematiskt område, då nutrition är ett komplext ämne som bör diskuteras med en dietist. Sjuksköterskans ansvar låg i att ge rådgivning och stöd inför en förbättrad livsstil och slutändan var det patientens egna vilja och motivation som spelade störst roll. Mer kunskap krävs, inom det generella bemötandet och inom sjukdomen i sig. / Background: Obesity is one of the biggest epidemics of our time and is classified as one of the biggest public health problems in the world, where a third of the population is affected. Obesity is classified as a chronic disease and is one of Sweden's leading causes of premature death. The disease poses an increased risk of suffering from ill-health, where both mental and physical health are affected. As obesity has increased, stereotypes and prejudices about obese individuals have increased in healthcare. Treatment can be given in the form of diet and exercise in combination with motivation as well as pharmacological and surgical treatment. Nurses' primary task is nursing and within that there is a great focus on respecting and treating all individuals equally, while it is essential that person-centred care is achieved.                  Aim: The aim of the literature study is to illuminate nurses' experiences meeting with patients with obesity.    Method: The literature study carried out with a qualitative approach to investigate nurses' experiences. 22 articles were quality reviewed and analyzed, 10 articles were included from the CINAHL and PubMed databases.  Results: In the study, four overarching themes were identified: The importance of prejudice, The importance of communication, Nursing care in obesity and Cooperation in diet and weight management. Conclusion: Nurses experienced that obesity was a sensitive topic of conversation and stated a fear of sounding prejudiced. The quality of care is threatened as other diseases are easily overlooked and the focus is often placed on the physical body. During counseling, diet was seen as a problematic area, as nutrition is a complex subject that should be discussed with a dietician. The nurse's responsibility was to provide advice and support for an improved lifestyle and ultimately it was the patient's own will and motivation that played the biggest role. More knowledge is required, within the general approach and within the disease itself.

Bakgrund: Barnmisshandel är ett omfattande problem i Sverige och världen. Trots höga anmälningssiffror är det varje år en omfattande underrapportering av barnmisshandel och misstanke om misshandel mot barn. Forskning visar att misshandel av barn har negativ prospektiv inverkan på barns mående och hälsa. Att barn far illa förbises alltför ofta av sjuksköterskor och annan vårdpersonal på grund av bristande kompetens och kännedom inom ämnet.   Syfte: Att, utifrån svenska vårdprogram, riktlinjer och handlingsplaner, belysa vad som beskrivs gällande bemötande av barn som far illa.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baserades på 19 dokument från olika regioner och landsting i Sverige, samt 1 nationellt dokument från Socialstyrelsen.   Resultat: Att bemöta barn som far illa kräver kompetens, närvaro och en professionell medvetenhet. Barn berättar sällan själva om sin utsatthet och därför åligger det dem som jobbar med barnen att våga fråga om våld och utsatthet för att kunna upptäcka barn som far illa. Barnets rätt till ett åldersorienterat bemötande, som utgår ifrån barnets mognad och ålder, skall alltid kombineras med att bemöta barnet med respekt och integritet. Detta blir särskilt viktigt om barnet utsatts för någon form av våld eller övergrepp. Att vårdpersonal är lyhörd och tar barns berättelser på allvar är essentiellt i bemötandet av barn och vårdpersonal skall alltid utgå ifrån att det som barnet berättar om är sant.  