Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt. I resultatet har det kunnat urskiljas att glädje och frustration var två känslor som framkom i alla sex intervjuerna vilket beskrivs närmare i resultatdelen. I resultatet framkom även att familjebehandlarens egna känslor i mötet med klienten till stor del berodde på vilka möjligheter familjebehandlaren hade att bearbeta sina känslor tillsammans med sina kollegor. Det har även framkommit att det krävdes en stor personlig medvetenhet om sin egen bakgrund och att man som familjebehandlare arbetade aktivt med sin egen känslovärld. I undersökningen framkom en bild av en grupp familjebehandlare med stor medvetenhet om sina känslor och hur känslorna påverkade deras arbete under hela dagen. Arbetet som familjebehandlare krävde mycket arbete med sig själv för att inte ta för mycket stryk känslomässigt. Familjebehandlarna såg sig själva som redskap där känslorna spelade en stor roll för hur arbetet fördes framåt men även hur arbetsaliansen med klienten/familjen blev. / The aim of this study was to illuminate the workers own sense of the meeting with the client. With essay writing allow a deeper understanding of the social workers own feelings in the meeting with the clients, what emotions it brought, what is it that influences their feeling, how do they handle their feelings, what has their own feelings of meaning in work? The methodology used in this paper is qualitative method, to gain a deeper understanding of the social worker´s feelings. The main course of this paper has been laid on unstructured interviews. Six interviews have been made with family therapists in Västra Götaland. The interview form has been chosen to enable valuable knowledge and picture of family therapists own feelings in their work. In the result, it has been distinguished that happiness and frustration were two feelings that arose from all of the six interviews. The results also revealed that the family therapists own feelings in the meeting with the client in large part depended on the opportunities the family therapists had to process their feelings with their own other colleagues. The results also shows that it requires a great amount of personal consciousness about own background and that as family therapists constantly work with their own emotional world. Another outcome of the result was the picture of a group of family therapists with great amount of consciousness about their own feelings and how their feelings affected their work during the day. Work as family therapists required a lot of work on yourself to not take too much damage emotionally. The family therapists saw themselves as instruments where feelings played a big role for how the work-alliance with the client/family becomes.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv. / Our aim with this study was to explore how parents of children diagnosed within the autism spectrum disorder (ASD) experienced the contact and support from the municipalities family therapist, an initiative provided by the social services and often executed by social workers. We wanted to investigate how parents experienced treatment from the family therapist, if they received constructive help and whether the family therapist had knowledge of the ASD. We have had a qualitative approach and conducted semi-structured interviews. The transcribed interviews have been interpreted with themes based on the theoretical framework that consists of the concept of alliance and support theory. Our result shows that the informants have had positive experiences in the meeting with family therapists. Most have received constructive help from family therapists who had knowledge about ASD and feel they have received good treatment. The result shows which factors contributed to a positive experience.

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC. Resultatet visade att familjebehandlarna använde olika arbetsmetoder för att få barn att komma till tals. Det fanns en stor flexibilitet kring metoderna att göra barn delaktiga och kring att skapa möjlighet för att få barn att prata. Det fanns tillfällen då barn inte skulle delta i familjebehandlingen till exempel när föräldrarna hade egna svårigheter och när det är fanns övervägande vuxenproblem. / The purpose of the study was to investigate if the article 12 of the Convention of the Rights of the Child to be heard is applied in family treatment by making a pilot study. Family practitioners within the municipal outpatients care had to answer how they did involve the children, the manner in which children were heard and if there were times when children should not be participate in family treatment. To get answers to these questions a semi-structured survey was made. The selected theory was systems theory.  The study also included the Convention of the Rights of the Child, family treatment and BBIC. The results showed that family practitioners used various methods to get children to be heard. There was a lot of flexibility around these practices making children involved and creating the opportunity to get children to talk. There were times when children should not participate in family therapy for example when parents had their own difficulties and when it was a predominantly adult problem.