Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer arbetar preventivt för att förebygga psykisk ohälsa i skolan och jämföra med hur den ideella organisationen TeamTilia arbetar med ungas psykiska hälsa. En kvalitativ metod genomfördes och semistrukturerade intervjuer med sex skolkuratorer i tre olika kommuner i Västerbottens län. En intervju genomfördes också med verksamhetsledaren i den ideella organisationen TeamTilia. I resultatet framkom det att skolkuratorerna arbetar med följande metoder, förhållningssätt och material i det preventiva arbetet i skolan: YAM, HASP, DISA, KASAM, MI, lågaffektivt bemötande, materialet suicid 0, KBT, mindfulness och ARO. Målsättningarna i det preventiva arbetet är bland annat att det finns förutsättningar för att implementera det förebyggande arbetet och arbeta med det på gruppnivå. Målsättningarna är också att skolan ska vara en skola för alla oavsett förutsättningar och behov, att alla elever ska må bra samt undanröja hinder för elevernas inlärning och då kan psykisk ohälsa göra det svårare. Hinder i det förebyggande arbetet är att alla på skolan måste arbeta med elevhälsa inte enbart elevhälsoteamet, stress och brist på tid. Ytterligare hinder är även att få tid till att hålla sig uppdaterad och ajour med forskning samt brist på fortbildning. Skolkuratorerna framhåller också att hinder i det preventiva arbetet är att arbeta genom någon annan och att möjligheten till att flytta eleven till en annan skolenhet inte finns när eleven kommit in på en destruktiv väg. Den ideella organisationen TeamTilia arbetar inte efter någon specifik metod eftersom de anser att det är svårt att möta hela människan annars. Verksamhetsledaren i TeamTilia beskriver att unga efterfrågar att skolkuratorerna ska vara närvarande och på plats alla dagar i veckan och även efter skolans slut. De efterfrågar också uppsökande verksamhet ute i korridorer och i klassrum samt psykiska hälsokontroller från förskolan till sista året på gymnasiet. Unga vill också att psykisk hälsa ska integreras i undervisningen i skolan och efterfrågar verktyg för att stärka självkänsla men även andra typer av hälsofrämjande verktyg.

Denna uppsats har syftat till att undersöka förståelsen kring sexköp ur regionkoordinatorers och samtalsterapeuters perspektiv samt vilka strategier som förespråkas i det preventiva arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom området genomförts och materialet har sedan analyserats utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Resultatet visade att de förklaringsmodeller som professionerna använder för att förstå och beskriva mäns köp av sexuella tjänster är hur sexköpet kan ses som en effekt av könsmaktsordningen, att sexköpet kan vara ett resultat av mäns svårigheter att uttrycka känslor, att sexköpet kan verka som en enkel utväg samt hur pornografin kan sudda ut gränser och skapa fantasier hos män. Vidare visade resultatet att de strategier som professionerna förespråkar i det preventiva arbetet är bemötandet och dess centrala roll i behandlingen för män som köpt sex samt utbildning till barn och unga i frågor som rör jämställdhet, könsnormer och pornografi. / The purpose of this study was to examine the understanding of sex purchases from the perspective of regional coordinators and therapists who work with men who bought sex, and what strategies they advocate in the preventive work. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews were conducted and the material was then analyzed with a masculinity perspective. The results showed that the explanatory models that professionals use to understand and describe men's purchases of sexual services are how the purchase of sex can be seen as an effect of the gender power order, that the purchase of sex may be a result of men's difficulty expressing emotions, that the purchase of sex can seem like a simple way out and how pornography can blur boundaries and create fantasies. Furthermore, the results showed that the strategies that the professions advocate in the preventive work are the treatment and its central role in the treatment of men who have bought sex as well as education for children and youths in issues relating to gender equality, gender norms and pornography.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa. / What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.

Detta är en uppsats som ämnar undersöka vilka arbetssätt och metoder som används av polisen i olika kommuner i Skåne för att förebygga brott mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur polisen arbetar med att sprida brottsförebyggande information till äldre. För att få svar på frågeställningarna används datainsamlingsmetoden enkät - online, som besvarats av kommunpoliser i Skåne. Resultatet visar på att Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv-, och Skurup kommun är de som besvarat att deras främsta sätt att sprida information till äldre är genom föreläsningar, kampanjer samt informationsmöten. Svedala-, Sjöbo-, och Trelleborg kommun arbetar med att sprida kunskap och information till äldre genom vården med hjälp av samordnare eller chefer. Utöver dessa arbetssätt har Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- och Svedala kommunsamarbeten med pensionärsorganisationer och tar hjälp av dem med att sprida information. Resultatet av vår enkätundersökning visar även på att mer än 50% av respondenterna inte känner till projektet ”Försök inte lura mig”. De kommuner som arbetar efter projektet är Landskrona, Sjöbo, Eslöv och Malmö. / is is an essay which intends to examine the methods and techniques used by the police in various municipalities in Skåne to prevent crimes against the elderly. The study also aims to investigate how the police work to spread crime prevention information to the elderly. To answer the questions, the data collection method that was used is online survey, answered by municipal police in Skåne. The result shows that Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv and Skurup municipalities answer the question that their primary means of disseminating information to the elderly is through lectures, campaigns and information meetings. Svedala, Sjöbo, and Trelleborg municipality works to spread knowledge and information to the elderly through care using co-ordinators or managers. In addition to these practices, Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- and Svedala municipalities work with retirement organizations and assist them in disseminating information. The result of our survey also shows that more than 50% of respondents do not know the project "Do not try to fool me". The municipalities that work after the project are Landskrona, Sjöbo, Eslöv and Malmö.