Konklusion: Ett gott bemötande av barn som far illa bygger på en rad olika aspekter som sjuksköterskor skall kunna förväntas följa. Parallellt med resultatet framkom dock yttring om stora brister i evidensunderlaget. Även en kunskapslucka gällande bemötande av barn som far illa har kunnat konstateras. / Background: Child abuse is a widespread problem in Sweden and the world. Every year there is a substantial under-reporting of child abuse and suspected abuse against children. Research shows that child abuse has a negative prospective impact on children's health. Signals and signs that a child is abused are far too often overlooked by nurses and other healthcare professionals due to lack of expertise and knowledge on the subject. Aim: To elucidate the context of personal treatment towards abused children, based on Swedish health care programmes, guidelines and action plans. Method: Literature review based on 20 Swedish regional and national health care programmes and guidelines. Findings: Encountering abused children requires expertise, presence and professional awareness. Children rarely speak out spontaneously about their vulnerability and therefore it is essential that those who work with children dare to ask about violence and vulnerability in order to detect child abuse. The child's right to an age oriented treatment, which is based on the child's maturity and age, should always be combined with the child’s right to respect and integrity. This is especially important if the is child a victim of any form of violence or abuse. Health professionals must be sensitive and keen and take children's stories seriously, and they must always be on the assumption of what the child says is true. Conclusion: A good personal treatment of children experiencing child abuse is based on a variety of aspects that nurses should be expected to follow. Major gaps of evidence and references were revealed parallelly with the results. Furthermore, a gap of knowledge was identified regarding personal treatment of abused children.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares och familjebehandlares professionella möte med klienter. Det professionella mötet studeras och analyseras i studien utifrån tre huvudteman: bemötande, allians- och relationsskapande samt rollkonflikter. Studien är av kvalitativ metodansats och grundas i åtta stycken semistrukturerade intervjuer varav fyra med socialsekreterare och fyra med familjebehandlare. Beträffande bemötandet går det att urskilja olika centrala delar av bemötandet. Dessa är lyhördhet, respektfullhet, ärlighet, tydlighet, empati, delaktighet samt val av klädsel. Allians- och relationsskapande är också ett tema som analyseras i studien och respondenterna uppger viktiga faktorer såsom humor, kroppsspråk, tillit och en minskning av klientens fientliga inställning. Dessa faktorer anses vara viktiga i form av att de möjliggör skapandet av en relation mellan den professionelle och klienten. Ytterligare ett tema som analyseras i studien är socialarbetarnas professionella roll, samt rollkonflikter. En slutsats som framkommer är att socialsekreterarnas yrkesprofession innefattar olika roller. De roller som nämns är myndighetsrollen, föräldrarollen och den stödjande rollen. Familjebehandlarna nämner att de har liknande roller, men att de inte besitter någon myndighetsroll, utan den rollen som nämndes som central var rollen som behandlare. I sin yrkesutövning förklarar respondenterna att deras olika roller kan leda till att det uppstår rollkonflikter. / The aim of this study is to investigate the social workers professional meetings with their clients. The professional meeting is studied through three main themes: personal treatment, the building of a relationship and role conflicts. The study is a qualitative method that is built up through eight semistructured interviews. Four of the interviews were conducted with social workers, who works with child and family investigations, while the remaining four were accomplished with social workers who works with family treatment. Regarding the personal treatment, the study found a number of key factors, which were: responsiveness, respectfulness, honesty, clarity, empathy, participation and choice of clothes. The building of a relationship is also a main theme, which is analyzed in this study. Factors mentioned by the respondents are humor, body language, confidence and a reduction of the client's attitude. These factors are considered important since they enable the building of a relationship between the social worker and the client. Another theme that is analyzed in the study is the socialworkers professional role and role conflicts. A conclusion in the study is that social workers who work with investigations have multiple different roles. The roles mentioned are the authority role, the parent role and the supportive role. The social workers who work with family treatment all mentions the same roles. However, they claim that they do not have an authority role but instead, their work includes a treatment role. The respondents explain that the different roles can lead to roleconflicts.

