Blodtrycket regleras av det autonoma nervsystemet tillsammans med det hormonella systemet RAAS och utgör en hälsofara då det belastar framför allt hjärt- och kärlsystemet. Hypertoni är en av nutidens största folksjukdomar och drabbar omkring 27 % av Sveriges befolkning. Syftet med denna litteraturstudie är att granska huruvida massage kan påverka blodtrycket hos patienter med hypertoni och se om massagebehandling kan användas som komplement till medicinering. 15 vetenskapliga artiklar har studerats angående massage och dess verkan på blodtryck. De vetenskapliga artiklarna gav resultat om att massageterapi ger en positiv effekt när det kommer till att sänka blodtryck. Resultaten synliggjorde en ökad avslappning hos de deltagande i samtliga undersökningar. Det parasympatiska systemet påvisades aktiveras, och därmed minskade utsöndringen av stresshormon som utgör en betydande faktor vid hypertoni. Trots detta ses massage ofta som en metod utan vetenskaplig grund, men det börjar blir en alltmer accepterad terapeutisk metod av såväl allmänheten som det medicinska verksamhetsområdet. Det behövs göras fler studier inom detta pågående dilemma, då antalet patienter med hypertoni ständigt ökar samtidigt som vetskapen om massagens positiva följder växer utan att tas till användning. / The effect of massage on hypertension – a literature study Blood pressure is regulated by the autonomic nervous system along with the hormonal system RAAS and is a health risk mainly when it comes to the cardiovascular system. Hypertension is one of the biggest diseases and affects about 27 % of the Swedish population. The purpose of this study is to see whether massage can affect blood pressure in patients with hypertension and if massage therapy therefor can be used as a supplement to medication. 15 scientific articles about the massage and its effects on blood pressure were studied. Massage therapy has been shown to have a positive effect when it comes to lowering blood pressure. The results made a visible relaxation of the participations in all examinations. The parasympathetic system was activated, and thereby reduced the secretion of stress hormones which are a significant factor when it comes to hypertension. Although massage is often seen as a method with no scientific basis, it becomes more and more accepted by the public and the medical activity. More scientific studies need to be done in this ongoing dilemma, where the number of patients with hypertension are constantly increase while knowing the positive impact of massage is growing without being used.

<p>Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.</p>

No description available.

<p>Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.</p>

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.

No description available.

Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni. Diskussion: Forskning om hur ökad fysisk aktivitet påverkar blodtrycket är delad. Men forskningen enas om att det finns en positiv korrelation mellan viktnedgång och sänkt blodtryck. För att utföra och bibehålla en livsstilsförändring kan frekventa gruppsessioner och motiverande samtal vara ett bra alternativ. Slutsats: Det finns många olika icke farmakologiska behandlingsalternativ som hjälper patienter med hypertoni att reducera blodtrycket. Livsstilsförändring är en ständigt pågående process varav vården bör lägga fokus på en långsiktig uppföljning där patienten är i centrum.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod:Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Detvisade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång,saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kanvara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgiftatt ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar ochegenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycketär kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kronisk folksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektiv blodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även de följdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård en central roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod: Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Det visade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång, saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kan vara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgift att ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar och egenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycket är kost och fysisk aktivitet.