This study aims to explore how secondary prevention carried out at a Honduran institution for youth at risk is experienced by its professional workers and former residents. This qualitative research is based on ethnographic approaches conducted at Hogar de Niños Renacer, Tegucigalpa, which is a facility for institutional care of youth at risk. Renacer applies a holistic, multidimensional approach to preventive work by covering various dimensions of youth development such as needs for emotional care, education, and spiritual growth. All research participants claim that positive aspects of Renacer include the provision of such possibilities. The project is constantly developing and accommodates various areas in need of improvement such as acquiring sufficient, competent staff. The majority of individuals who have participated in Renacer‟s project are proven to establish a functioning adult life after leaving the institution.

The aim of the study was to investigate coaches’ experiences of their own as well as their clubs’work with safeguarding children in Swedish sport. The study was carried out through qualitative interviews with five experienced coaches. The material was analyzed through a thematic analysis. The theoretical perspectives used to analyze the results were Systems theory and Learning theory. The results show some deficiencies in the proactive work and a certain lack of discussions about the subject in the clubs. The coaches showed individuals were prioritized higher than results, but identified flaws in sports in general. Results indicate that there has been a lack of coverage regarding abuse in the education coaches have received and they claimed that sexual abuse was particularly difficult to discover. Despite the lack of plans of action, the coaches were prepared to confront situations that might occur. The authors argue that Swedish sports is heading in the right direction, but that there is still a lot of work to be done. / Studiens syfte var att undersöka idrottsledares uppfattning om sitt samt sin förenings arbete med att skydda barn från att fara illa inom svensk idrott. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem erfarna tränare. Materialet analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska perspektiv som användes för att analysera resultaten var systemteori och inlärningsteori. Resultaten visar på vissa brister i det förebyggande arbetet och viss brist på diskussioner kring ämnet inom föreningarna. Idrottsledarna visade att individer var prioriterade högre än resultat, men identifierade brister allmänt inom idrottsvärlden. Resultaten indikerar att det funnits vissa brister kring ämnet övergrepp i utbildningar idrottsledarna fått och de menar att sexuella övergrepp är särskilt svåra att upptäcka. Trots brist på handlingsplaner var idrottsledarna beredda att ta tag i situationer som kan uppstå. Författarna argumenterar för att svensk idrott går i rätt riktning, men att det fortfarande finns mycket arbete att göra.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Bakgrund: Patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar erhåller vanligtvis rådgivning kring levnadsvanor via primärvården. Förebyggande rådgivning, vilket ingår i distriktssköterskans kompetensbeskrivning, kan dock förhindra uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans preventiva arbete med rådgivning avseende levnadsvanor hos vuxna som inte följs via diagnosspecifik sjuksköterskemottagning. Design: Tvärsnittsstudie Metod: Ett webbformulär konstruerades och skickades till 112 distriktssköterskor inom primärvården. Svarsfrekvensen var 48 %, totalt uppfyllde 47 kvinnliga distriktssköterskor samtliga inklusionskriterier. Medelåldern var 47 år. Resultat: Rådgivning om fysisk aktivitet gavs dagligen eller varje vecka av 49 % och ansågs enkelt eller ganska enkelt av 91 %, för kost var dessa siffror 42 % respektive 84 %. Alkohol och droger ansågs svårast och gavs i minst utsträckning. Rådgivning gavs oftast via telefon, dagligen av 20 %, men ansågs enklare vid fysiska besök. 89 % ansåg att rådgivning vid fysiska möten var enkelt eller ganska enkelt. Rådgivning uppgav 79 % att det fanns behov av och 89 % att det borde prioriteras. Slutsats: Rådgivning om levnadsvanor ansågs vara en viktig uppgift. Det gavs oftast via telefon men ansågs enklare vid fysiska besök. Distriktssköterskorna gav mer råd kring de levnadsvanor de ansåg var enklare att ge rådgivning kring. Resultatens generaliserbarhet är begränsad då svarsfrekvensen var låg. Vidare psykometrisk testning av enkäten rekommenderas / Background: Patients with lifestyle-related diseases usually receive counseling through primary care. However, preventive lifestyle counseling could prevent the development of lifestyle-related diseases and is included in district nurse’s (DN) assignment description.  Aim: To examine DN work with lifestyle counseling among adults who are not followed up via a nurse-led diagnosis-specific clinic.  Design: Cross-sectional study  Method: A web-based questionnaire was constructed and distributed to 112 DN working in primary care. Response rate was 48% and a total of 47 female DN met all inclusion criteria. Mean age was 47 years.  Result: Counseling around physical activity was given daily or weekly by 49 % and was considered easy or quite easy by 91 %, for diet these numbers were 42 % and 84 %. Drugs and alcohol were considered most difficult and less frequently counseled. Counseling was mostly given over the phone, daily by 20 %. Counseling at physical meetings was considered easier, easy or quite easy by 89 %. 79 % stated there’s a need for lifestyle counseling and 89 % that it should be prioritized.  Conclusion: Lifestyle counseling was considered an important task. It is mostly given over the telephone but considered easier at physical meetings. DN tend to give more counseling on lifestyle habits that they find easier to counsel. The generalizability of the results is limited due to the low response rate. Further psychometric testing of the questionnaire is recommended

Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.