Bakgrund En normal graviditet hos en gravid kvinna (det biologiska könet) i fertil ålder fortlöper i genomsnitt i cirka 40 veckor. När en kvinnas graviditet avstannar utan medicinsk intervention innan graviditetsvecka 22 kategoriseras det som en spontan abort. Det finns ingen behandling som kan stoppa en hotande eller en pågående spontan abort vilket gör att sjuksköterskans bemötande blir desto mer viktig. Forskning har visat att stöd vid spontan abort kan hjälpa till att minska den negativa upplevelsen och att stöd även har en positiv inverkan på den mentala hälsan. Det ligger i allmänsjuksköterskans professionella ansvar att ge stöd och omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd och omvårdnad vid spontan abort. Metod Vald design var litteraturöversikt där databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Femton vetenskapliga artiklar valdes och granskades med Sophiahemmets Högskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och genomgick en integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”Bemötandets betydelse för kvinnan”, ”Kommunikation”, ”Vårdmiljöns betydelse”, ”Aspekter av stöd” och ”Den fysiska vården”. Resultatet belyser vikten av bemötandets roll i utformandet av kvinnans upplevelse av stöd och omvårdnad i samband med spontan abort. Slutsats Att genomgå en spontan abort var för de flesta kvinnor en traumatisk händelse. Det framkom att sjuksköterskan inte fullföljde sitt professionella ansvar att främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande för de kvinnor som genomgick en spontan abort. För att kvinnor som genomgår en spontan abort ska få stöd och omvårdnad anpassad efter hennes behov bör sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att minska risken för vårdlidande. / Background A normal pregnancy for a woman (the biological sex) is on average 40 weeks. If a woman's pregnancy ends before pregnancy week 22 without medical intervention it is categorized as a spontaneous abortion. No treatment can stop a threatening or ongoing spontaneous abortion, which makes the nurse's response to the situation all the more important. Research has shown that support during a spontaneous abortion can help reduce the negative experiences for the woman and also have a positive impact on the woman’s mental health. It is in the general nurse's professional responsibility to provide support and care based on a person-centred approach. Aim The purpose is to highlight women's experiences of support and care during a spontaneous abortion. Method Chosen design was literature review where 15 scientific articles were selected. Database search was performed in databases PubMed, CINAHL and Google Scholar. Data analysis was carried out using an integrated analysis. Results The results were compiled into five main categories which highlighted the woman's experience of support and care during a spontaneous abortion. The main categories are "The importance of care for the woman", ”Communication”, "The impact of health facility environment", "Aspects of support" and ”Physical care”. Results highlights the importance of the caregiver in shaping the woman's experience of support and care in connection with spontaneous abortion. Conclusions For most women, a spontaneous abortion was a traumatic event to undergo. It emerged in the results that nurses did not always fulfil their professional responsibilities in promoting the woman’s health, restoring health and relieving the woman’s suffering who underwent a spontaneous abortion. In order for women to receive support and care tailored to their needs, the nurse should work applying a person-centered approach which can help reduce the risk of suffering and meet the unmet needs of the woman.

The purpose of this study is to analyze experiences of moving to and living in a foster home. The empirical material consists of autobiographies written by children placed in family homes when they have become adults. This study analyzes how the emotional and behavioral aspects of the experiences are portrayed in the autobiographies. The analysis includes what influence the foster parents' treatment of the child has on the experience of the foster care placement. The collection of the empirical material for this qualitative study has been done using a content analysis. The collected material has been analyzed based on previous research and three theoretical perspectives, which are attachment theory, mentalization and systems theory. The results show that feelings when moving can be fear, worry and anxiety about having to move away from their biological parents or move away from their foster parents. When experiencing traumatic moves, feelings of despair and anger become prominent. Behaviors in the form of showing resistance through threats and running away are based on the fact that the child has been involuntarily separated from his/her biological parents or carries with him/her unmanageable emotions that being moved can mean. Abandonment is a prominent feeling of living in a family home, which is based on the fact that the child does not get the opportunity to decide how the contact with the biological parents should be designed. The feeling of abandonment can also be based on the child feeling unwanted by adults. A prominent behavior in the family home is the child's adaptation to the new family, which functions as a survival strategy. Children with difficult experiences bring with them difficult-to-manage emotions to the family home, which can cause them to become aggressive during the placement. The results also show a strong correlation between receiving emotional support from the foster parents and feeling a sense of belonging in the family. Having their feelings addressed strengthens the sense of family belonging, which correlates with positive experiences of family home placements.