Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva. De upplevde sig inte vara lika viktiga som andra människor som hade barn. Slutsats: Kvinnors upplevelser av spontan abort är individuell och varierar i stor utsträckning. Kvinnor vill ha en orsak och söker en mening med händelsen. De som upplever spontan abort som emotionellt påfrestande kan hamna i en kris och många blir påverkade under nästa graviditet. Sjuksköterskan bör individanpassa omvårdnaden och ha förståelse och stödja kvinnan i att kunna gå vidare i livet.

Bakgrund: I Sverige slutar ungefär 12-13 % av alla kända graviditeter med missfall. De flesta sker innan graviditetsvecka 13 och räknas därmed som tidiga. Många kvinnor upplever att vårdpersonalen inte ger dem det stöd de behöver. Detta kan bero på bristfällig kunskap om den känslomässiga processen vid tidiga missfall. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidiga missfall. Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats utifrån Fribergs analysmetod, inspirerad av beskrivande syntes. Artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och SweMed+. Resultat: Upplevelserna vid tidiga missfall innefattar psykiska, existentiella och sociala aspekter samt omvårdnadsrelaterade upplevelser. Missfallet upplevs ofta som en oväntad förlust vilket kan medföra reaktioner som sorg, ifrågasättande av den egna identiteten och skuldkänslor. Många kvinnor känner sig missförstådda av sina anhöriga och att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras känslor, upplevelser och behov. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor vill bli bemötta med respekt och förståelse vid tidiga missfall. För att förbättra omvårdnaden av dessa kvinnor krävs personcentrerad omvårdnad som uppmärksammar deras individuella behov, utbildning bland vårdpersonalen samt ytterligare forskning inom området. / Background: About 12-13 % of all recognised pregnancies in Sweden end in a miscarriage. The majority of these occur before gestational week 13 and are therefore classified as early. Many women experience inadequate support from the nursing staff. This could be related to a limited knowledge about the emotional process subsequent to early miscarriages. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences associated with early miscarriages. Methods: In this literature study 10 empirical studies were compiled and analysed with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Article search was performed in the Cinahl, PubMed and SweMed+ databases. Results: The experiences of early miscarriages include psychological, existential and social aspects and experiences connected to nursing care. The miscarriage is often perceived as an unexpected bereavement that can bring about reactions such as grief, questioning of one’s identity and guilt. Many women feel misunderstood by their friends and families and that the nursing staff does not recognize their feelings, experiences and needs. Conclusion: The result of the literature study shows that women want to be met with respect and understanding during the time of early miscarriage. Person centred care that recognise the women’s individual needs, education among the staff and further research in this area is needed to improve the nursing care of these women.

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.

