I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekämpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har ägt rum under en period när allmänheten och det politiska styret inte tillskrivit problemområdet samma betydelse. Medan allmänhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gått. Med en fallstudiedesign har utvecklingen från 2008 års nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha två trender. Mellan 2008 och 2012 rådde det en internationalisering i svensk policyutveckling. Denna utveckling skiftade till en av nationell förankring mellan 2012 och 2014. Analysen av denna utveckling har visat att stora internationella organisationer varit påverkande, och i mycket styrt denna utveckling. Finns det idag någon nationell självständighet när det kommer till policyutveckling inom terrorismbekämpning, eller har det internationella säkerhetsberoendet länkat samman oss alla?

This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

Many organisations experience the new general data protection regulation (GDPR) as difficult to understand and are unsure as to how they should formulate and communicate a policy that is complied by the organisation's employees. ePrivacy is a separate regulation that works as a compliment to GDPR and makes the regulation even more complex. The purpose of this study is to identify recommendations to formulate policies that increases likelihood that the policy is complied by the organisation's employees. The study was conducted as a case study with a participating company. In this study a policy has been developed within the context of the GDPR and ePrivacythat was then used in interviews with employees of the participating company. This was done in order to research the policy development process and handling of policies in that company. With this research, the knowledge of factors within policy development that affect the employees likelihood to comply with and be aware of the organisation's policies will increase. The recommendations that are formulated as a result of the study may be usedby developers to increase the likelihood that the organisation's policies are complied with and that the employees are more aware of the policies. The recommendations of the study is that developers should take advantage of user involvement in the policy development process. This gives the employees their chance to affect their own work and their processes themselves which will increase their self efficacy and awareness of policies. / Många organisationer upplever att nya dataskyddsförordningen (GDPR) ärsvar att förstå och hur de ska formulera och kommunicera en policy som efterlevs och följs av organisationens anställda. ePrivacy är en separat förordning som är tänkt att komplettera dataskyddsförordningen och gör förordningen än mer komplex. Syftet med studien är att identiera rekommendationer för att formulera policys som höjer sannolikheten att de efterlevs och följs av organisationens anställda. Undersökningen har utförts som en fallstudie på det medverkande företaget. I denna studie har det inom kontexten dataskyddsförordningen och ePrivacy formulerats en policy som sedan användes vid intervjuer med anställda på det medverkande företaget. Detta för att undersöka Policyutvecklingsprocessen och hantering av policys på företaget.Med den här undersökningen ökar kunskapen om vilka faktorer inom policyutveckling som påverkar anställdas sannolikhet att följa organisationens policys och ökar policy-medvetenhet inom organisationen. De rekommendationer som formuleras som ett resultat av undersökningen kan nyttjas av utvecklare för att öka sannolikheten att organisationens policys efterlevs och följs av anställda samt ökar medvetenheten om organisationens policys. Studiens rekommendationer är att utvecklare bör nyttja användarinvolvering i dess policyutvecklingsprocess. Detta ger anställda chansen att påverka sin vardagoch dess arbetsprocesser själva vilket bidrar till höjd upplevd självförmågaoch medvetenhet om policys.

