Loggning är en viktig del i utvecklingen av en hemsida för att kunna förstå sina användare och hur de använder applikationen. Med hjälp av visualisering går det att visa data på ett tydligare sätt och det blir enklare att dra slutsatser om vad datan faktiskt säger. Lagring är ett av de problem som finns med loggar eftersom de tenderar att växa snabbt. I denna studien utförst ett experiment för att svara på frågan  ”Är MongoDB mer effektiv än MySQL vid inläsning av sparad loggdata med avseende på prestanda”. Detta svaras på genom ett mäta svarstider för respektive databas. Hypotesen för arbetet är att MongoDB är mer effektiv än MySQL, men resultatet visar att MongoDB är långsammare i samtliga testfall som genomfördes i studien. I framtiden skulle det vara intressant att utöka arbetet med fler databaser samt att bygga om drivrutien för hur MongoDB och PHP kommunicerar med varandra.

Varje gång det sker ett dyk ska det skrivas en dyklogg som beskriver vad som gjorts och vad som setts. Dock brukar dessa loggar lagras fysiskt vilket leder till att datan försvinner med tiden. Man bör därför lagra loggarna i en databas för att bevara datan och förenkla interaktion. Ett problem med att lagra data i en databas är att datamängderna kan öka till stora mängder och databaserna då kan bli långsamma och nästintill oanvändbara. I studien utförs ett experiment som undersöker vilken databas som bör användas mellan MySQL och MongoDB och ger svar på hypotesen ”Genom att använda sig av MongoDB kan man få bättre svarstider än med MySQL, särskilt vid användning av större datamängder”. Detta undersöks genom att jämföra svarstiden mellan respektive databas och resultatet visar att MongoDB presterar bättre än MySQL vid hantering av dykloggar. I framtiden vore det intressant att använda fler databaser samt andra tekniker för att hantera datan.

Examensarbetsuppgiften har gått ut på att genomföra en prestandajämförelse mellan en hård och en mjuk processorkärna integrerad i en FPGA, i detta fall, en Virtex4 FX12 från Xilinx. System med de olika kärnorna har tagits fram, där antalet klockcykler för att genomföra olika beräkningar har mäts. Bland annat har algoritmen Fast Fourier Transform och dess invers beräknats för en vektor. De kärnor som har provats är den mjuka MicroBlaze framtagen av Xilinx samt den hårda PowerPC 405. Prestandan för systemet med mjuk kärna var 65 % av det med hård kärna Förutom prestandamätningarna har en vidare teoretisk jämförelse mellan kärnorna genomförts. Utifrån den har slutsatsen dragits att när man behöver små volymer av FPGA-kretsar eller flera olika beräkningar skall göras är FPGAer med hård kärna att föredra. Om det är större volymer eller bara ett fåtal typer av beräkningar som skall utföras är en mjuk kärna mest fördelaktig, främst av ekonomiska skäl. Likaså om krav finns på att processorarkitekturen är anpassad efter specifika önskemål. / The purpose of the master thesis has been implementation of a performance comparison between hard and soft CPU cores integrated in FPGA, in this case, a Virtex4 FX12 from Xilinx. Test designs for the various kernels have been developed, where the amount of clock cycles to carry out a set of calculations have been measured. In particular, the algorithm Fast Fourier Transform and its inverse have been studied. The cores that have been tested are the soft MicroBlaze developed by Xilinx, and the hard PowerPC 405. The results state that the performance of the soft kernel was 65% of the hard one. In addition to performance tests, a further theoretical comparison of the two kernels has been made. On the basis of the above it has been concluded that when small quantities of FPGA-circuits are needed or several different calculations have to be done, a hard core is preferable. If there are larger volumes needed or just a few types of calculations to be made, a soft core is advantageous, primarily for economic reasons, as is the case if there is requirement of a processor core tailored for specific needs.

<p>I detta arbete undersöks hur kryptering påverkar prestandan hos en XML-databas. Detta görs med hjälp av ett inom litteraturen populärt dataset, XMark. Kryptering genomförs med hjälp av standarden XML Encryption. Okrypterade dataset jämförs med krypterade dataset genom att ställa Xpath-frågor och mäta tiden för dessa frågeställningar. Resultaten presenteras i tabeller och grafer och analyseras utifrån ett prestandaperspektiv. Även framtida utökning av testerna föreslås som framtida arbete.</p>

<p> </p><p>Examensarbetsuppgiften har gått ut på att genomföra en prestandajämförelse mellan en hård och en mjuk processorkärna integrerad i en FPGA, i detta fall, en Virtex4 FX12 från Xilinx.</p><p>System med de olika kärnorna har tagits fram, där antalet klockcykler för att genomföra olika beräkningar har mäts. Bland annat har algoritmen Fast Fourier Transform och dess invers beräknats för en vektor.</p><p>De kärnor som har provats är den mjuka MicroBlaze framtagen av Xilinx samt den hårda PowerPC 405. Prestandan för systemet med mjuk kärna var 65 % av det med hård kärna</p><p>Förutom prestandamätningarna har en vidare teoretisk jämförelse mellan kärnorna genomförts. Utifrån den har slutsatsen dragits att när man behöver små volymer av FPGA-kretsar eller flera olika beräkningar skall göras är FPGAer med hård kärna att föredra. Om det är större volymer eller bara ett fåtal typer av beräkningar som skall utföras är en mjuk kärna mest fördelaktig, främst av ekonomiska skäl. Likaså om krav finns på att processorarkitekturen är anpassad efter specifika önskemål.</p> / <p>The purpose of the master thesis has been implementation of a performance comparison between hard and soft CPU cores integrated in FPGA, in this case, a <em>Virtex4 FX12</em> from Xilinx.</p><p>Test designs for the various kernels have been developed, where the amount of clock cycles to carry out a set of calculations have been measured. In particular, the algorithm Fast Fourier Transform and its inverse have been studied.</p><p>The cores that have been tested are the soft MicroBlaze developed by Xilinx, and the hard PowerPC 405. The results state that the performance of the soft kernel was 65% of the hard one.</p><p>In addition to performance tests, a further theoretical comparison of the two kernels has been made. On the basis of the above it has been concluded that when small quantities of FPGA-circuits are needed or several different calculations have to be done, a hard core is preferable. If there are larger volumes needed or just a few types of calculations to be made, a soft core is advantageous, primarily for economic reasons, as is the case if there is requirement of a processor core tailored for specific needs.</p>