Bakgrund En normal graviditet hos en gravid kvinna (det biologiska könet) i fertil ålder fortlöper i genomsnitt i cirka 40 veckor. När en kvinnas graviditet avstannar utan medicinsk intervention innan graviditetsvecka 22 kategoriseras det som en spontan abort. Det finns ingen behandling som kan stoppa en hotande eller en pågående spontan abort vilket gör att sjuksköterskans bemötande blir desto mer viktig. Forskning har visat att stöd vid spontan abort kan hjälpa till att minska den negativa upplevelsen och att stöd även har en positiv inverkan på den mentala hälsan. Det ligger i allmänsjuksköterskans professionella ansvar att ge stöd och omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd och omvårdnad vid spontan abort. Metod Vald design var litteraturöversikt där databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Femton vetenskapliga artiklar valdes och granskades med Sophiahemmets Högskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och genomgick en integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”Bemötandets betydelse för kvinnan”, ”Kommunikation”, ”Vårdmiljöns betydelse”, ”Aspekter av stöd” och ”Den fysiska vården”. Resultatet belyser vikten av bemötandets roll i utformandet av kvinnans upplevelse av stöd och omvårdnad i samband med spontan abort. Slutsats Att genomgå en spontan abort var för de flesta kvinnor en traumatisk händelse. Det framkom att sjuksköterskan inte fullföljde sitt professionella ansvar att främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande för de kvinnor som genomgick en spontan abort. För att kvinnor som genomgår en spontan abort ska få stöd och omvårdnad anpassad efter hennes behov bör sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att minska risken för vårdlidande. / Background A normal pregnancy for a woman (the biological sex) is on average 40 weeks. If a woman's pregnancy ends before pregnancy week 22 without medical intervention it is categorized as a spontaneous abortion. No treatment can stop a threatening or ongoing spontaneous abortion, which makes the nurse's response to the situation all the more important. Research has shown that support during a spontaneous abortion can help reduce the negative experiences for the woman and also have a positive impact on the woman’s mental health. It is in the general nurse's professional responsibility to provide support and care based on a person-centred approach. Aim The purpose is to highlight women's experiences of support and care during a spontaneous abortion. Method Chosen design was literature review where 15 scientific articles were selected. Database search was performed in databases PubMed, CINAHL and Google Scholar. Data analysis was carried out using an integrated analysis. Results The results were compiled into five main categories which highlighted the woman's experience of support and care during a spontaneous abortion. The main categories are "The importance of care for the woman", ”Communication”, "The impact of health facility environment", "Aspects of support" and ”Physical care”. Results highlights the importance of the caregiver in shaping the woman's experience of support and care in connection with spontaneous abortion. Conclusions For most women, a spontaneous abortion was a traumatic event to undergo. It emerged in the results that nurses did not always fulfil their professional responsibilities in promoting the woman’s health, restoring health and relieving the woman’s suffering who underwent a spontaneous abortion. In order for women to receive support and care tailored to their needs, the nurse should work applying a person-centered approach which can help reduce the risk of suffering and meet the unmet needs of the woman.

Bakgrund: En graviditet ses hos många kvinnor som något positivt och för med sig mycket glädje, men en graviditet innebär också en risk för missfall. Omkring 20–30 procent av alla gravida kvinnor kan komma att drabbas. Ett missfall kan göra kvinnor extra sårbara och utsatta. Det är betydelsefullt att undersöka kvinnors upplevelser vid missfall för att få ökad förståelse och kunskap om hur missfall kan upplevas.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid missfall.  Metod: En litteraturöversikt har använts som metod för arbetet. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Litteraturöversikten utgick från kvinnor som haft missfall innan graviditetsvecka 22. Resultat: Resultatet innehåller tre huvudteman: Kvinnors emotionella smärta, Stöd från familj och vänner, Omvårdnad vid missfall samt två underteman: Missfall - ett stigma, och Känslig omvårdnad. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att kvinnor upplever en emotionell smärta med känslor av sorg, tomhet och hjälplöshet, och ett stöd från familj, vänner och andra kvinnor som genomgått missfall är viktigt för att de ska kunna bearbeta sitt missfall. Kvinnor beskrev att omvårdnaden var avgörande i hur de upplevde sitt missfall, och en känslig omvårdnad där vårdpersonalen visar empati och förståelse för kvinnan är väsentligt för hennes välmående vid ett missfall. / Background: A pregnancy is seen by many women as something positive and brings a lot of joy, but a pregnancy also entails a risk of miscarriage. Around 20-30 percent of all pregnant women may be affected. A miscarriage can make women extra vulnerable and exposed. It is important to investigate women's experiences of miscarriage in order to gain increased understanding and knowledge of how miscarriage can be experienced.  Aim: The aim was to describe women’s experiences of miscarriage. Method: A literature review has been used as a method for this work. Ten original scientific articles using a qualitative method have been analyzed based on Friberg’s model of analysis. The literature study was based on women who had miscarried before 22 weeks of pregnancy.  Results: The result contains three main themes: Women's emotional pain, Support from family and friends, Nursing care in case of miscarriage, and two sub-themes: Miscarriage - a stigma, and Sensitive care.  Summary: The conclusion of this literature review was that women experience an emotional pain with feelings of sadness, emptiness and helplessness, and support from family, friends and other women who have experienced a miscarriage is important for them to be able to process their miscarriage. Women described that the care was decisive in how they experienced their miscarriage, and sensitive care where the care staff shows empathy and understanding for the woman is essential for her well-being in the event of a miscarriage.