SEXUAL VIOLENCE AMONG ADOLESCENTSA literature study about adolescents who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violenceAbstractAdolescents can harm themselves through sex by taking sexual risks such as sexual exposure on the internet, having unprotected sex and put themselves in situations where the potential for sexual violence is great. This type of sexual risk-behavior can create negative consequences and result in physical and mental sexual abuse. The aim of this study is to raise knowledge about youth who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violence. To accomplice this we made a general literature study on national and international research.Our study shows that despite the negative consequences, adolescent’s sexual risk-taking continues. The behavior can be a way for the youth to get attention and approval. It can also be a way to reduce anxiety and deal with emotions; just as with other self-harm behavior. Ways of preventing sexual risk taking and self-harm should be of universal measures aimed at adolescents in general. The preventive measures should involve the youth in discussions about identity, sexuality, boundaries and self-esteem and result in strategies to handle emotions and increase help-seeking by making the help more available. The public and professionals knowledge about sexual violence, sexual behavior and self-harm should increase. Also by increasing youths knowledge future sexual risk-taking and sexual violence can be prevented.

The Swedish prison and probation service is an authority whose task is to care for individuals sentenced to imprisonment or probation (Kriminalvården, 2018). I also chose to include social services, SIS and outpatient care for a broader ground for my study. The purpose of the study is to investigate how the Swedish prison and probation service and agency in Norrbotten County work with relapse prevention in young criminal men. I chose to use a qualitative method to gain a broad understanding of this subject. The result has been collected through six semi-structured interviews and semi structured telephone interviews with persons working in the Swedish prison and probation service, SiS, outpatient care and social services in Norrbotten County. The results show that these activities work against the relapse risk through motivational conversations, treatment plans, and the creation of relationships between them and the client. All of these factors is used to counteract the labelling that the young men received from society when they deviated from the norms and laws of society. This can make the young men to easily return in relapse after the execution. Other factors such as anti-social networks, homelessness, lack of economy and unemployment are also negative contributing causes that affect the return risk. / Kriminalvården är en myndighet vars uppgift är att vårda individer som dömts till fängelse eller frivård (Kriminalvården, 2018). Till Kriminalvården räknas även frivården med. Jag valde även att inkludera Socialtjänsten, SiS och Öppenvården för att få en bredare underlag för min studie. Syftet för studien är att undersöka hur Kriminalvården och samverkande verksamheter i Norrbottens län arbetar med återfallsprevention hos unga kriminella män. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod för att få en bred förståelse kring detta ämne.  Resultatet har samlats in via sex semistukturerade intervjuer samt semistukturerade telefonintervjuer med personer som jobbar inom Kriminalvården, Frivården, SiS, Öppenvården och Socialtjänsten inom Norrbottens län. Resultatet visar att dessa verksamheter jobbar mot återfallsrisken genom motiverande samtal, behandlingsplaner och skapande av relationer mellan dem och klienten.  Alla dessa faktorer används för att motverka den stämpling som de unga männen fått av samhället när de avvikit från normerna och lagarna i samhället. Detta gör att de unga männen lätt kan hamna tillbaka i återfall efter avslutad tid. Andra faktorer såsom antisociala nätverk, bostadslöshet, brist på ekonomi och arbetslöshet är också negativt bidragande orsaker som påverkar återfallsrisken.

Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.  De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Title: Juvenile delinquency “How selected schools from selected areas in Finland and Sweden work to prevent juvenile delinquency” The study is a qualitative study where I investigated how a selected municipality's schools in southern Sweden and an area's schools on a Finnish island work preventively against juvenile delinquency. Throughout the study, I will refer to it as an area to facilitate reading. The study only includes high schools and upper secondary schools. The empirical material for the study was collected through semi-structured interviews with six principals and a social educator. The results show large differences in how the schools view juvenile delinquency and what the schools have introduced for measures and what they would like to develop. The selected Swedish upper secondary schools have a program that will influence young people not to commit criminal acts, while the selected Finnish schools' focus is on an anti-bullying program. However, all interviewees considered that collaboration with other actors is important in preventing juvenile delinquency. They also emphasized the importance of having adults present for the students, as well as following the students' absence and study results. / Studien är en kvalitativ studie där jag undersökt hur en utvald kommuns skolor i södra Sverige och ett områdes skolor på en finländsk ö arbetar preventiv mot ungdomsbrottsligheten. Jag kommer genom hela studien benämna det som område för att underlätta läsningen. I studien ingår endast högstadie- och gymnasieskolor. Det empiriska materialet till studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med sex rektorer och en socialpedagog. Resultaten visar på stora skillnader i hur skolorna ser på ungdomsbrottslighet samt vad skolorna infört för åtgärder och vad de skulle vilja utveckla. De utvalda svenska högstadieskolorna har ett program som ska påverka ungdomarna att inte begå brottsliga handlingar, medan de utvalda finska skolornas fokus ligger kring ett antimobbningsprogram. Däremot ansåg alla intervjupersoner att ett samarbete med andra aktörer är viktig för att förebygga ungdomsbrottslighet. De påtalade även vikten av att det finns närvarande vuxna som finns för eleverna, samt att följa elevernas frånvaro och studieresultat.

