Ett av de största hållbarhetsutmaningarna idag är den förändrandemassbalansens av glaciärer och dess påverkan på vårt dricksvatten. Genomgrafisk design kan vi förklara dessa komplexa problem med hjälp avvisualisering. Trots detta så hävdar tidigare forskning att inte all visualiseringutformas på ett effektivt sätt då det krävs en kombination av information,berättelse, mål och visuell form för en fulländad visualisering.Organisationer som World Glacier Monotoring Service, Polaris, UnitedStates Enviromental Protective Service, United states Geological Survey ochSIGMA Peru förser allmänheten med information och visualiseringar avglaciärers förändrade massbalans.Denna studie bidrar med kunskap om vilka typer av visualiseringar somlämpar sig bäst för förståelse av komplexa problem inom bland annatglaciologiska områden. Vidare bidra med kunskap och utveckling omdesignens roll i utformandet av dessa visualiseringar.Studien använde sig av en kvantitativ innehållsanalys som metod för attta reda på hur ofta eller hur frekvent olika visualiseringar förekommer, samtvilken roll design har i dessa visualiseringar.Resultatet visade att urvalet organisationer i största utsträckning användesig av två typer av visualiseringar, den första var parallellism, därorganisationerna visade upp två bilder parallellt vilket möjliggöridentifiering, kontrast och granskning mellan bilderna. Den andra typen avvisualisering var linjediagram, vilket är en metod som är effektiv för attförmedla kvantitativ data och ge analytiska insikter.Trots detta drar studien slutsatsen att urvalet organisationer inte lyckatskommunicera glaciärernas massbalans på ett, i enlighet med forskning,effektivt sätt då de har en avsaknad av en fulländad kombination avinformation, berättelse, mål och främst visuell form. Välkommen till Meltpoint Festival! En elektronisk musikfestival somfokuserar på att inspirera och engagera publiken för en mer hållbar framtid.Festivalen inkluderar workshops i samarbete med erkändamiljöorganisationer med huvudsyftet att öka medvetenheten kringglaciärernas nedsmältning och dess påverkan på klimatet. En central del avfestivalen är de visuella presentationerna som belyser glaciärernas minskademassbalans över tid från 1970 till 2100, då det förutsägs att de kommer varahelt smälta. Dessa visualiseringar kompletteras av motion design videor somframförs under festivalens musikframträdanden, vilket bidrar till endynamisk och sammanhängande upplevelse för festivalbesökarna. Festivalensyftar till att påverka människors attityder och beteenden genom en unikkombination av musik, konst och miljömedvetenhet

Genom detta kandidatarbete undersöker och prövar vi hur censur påverkar informationsspridning på internet, genom vår prövning undersöker vi om Googles indexering kan ha en censurerande effekt på användaren, detta i form av en filterbubbla. Med hjälp av kvalitativa tolkningar vill pröva om och hur stor påverkan Googles indexering har på användaren, som stöd för vår kvalitativa undersökning har vi Handbok i Kvalitativ Analys skriven av Andreas Fejes & Robert Thornberg samt 101 Design Methods skriven av Vijay Kumar. Vi ser en möjlighet att föra en diskussion om hur i vida detta fenomen är sant, genom prövandet av Googles indexering på olika orter, vi har sedan valt att visualisera insamlade data på en webbapplikation för att skapa en redovisning av resultaten från vår prövning.

Loggning är en viktig del i utvecklingen av en hemsida för att kunna förstå sina användare och hur de använder applikationen. Med hjälp av visualisering går det att visa data på ett tydligare sätt och det blir enklare att dra slutsatser om vad datan faktiskt säger. Lagring är ett av de problem som finns med loggar eftersom de tenderar att växa snabbt. I denna studien utförst ett experiment för att svara på frågan  ”Är MongoDB mer effektiv än MySQL vid inläsning av sparad loggdata med avseende på prestanda”. Detta svaras på genom ett mäta svarstider för respektive databas. Hypotesen för arbetet är att MongoDB är mer effektiv än MySQL, men resultatet visar att MongoDB är långsammare i samtliga testfall som genomfördes i studien. I framtiden skulle det vara intressant att utöka arbetet med fler databaser samt att bygga om drivrutien för hur MongoDB och PHP kommunicerar med varandra.

