Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.

Matchfixing är idag ett erkänt problem inom svensk idrott där vissa specialidrottsförbund riskerar att drabbas mer än andra. Det finns en specifik riskgrupp, ’’Hot mot matchfixing’’, framtagen av Riksidrottsförbundet vilken består av ett tiotal idrotter där risken bedöms vara störst av att bli drabbad av matchfixing. Syftet med denna studie har varit att skapa en djupare förståelse för fenomenet matchfixing och dess påverkan inom svensk idrott. Detta har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där ett antal olika aktörer inom svensk idrott har intervjuats angående deras preventiva arbete mot matchfixing. Studiens resultat visar att det idag görs ett omfattande preventivt arbete mot matchfixing inom svensk idrott. Det går däremot att se tydliga skillnader mellan specialidrottsförbunden där arbetet är olika prioriterat vilket beror dels på resurser och i vilken omfattning respektive förbund är drabbat av matchfixing. Studien visar även på att Riksidrottsförbundet och Svenska Spel tar ett stort ansvar när det gäller det preventiva arbetet i form av information och utbildningar för idrottsrörelsen.  Detta är däremot ingen garanti för att problematiken med matchfixing i Sverige ska avta då problematiken är komplex på flera nivåer.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå. Resultaten visade att sjukskrivningstalen var höga för tre av de undersökta organisationerna och väldigt låg för den ena. Denna skillnad till trots arbetade de fyra organisationerna aktivt med att förhöja de anställdas fysiska och psykiska hälsa i ett förebyggande syfte för att förhindra skadlig stress och utbrändhet. Detta skedde genom att vikt lades vid samhörighet mellan de anställda, att ledningen uppmärksammade de anställdas psykosociala klimat, tillgänglig kompetensutveckling och vägledning i form av individuellt stöd.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå. Resultaten visade att sjukskrivningstalen var höga för tre av de undersökta organisationerna och väldigt låg för den ena. Denna skillnad till trots arbetade de fyra organisationerna aktivt med att förhöja de anställdas fysiska och psykiska hälsa i ett förebyggande syfte för att förhindra skadlig stress och utbrändhet. Detta skedde genom att vikt lades vid samhörighet mellan de anställda, att ledningen uppmärksammade de anställdas psykosociala klimat, tillgänglig kompetensutveckling och vägledning i form av individuellt stöd.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.

No description available.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.</p><p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.</p>

No description available.

Sammanfattning:Hot och våld riktat mot lärare är ett förekommande fenomen ute i verksamheterna och enligtStatistiska Centralbyrån (2018) är detta något som ökar allt mer inom utbildningssektorn.Examensarbete syfte var att studera huruvida hot och våld påverkar fritidspedagoger i derasyrkesutövning, hur man arbetar förebyggande mot hot och våld och skolledningens närincidenter inträffat. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där åtta intervjuer liggertill grund för det empiriska materialet som sedan har sedan analyserats i förhållande tillbegrepp, teori och tidigare forskning. I resultatet framkom det att flera av fritidspedagogernavarit utsatta för hot och våld av elever på sin arbetsplats och detta har bidragit till en negativpåverkan på den fysiska och psykiska hälsan men även i det pedagogiska arbetet. Något somockså framkom i resultatet var att det preventiva arbetet främst bedrivs genomvärdegrundsarbete och att fritidspedagoger som upplevt stöd från skolledningen när incidenterinträffat känner en trygghet i sin arbetsmiljö till skillnad från dem som inte upplevt detta stöd.

Bakgrund Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition. Syfte Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi. Metod En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data. Resultat Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar. Slutsats Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.