Juvenile delinquency is acknowledged as a social problem but the research is often focused to larger cities. The purpose of the study was to elucidate the understanding of professionals of the problem of juvenile delinquency in a smaller town like Örkelljunga municipality. We also wanted to investigate how the understanding of juvenile delinquency is used, is disseminated and contributes to developing practices in the work against juvenile delinquency. To be able to answer the purpose of this study, we decided to do a case study. The selection of interviewees was made through snowball selection and qualitative interviews were conducted. We also reviewed meeting documents from a local project working on crime in the municipality. The conclusion in our study is that the professional social workers in Örkelljunga have created a natural practice that strives to involve and nurture young people into a life without crime. This is done through relationship-building projects in which young people on glide are involved in a context of positive role models.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur familjebehandlare i socialtjänsten beskriver de kunskapsmässiga förutsättningarna i arbetet avseende neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF] samt att fördjupa förståelsen för hur detta upplevs kunna få betydelse för ett preventivt arbete gentemot föräldrar vars barn har en NPF-diagnos. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare inom socialtjänsten i fem mindre kommuner i Västra Götaland. Teori om systemteorin och begrepp om kunskap, makt och handlingsutrymme användes för att fördjupa förståelsen för det insamlade materialet. En tematisk analys valdes för att analysera materialet. Resultatet visade att familjebehandlarnas kunskaper om NPF upplevdes bero på den enskildes intresse och erfarenheter av ämnet.  Det framkom att familjebehandlarna inte hade fått någon formell utbildning om NPF varken under den akademiska utbildningen eller av arbetsgivaren. Resultatet visade även att det fanns motsägelser kring vilka kunskaper familjebehandlarna borde besitta och vad förebyggande arbete innebär. Familjebehandlarna beskrev att det preventiva familjearbetet påverkades av kunskaper om NPF, de beskrev att kunskapen om NPF bör vara specialiserad för att kunna arbeta preventivt. De beskrev samtidigt att det preventiva familjearbetet var oberoende av den enskilde familjebehandlarens kunskapsnivå eftersom de möter varje individ utifrån enskilda behov. Familjebehandlarnas uppfattningar om vad som tillhörde deras yrkesroll påverkade deras behov av att vilja ha specialiserade kunskaper. Slutsatsen var att det finns ett behov av preventivt arbete och kunskapsutveckling om NPF eftersom familjebehandlare möter en omfattande mängd av föräldrar vars barn har en NPF-diagnos. En kompetensutveckling skulle kunna medföra en stabilare kunskapsbas hos familjebehandlare, som dessutom skulle kunna leda till en utveckling av det preventiva familjearbetet inom socialtjänsten. En stabilare kunskapsbas skulle även kunna bidra till bättre och effektivare stöd för familjer. / The purpose of the essay was to examine how family therapists in social services describe the knowledge prerequisites in their work regarding neurodevelopmental disorders (NDD), and to deepen the understanding of how this might be relevant for preventive work with parents whose children have an NDD diagnosis. The study was conducted through semi-structured interviews with six family therapists within social services in five smaller municipalities in Västra Götaland. Theory on systems theory and concepts of knowledge, power, and agency were employed to deepen the understanding of the collected material. A thematic analysis was chosen to analyze the material. The results showed that family therapists' knowledge of NDD was perceived to depend on the individual's interest and experiences in the subject. It emerged that family therapists had not received any formal training on NDD either during their academic education or from their employer. The results also showed contradictions regarding which knowledge family therapists should possess and what preventive work entails. Family therapists described that preventive work was influenced by knowledge of NDD, expressing that knowledge about NDD should be specialized to work preventively. They also described that preventive work was independent of the individual family therapist's level of knowledge because they meet each individual based on individual needs. Family therapists' perceptions of what belonged to the professional role influenced their need for specialized knowledge. The conclusion was that there is a need for preventive work and knowledge development regarding NDD, as family therapists encounter a substantial number of parents whose children have an NDD diagnosis. Competence development could lead to a more stable knowledge base among family therapists, which could also lead to the development of preventive work within social services. A more stable knowledge base could also contribute to better and more effective support for families.