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares och familjebehandlares professionella möte med klienter. Det professionella mötet studeras och analyseras i studien utifrån tre huvudteman: bemötande, allians- och relationsskapande samt rollkonflikter. Studien är av kvalitativ metodansats och grundas i åtta stycken semistrukturerade intervjuer varav fyra med socialsekreterare och fyra med familjebehandlare. Beträffande bemötandet går det att urskilja olika centrala delar av bemötandet. Dessa är lyhördhet, respektfullhet, ärlighet, tydlighet, empati, delaktighet samt val av klädsel. Allians- och relationsskapande är också ett tema som analyseras i studien och respondenterna uppger viktiga faktorer såsom humor, kroppsspråk, tillit och en minskning av klientens fientliga inställning. Dessa faktorer anses vara viktiga i form av att de möjliggör skapandet av en relation mellan den professionelle och klienten. Ytterligare ett tema som analyseras i studien är socialarbetarnas professionella roll, samt rollkonflikter. En slutsats som framkommer är att socialsekreterarnas yrkesprofession innefattar olika roller. De roller som nämns är myndighetsrollen, föräldrarollen och den stödjande rollen. Familjebehandlarna nämner att de har liknande roller, men att de inte besitter någon myndighetsroll, utan den rollen som nämndes som central var rollen som behandlare. I sin yrkesutövning förklarar respondenterna att deras olika roller kan leda till att det uppstår rollkonflikter. / The aim of this study is to investigate the social workers professional meetings with their clients. The professional meeting is studied through three main themes: personal treatment, the building of a relationship and role conflicts. The study is a qualitative method that is built up through eight semistructured interviews. Four of the interviews were conducted with social workers, who works with child and family investigations, while the remaining four were accomplished with social workers who works with family treatment. Regarding the personal treatment, the study found a number of key factors, which were: responsiveness, respectfulness, honesty, clarity, empathy, participation and choice of clothes. The building of a relationship is also a main theme, which is analyzed in this study. Factors mentioned by the respondents are humor, body language, confidence and a reduction of the client's attitude. These factors are considered important since they enable the building of a relationship between the social worker and the client. Another theme that is analyzed in the study is the socialworkers professional role and role conflicts. A conclusion in the study is that social workers who work with investigations have multiple different roles. The roles mentioned are the authority role, the parent role and the supportive role. The social workers who work with family treatment all mentions the same roles. However, they claim that they do not have an authority role but instead, their work includes a treatment role. The respondents explain that the different roles can lead to roleconflicts.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka familjebehandlares föreställningar gällande fäder med kriminell bakgrund i behandlande insatser. Studiens resultat bygger på fem semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare verksamma inom en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod. Tolkning och analys av resultatet har gjorts utifrån rollteori och hegemonisk maskulinitet. Resultatet visade att kriminalitetens art hos fäderna har betydelse för familjebehandlarnas föreställningar. Samtidigt visar resultatet att barnets bästa alltid går i första hand i familjebehandlande insatser, oberoende av kriminalitetens art. Resultatet visar även att familjebehandlarna tenderar att se fadern i sin roll som förälder och därmed se hans kriminella roll som sekundär. Ändå finns det en tydlig syn hos familjebehandlarna på hur en fader med kriminell bakgrund förväntas vara. Studiens slutsatser är att familjebehandlarna beträder olika roller beroende på situation och att rollen har betydelse. Förväntningar finns på såväl familjebehandlares föreställningar som fäders beteende i de behandlande insatserna. För att få till ett bättre möte behöver familjebehandlarna se komplexiteten i fäderna med kriminell bakgrunds multipla roller. / This qualitative study aims to examine family therapists' views ​​regarding fathers with a criminal background in treatment interventions. The results of the study are based on five semi-structured interviews with family therapists active in a municipality in central Sweden. The collected material has been processed based on a thematic analysis method. Interpretation and analysis of the result has been made on the basis of role theory and hegemonic masculinity. The results showed that the nature of crime among fathers is important for the views of family therapists. At the same time, the results show that the child's best interests always come first in family treatment interventions, regardless of the nature of the crime. The results also show that family therapists tend to see the father in his role as a parent and thus see his criminal role as secondary. Nevertheless, there is a clear view among family therapists of what a father with a criminal background is expected to be. The study's conclusions are that family therapists take on different roles depending on the situation and that the role is important. There are expectations of both family therapists views and fathers behavior in the treatment interventions. In order to have a better meeting, the family therapists need to see the complexity of the fathers with multiple roles of criminal background.