Big data is a term used to describe large amounts of data. The aim of the work has been to develop an efcient system that analyzes large quantities of data. Which in this case is the transport of wood between forest and industry. By man- aging this amount of data, the user can quickly receive information about the lo- cation of the timber and compare historical data regarding it. This report de- scribes the work of implementing a dashboard that compiles "Big data" in real time and in a comprehensible way. The project uses scrum as a project tool. This means an iterative development where you work towards smaller sub-goals. The report also includes evaluations conducted with a focus on usability and also a compilation of research within the subject of data visualization and BI. The evalu- ation indicated that by using the developed dashboard, it took a standard com- puter user an average of 3.4 seconds to fnd the requested information. Before, programming skills would be required and it would take much longer to obtain corresponding information. / Big data är ett begrepp som idag används flr att beskriva stora datamängder. Må- let med arbetet har varit att utveckla ett efektivt system som analyserar stora mängder data. I det här fallet transportfldet av virke mellan skog och industri. Genom att hantera den här mängden data får användaren snabbt fram information om vart virket befnner sig och mljlighet till att jämflra historiska data. Den här rapporten beskriver arbetet med att implementera en dashboard som i realtid sammanställer Big data på ett begripligt sätt. Projektet använder sig av scrum som projektverktyg. Det betyder ett iterativt arbete där man arbetar mot delmål. Rap- porten innehåller även utvärderingar som genomflrts med användbarhet i fokus samt en sammanställning av forskning inom området datavisualisering och BI. Utvärderingen visade att med den utvecklade dashboarden så tog det flr en nor- mal datoranvändare i snitt 3,4 sekunder att hitta den efterslka information. Tidi- gare så krävdes det programmeringskunskaper och betydligt längre tid flr att få fram motsvarade information.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet. För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien. De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör. / A4Cloud

Data is an incredibly resourceful commodity these days, but it has to be analyzed before it becomes really valuable. Visualizations add a layer of abstraction, making the data more presentable and easier to analyze – a much needed tool with the emergence of Big Data. Recent developments and innovations in mobile devices has led to a shift in how we do our work-related and everyday computing, creating challenges for data visualization designers. More research is needed on data visualizations for mobile devices – especially when dealing with large datasets. By developing a prototype and conducting usability tests this study set out to test different interactive charts on a mobile device and find potential problems and give recommendations on how to avoid them. The results showed that overviews, detailed views, and over-cluttering were common problem areas, which coincides with related research. Although the ability to intelligible display large amounts of data differed between the charts, the users of this study were able to accurately finish the tasks asked of them with the help of interactive elements such as zoom, panning and filtering. While some issues were reported, like the sensitivity of the zoom function and panning, the overall results were good and interaction proved to be a vital tool in the user’s ability to accurately read the data.

Att visualisera rörelsedata är ett kraftigt undersökt område och en komplex uppgift. I det här projektet har jag använt rörelsedata insamlad av sensorer från Akademiska hus utplacerade på Örebro Universitetscampus. Datan är använd för att visualisera rörelser gjorda inuti byggnaderna genom en webapplikation skriven med enbart Python. Anslutbarhet mellan sensorer är undersökt huruvida det är möjligt att generera anslutbarhetsgrafer med informationen kopplad till specifika sensorer automatiskt eller för hand. I projektet så undersöks även huruvida rörelseflöden är möjliga att visualisera via den datan tillgängliggjord av Akademiska hus. / Visualizing movement data is a heavily researched area and complex task. In this project I have used movement data collected by sensors from Akademiska hus placed on campus of Örebro University. The data is used to visualize movement made inside the buildings through a developed webapp written entirely in Python. Connectivity between sensors is studied whether it is possible to generate connectivity graphs with the information associated to specific sensors automatically or done by hand. The project also researches whether movement flows are possible to visualize with the data available from Akademiska hus.