Within the contemporary migration field, from a theoretic point of view, the communication aspect of it has been identified as an emerging priority, as its impact can affect both the public opinion and policymaking itself. In order to identify trends portraying migration narratives, as ways of representing the migration phenomena in a set historiographical context, a dataset comprehending migration-related campaigns has been developed during the timeframe 2009 - 2018. Throughout the EU Member States, as well as the European Southern Neighbourhood Partner Countries (SPCs), 135 campaigns were retrieved online, shedding light on which were the aspect of migration emphasised (such as integration and smuggling and trafficking prevention), as well as the main stakeholders involved in the production of such communication initiatives. Through the usage of a web-based research for the years 2019-2021, the aforementioned dataset has been updated, by collecting secondary data of qualitative and quantitate nature of publicly funded migration-related campaigns in the Southern European Region. Based on the data, an illustrative mapping of current trends have been developed. The work was done in partnership with ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Migration Dialogue and Cooperation Directorate), within the EU-funded EMM5 (EUROMED V) programme. This project is aimed at establishing a comprehensive framework on migration, as well as being responsible for the creation of the previous database, through the preceding phase of the EUROMED programme itself (EMM4 - EUROMED IV). Because of the nature of the project, as well as the publicness of the dataset, campaigns aimed at negatively affect migrants/refugees’ lives have not been included in the research, in order to avoid at providing a platform to such messages. The 95 newly-gathered campaigns have been cross-referenced in order to highlight differences and similarities with the previous ones in terms of the overall narrative; stakeholder involvement; and the geo-political context in which the campaigns were made. Moreover, a particular focus was on the effects of the COVID-19 pandemic and its influence on the stakeholders involved in the migration-related activities themselves. The analysis of the migration-related campaigns reveals that the implementation of such initiatives has grown exponentially, with a surge during the year 2021, with 61 campaigns produced. Moreover, key trends in the communication narratives have been identified within the integration thematic area (49%), followed by the hate speech and xenophobia prevention (13%) and the asylum system (13%). The support and format used were aligned with the EMM4 dataset, as webpages and social media represent the main methods used throughout the Southern European Region. Regarding the stakeholders involved in the funding of the migration-related initiatives, the private sector has become a key player in the field, either financing or co-financing campaigns throughout the three years analysed, increasing from 4 campaigns between 2009-2018, to 32 in the timeframe 2019-2021. / Inom det samtida migrationsfältet har kommunikationsaspekten identifierats som en framväxande prioritet, eftersom att nyhetsskildringar om migration kan influera både den allmänna opinionen samt politisk beslutsfattande. För att identifiera trender som skildrar migrationsberättelser, i syfte att kunna representera migrationsfenomenen i ett fastställt historiografiskt sammanhang, har en datauppsättning som analyserar migrationsrelaterade kampanjer utvecklats under åren 2009-2018. I EU:s medlemsstater, såväl som den europeiska Southern Neighborhood Partner Countries (SPCs), har 135 kampanjer identifierats online. Dessa kampanjer belyser vilka aspekter av migration som betonades (såsom integration, smuggling och förebyggande arbete mot människohandel), såväl som de primära intressenterna som är involverade i produktionen av sådana kommunikationsinitiativ. Genom användningen av en webbaserad forskning för åren 2019-2021 har ovannämnda datauppsättning uppdaterats genom att samla in sekundärdata av kvalitativ och kvantitativ karaktär från offentligt finansierade migrationsrelaterade kampanjer i den sydeuropeiska regionen. Utifrån underlaget har en illustrativ kartläggning av aktuella trender tagits fram. Arbetet gjordes i partnerskap med ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Directorate Migration Dialogue and Cooperation), inom det EU-finansierade programmet EMM5 (EUROMED V). Detta projekt syftar till att upprätta ett heltäckande ramverk för migration, samt att ansvara för skapandet av den tidigare databasen, genom den föregående fasen av själva EUROMED-programmet (EMM4 - EUROMED IV). På grund av projektets karaktär och datamängdens offentlighet har kampanjer som syftar till att negativt påverka migranters och flyktingars liv inte inkluderats i forskningen, för att undvika att ge sådana budskap en plattform. De 95 nyinsamlade kampanjerna har korsrefererats för att belysa skillnader och likheter med de tidigare när det gäller den övergripande berättelsen: involvering av intressenter och det geopolitiska sammanhanget i vilket kampanjerna gjordes. Dessutom låg ett särskilt fokus på effekterna av covid-19-pandemin och dess inflytande på de intressenter som är involverade i migrationsrelaterade aktiviteter. Analysen av de migrationsrelaterade kampanjerna visar att genomförandet av sådana initiativ har ökat exponentiellt, med en ökning under år 2021, med 61 kampanjer producerade. Dessutom har nyckeltrender i kommunikationsberättelserna identifierats inom det tematiska området integration (49%), följt av förebyggande av hatretorik och främlingsfientlighet (13%) och asylsystemet (13%). Stödet och formatet som användes anpassades till EMM4-datauppsättningen, eftersom webbsidor och sociala medier representerar de huvudsakliga metoderna som används i hela Sydeuropa. När det gäller de intressenter som är involverade i finansieringen av de migrationsrelaterade initiativen, har den privata sektorn blivit en nyckelaktör på området, antingen finansierings- eller samfinansieringskampanjer under de tre analyserade åren, ökade från 4 kampanjer mellan 2009-2018 till 32 kampanjer mellan åren 2019-2021.