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur familjebehandlare i socialtjänsten beskriver de kunskapsmässiga förutsättningarna i arbetet avseende neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF] samt att fördjupa förståelsen för hur detta upplevs kunna få betydelse för ett preventivt arbete gentemot föräldrar vars barn har en NPF-diagnos. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare inom socialtjänsten i fem mindre kommuner i Västra Götaland. Teori om systemteorin och begrepp om kunskap, makt och handlingsutrymme användes för att fördjupa förståelsen för det insamlade materialet. En tematisk analys valdes för att analysera materialet. Resultatet visade att familjebehandlarnas kunskaper om NPF upplevdes bero på den enskildes intresse och erfarenheter av ämnet.  Det framkom att familjebehandlarna inte hade fått någon formell utbildning om NPF varken under den akademiska utbildningen eller av arbetsgivaren. Resultatet visade även att det fanns motsägelser kring vilka kunskaper familjebehandlarna borde besitta och vad förebyggande arbete innebär. Familjebehandlarna beskrev att det preventiva familjearbetet påverkades av kunskaper om NPF, de beskrev att kunskapen om NPF bör vara specialiserad för att kunna arbeta preventivt. De beskrev samtidigt att det preventiva familjearbetet var oberoende av den enskilde familjebehandlarens kunskapsnivå eftersom de möter varje individ utifrån enskilda behov. Familjebehandlarnas uppfattningar om vad som tillhörde deras yrkesroll påverkade deras behov av att vilja ha specialiserade kunskaper. Slutsatsen var att det finns ett behov av preventivt arbete och kunskapsutveckling om NPF eftersom familjebehandlare möter en omfattande mängd av föräldrar vars barn har en NPF-diagnos. En kompetensutveckling skulle kunna medföra en stabilare kunskapsbas hos familjebehandlare, som dessutom skulle kunna leda till en utveckling av det preventiva familjearbetet inom socialtjänsten. En stabilare kunskapsbas skulle även kunna bidra till bättre och effektivare stöd för familjer. / The purpose of the essay was to examine how family therapists in social services describe the knowledge prerequisites in their work regarding neurodevelopmental disorders (NDD), and to deepen the understanding of how this might be relevant for preventive work with parents whose children have an NDD diagnosis. The study was conducted through semi-structured interviews with six family therapists within social services in five smaller municipalities in Västra Götaland. Theory on systems theory and concepts of knowledge, power, and agency were employed to deepen the understanding of the collected material. A thematic analysis was chosen to analyze the material. The results showed that family therapists' knowledge of NDD was perceived to depend on the individual's interest and experiences in the subject. It emerged that family therapists had not received any formal training on NDD either during their academic education or from their employer. The results also showed contradictions regarding which knowledge family therapists should possess and what preventive work entails. Family therapists described that preventive work was influenced by knowledge of NDD, expressing that knowledge about NDD should be specialized to work preventively. They also described that preventive work was independent of the individual family therapist's level of knowledge because they meet each individual based on individual needs. Family therapists' perceptions of what belonged to the professional role influenced their need for specialized knowledge. The conclusion was that there is a need for preventive work and knowledge development regarding NDD, as family therapists encounter a substantial number of parents whose children have an NDD diagnosis. Competence development could lead to a more stable knowledge base among family therapists, which could also lead to the development of preventive work within social services. A more stable knowledge base could also contribute to better and more effective support for families.

Fysiskt våld mot barn är ett fenomen som trots lagstiftning fortsätter att öka. Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka familjebehandlarens erfarenheter och svårigheter som kan uppstå i arbetet med familjer där barn blivit utsatta för fysiskt våld av sina föräldrar. I undersökningen har fem familjebehandlare från tre kommuner med olika bakgrund och arbetsliverfarenheter intervjuats. Forskningsresultaten och genomförd analys redovisas i tematisk struktur. Resultatet påvisar liknande erfarenheter i behandlingsarbetet samt de svårigheter som kan uppstå då arbetet med våldsutsatta barn ofta är av delikat och komplex karaktär. Ett flertal svårigheter som identifierats är kopplade till föräldrarnas bakgrund. Studien visar att familjebehandling ger goda resultat men då ärenden avslutas i samband med behandlingens slutförande är det svårt att säkerställa dess verkan över tid.