Människor i informations samhället är omringade av teknologier och medium som ständigt sänder information av alla slag till sina användare. Visualisering av denna information blir då en kritisk aspekt för den vardagliga användaren. Detta kandidatarbetet syftar till att utmana visuell kommunikation av information och data. Genomförandet av frågeställningen sker med hjälp av designperspektivet minimalism och metoden prototypande. Vi presenterar relevant forskning och metoder som skapar en utgångspunkt för en designprocess som experimenterar med visuella gestaltningar i olika design situationer. Genom utmanandet av metoder för visuell kommunikation ville vi få fram experimentella gestaltningar som bearbetar och förmedlar information till en mottagare. Resultatet av designprocessen är en prototyp som testar visualiseringar och möjliga interaktiviteter i den valda kontexten. / People in the information society are surrounded by technologies and mediums that constantly transmit information of all kinds to their users. The design of this informationbecomes a critical aspect for the everyday user. This bachelor thesis aims to challenge visual communication of information and data. The question is carried out using methods such as prototyping and the design perspective minimalism. We present relevant research and methods that create a starting point for a design process that experiments with visual designs in a design situation. Through the challenge of methods of visual communication, we want to develop experimental designs that process and convey information to a recipient. The result of the design process is a prototype that tests visualizations and possible interactivity in the chosen context.

Datavisualisering är ett hjälpsamt verktyg för beslutsfattare för att inom en kontext få en god översyn och skapa förståelse. Beslutsfattare kan enklare ta beslut utifrån datan som visualiserats och visualisera geografiskt knuten data med kartor har varit populärt under en längre tid. 3D grafik för webben har också med tiden vuxit sig mer mogen och kraftfulla bibliotek har ersatt tidigare pluginbaserade lösningar. Det har skapat möjligheter för nya licensfria former av datavisualisering. Det finns dock olika angreppssätt för att skapa och visualisera data i 3D för webben, det deklarativa och det imperativa, vilket detta arbete ämnar att jämföra. Arbetet undersöker det deklarativa X3DOM och det imperativa ThreeJS för att se vilket som presterar bäst i utritningstid. Resultatet visade att ThreeJS presterar bättre jämfört mot X3DOM men ThreeJS har en ojämn prestanda kurva med många spikar.

Bakgrund: idag finns många digitala verktyg för att visualisera data i översikter men i vårdens ordinarie system lyser dessa med sin frånvaro. Istället använder dagens vårdpersonal ofta papper för att förmedla information och data precis som omvårdnadsvetenskapens pionjär Florence Nightingale gjorde när hon tidigt påvisade att visualisering av vårddata kan hjälpa till att påvisa och förklara komplexa samband inom vården. Syfte: undersöka användning och behov av översikter av patientspecifika vårddata samt patientrelaterade arbetsuppgifter hos vårdpersonal inom psykiatrin.Material och metod: studien har en explorativ ansats och utgår från intervjuer av sjuksköterskor och undersköterskor inom psykiatrin. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: journalens brist på processtöd, mobilitet samt instrument för visualisering kompenseras av muntlig information samt egengjorda pappers- och digitala lösningar. Många informanter önskar bättre sökfunktioner och visualiseringar av komplexa sammanhang samt ökad mobil tillgång till information och data. För översikt förlitar öppenvården sig mer på egna lösningar i pappersform än digitala översikter, slutenvården använder digitala översikter men även mycket papperslösningar. Vårdpersonalen tar olika vägar till översikt men baserar kunskapen på samma information. Stora skillnader finns mellan den information slutenvård och öppenvård behöver. Pappersjournalen minns som lättillgänglig, framförallt genom dess mobila egenskaper samt att den inte omgavs av inloggningsförfaranden.  Slutsats: digitala översikter skapade i samarbete med tekniker kan vara en framgångsfaktor men öppenvård och slutenvård kan inte förväntas ha samma översikt eftersom de har olika behov. Eventuellt kan även individer ha behov av att skräddarsy sin egen digitala översikt. Framförallt slutenvården behöver ett processtödsverktyg, i avsaknad av det skapas egna system som ofta är i pappersformeftersom det har de egenskaper vad det gäller mobilitet samt möjlighet att fritt disponera anteckningar som personalen efterfrågar