Denna studie har undersökt vilken av CouchDB och MongoDB som har lägst svarstider vid hantering av filformaten epub, mobi, txt och html. De operationer som har undersökts är insert, update, select och delete för att se vilken av databaserna som presterar kortast svarstid. Resultatet av undersökningen är att databaserna är bra på olika saker där CouchDB presterade bättre vid inmatning av epub, txt och html-formaten samt vid uppdatering och borttagning av alla format. MongoDB presterade däremot bättre vid hämtning av alla filformaten vilket gör att databaserna är bra i olika situationer beroende på vad databasen ska användas till. Om databasen kommer att utföra många select-operationer passar MongoDB bäst medans vid borttagning och uppdatering passar CouchDB bäst. Vid inmatning beror det på vilket filformat som kommer hanteras mest då databaserna presterade liknande resultat för mobi-formatet medans CouchDB presterade bättre vid de andra formaten.

Vid utveckling av applikationer som har nätverkskrav så är det inte alltid lätt att veta vilken teknik som bör väljas. Realtidskommunikation öppnar upp flera möjligheter till applikationer där höga krav ställs på svarstider. I denna studie så jämförs WebSocket och WebRTC för att ge ett bättre underlag vid val av bakomliggande teknik för att uppnå realtidskommunikation i spel. Två olika spelartefakter utvecklas där den ena stödjer WebSocket och den andra stödjer WebRTC. En användarstudie används sedan för att utvärdera dessa. WebSocket och WebRTC ställs även mot varandra i ett experiment som resulterar i att WebSocket presterar bättre.

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trafik över publika IPv4-nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trafik i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut. Medelresultaten ställdes mot varandra i tabeller och grafer för överskådlig presentation och analys. Resultaten för End to End Delay ströks från prestandajämförelsen på grund av låg tillförlitlighet. Slutsatsen var att 6to4 presterade bättre än 6to4 bakom NAT vad gäller Throughput, Round Trip Time och Jitter i de tester som utförts. Orsaken till detta var den extra fördröjning som NAT gav när paket skickades och togs emot i testmiljön för 6to4 bakom NAT. På grund av skillnader i testmiljön hade resultaten för Teredo inte den tillförlitlighet som krävdes för att dra någon slutsats om teknikens prestanda gentemot 6to4 eller 6to4 bakom NAT.

I detta arbete undersöks hur kryptering påverkar prestandan hos en XML-databas. Detta görs med hjälp av ett inom litteraturen populärt dataset, XMark. Kryptering genomförs med hjälp av standarden XML Encryption. Okrypterade dataset jämförs med krypterade dataset genom att ställa Xpath-frågor och mäta tiden för dessa frågeställningar. Resultaten presenteras i tabeller och grafer och analyseras utifrån ett prestandaperspektiv. Även framtida utökning av testerna föreslås som framtida arbete.

Avsikten med detta arbete har varit att undersöka huruvida någon prestandaskillnad föreligger mellan nätverksnodernas vidarebefordring av prioriterad trafik i en nätverksmiljö med Quality of service-funktioner (QoS) implementerade och nätverksnodernas arbete i samma nätverksmiljö med separata, virtuella nätverk uppsatta med hjälp av Virtual routing and forwarding (VRF). Målet var att resultatet ska ha möjlighet att väga in när för- och nackdelar mellan olika sätt att separera nätverkstrafik jämförs ur prestandasynpunkt. Rapporten beskriver arbetet med samt resultatet av ett empiriskt experiment som kontrollerade VRF:ers påverkan på QoS-funktioner. Ett fysiskt nätverk sattes upp för att kontrollera hur QoS påverkades av logisk separering av experimentmiljöns nätverk på lager tre med hjälp av VRF. I detta nätverk utfördes även ett kontrollexperiment utan logisk separation för att skapa en baseline samt ett experiment där separering utfördes med hjälp av accesslistor. För varje experimentfas skickades en videoström genom experimentmiljön för att mäta End to end delay, Packet loss och Jitter, samt webbside requests för att upp mäta Round trip time. Detta testförfarande utfördes tre gånger per experimentfas.   I experimenten kunde ingen Packet loss uppmätas vilket tyder på att QoS fungerade som avsett, även med VRF. Vissa förändringar för nätverksnoderna behövde genomföras beroende på teknik, vilket gjorde att det blev svårt att dra en slutsats av resultaten för End to end delay, Jitter och Round trip time.