Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trafik över publika IPv4-nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trafik i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut. Medelresultaten ställdes mot varandra i tabeller och grafer för överskådlig presentation och analys. Resultaten för End to End Delay ströks från prestandajämförelsen på grund av låg tillförlitlighet. Slutsatsen var att 6to4 presterade bättre än 6to4 bakom NAT vad gäller Throughput, Round Trip Time och Jitter i de tester som utförts. Orsaken till detta var den extra fördröjning som NAT gav när paket skickades och togs emot i testmiljön för 6to4 bakom NAT. På grund av skillnader i testmiljön hade resultaten för Teredo inte den tillförlitlighet som krävdes för att dra någon slutsats om teknikens prestanda gentemot 6to4 eller 6to4 bakom NAT.

Antalet tillgängliga IPv4-adresser håller i dagsläget på att ta slut och det ärdärför nödvändigt att hitta en metod för att migrera nätverket till den nyastandarden, IPv6. En migrering kan kräva att de två IP-versionerna måsteanvändas i nätverket simultant, för att de system som är beroende av nätverketska vara tillgängliga. Syftet med arbetet var att undersöka prestandani de olika migreringsteknikerna, samt att få fram vilka tekniker som är attföredra. Med hjälp av två scenarion, uppsatta i labbmiljö, testades migreringsteknikernasprestanda med verktyget Iperf. 6to4 och GRE testades iden ena miljön samt NAT64 och Teredo i den andra miljön. De nätverksegenskapersom analyserades var throughput, jitter samt packet loss. Resultatenvisade på att 6to4 och GRE är näst intill jämlika men att 6to4 haraningen bättre throughput än GRE. Större skillnad var det mellan NAT64och Teredo, där Teredo kunde uppmätas till en mycket högre hastighet medUDP-trafik än NAT64. När TCP användes var dock NAT64 något snabbareän Teredo. / The number of usable IPv4 addresses is in the current situation sufferingfrom exhaustion and it is therefore necessary to find a way to migrate thenetwork to the new standard, IPv6. A migration may require that the two IPversions must be run on the network simultaneously, to make sure that systemsthat are dependent on the network are running stable. The purpose ofthis study was to examine the performance of the different migration techniques,and find out which techniques are preferred. With the help of twoscenarios that were used in a test bed, a performance test was done usingthe Iperf tool. 6to4 and GRE were tested in one environment and NAT64and Teredo in the other environment. The network properties analyzed werethroughput, jitter and packet loss. The results showed that the 6to4 and GREare almost equally balanced but 6to4 has slightly better throughput thanGRE. A much more notable difference could be seen between NAT64 andTeredo, were Teredo was measured with a much higher transmission rate ofUDP traffic than NAT64. However, when TCP was used, NAT64 wasslightly faster than Teredo.

Den här rapporten tog sin början i det faktum att många företag och organisationer idag inte är insatta i vad IPv6 innebär och hur de ska gå tillväga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfället ingen komplett metod för hur en analys av ett nätverk gick till, vad som var viktigt att tänka på, vilka tekniker som fanns tillgängliga och hur dessa implementerades. För att underlätta framtida övergångar till IPv6 bestämde vi oss för att utveckla en generell metod som användaren kan följa och läsa sig till vad de behöver tänka på vid varje steg. Metoden ger också exempel på hur användaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frågeställningen ”Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö?” Övergången till IPv6 är igång och många tekniker är inte färdigutvecklade. För att ta fram lösningar som fungerar för olika scenarier gjordes efterforskningar på både IP version fyra och version sex samt vilka övergångs-tekniker som är att rekommendera. Ett antal övergångs-tekniker valdes ut och sattes upp i ett testlabb där IPv6-funktionaliteten verifierades. För att ta fram en metod som täckte upp de vanligaste scenarierna diskuterades frågan med Empir AB, ett företag som arbetar med IT-lösningar och som tillhandahåller egna tjänster. Deras nätverk analyserades och det arbetet låg till grund för utformningen av metoden. Eftersom alla tekniker i metoden testades i laborations-nätverket fastställdes IPv6-funktionalitet genom att testa olika tjänster över nätverket. Testerna visade att det var fullt möjligt att implementera IPv6 efter en steg för steg-modell. Resultatet av arbetet kan användas för att initiera och fullfölja en övergång till IPv6 då användaren har en metod att följa, rekommendationer på vad som behöver göras och föreslagna lösningar som kan implementeras enligt anvisningar. / This report began with the fact that many companies and organizations today do not have any or little knowledge about IPv6 and what it means, nor do they know how to implement it. At the time of writing there were no complete method for how an analysis of a network were done, what was important to think on and which techniques were available. To ease future transitions to IPv6, we decided to develop a general method that a user could follow step by step, with instructions for what to think on at each step. The method also gives examples on how the user could do an analysis and examinations, and it eventually leads to a solution based on their needs. The method answers the question "what does a company need to do to be able to implement IPv6 in an already existing network?" The transition to IPv6 is happening and many techniques is still in development. To be able to present solutions that work with different needs, research in IP version four, version six and in transfer techniques were done as well. A set of transfer techniques was chosen and set up in a lab network where IPv6 functionality was verified. To develop a method that covered most of the common scenarios, the question were discussed with Empir AB, a company that works with IT solutions that hosts their own services. Their network was analyzed and the result was the foundation for the method. Since all techniques in the method were tested in the lab network, the IPv6 functionality was verified by testing different services over the network. The tests showed that it was possible to implement IPv6 after a step by step model. The result of this work can be used to initiate and follow through with a transition to IPv6 since the user have a method to follow, recommendations to what needs to be done and proposed solutions that can be implemented after instructions.

Diploma thesis is focused on IPv6 protocol implementation in real company´s enviroment. In the beginning we are introduced with theoretical knowledge about this protocol. After analysis of current state of XXX spol s r.o. we can use this knowledge in practical part of thesis for proposal of possible solutions including physical devices.