Problemformulering och syfte: Internetaktivisten Eli Pariser berättar i sin bok The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding from You hur algoritmer på sociala medier filtrerar bort innehåll som går emot det användaren tycker om. I stället får användaren ett skräddarsytt flöde som bara presenterar innehåll som går ihop med dennes personliga preferenser. Pariser argumenterar vidare att filtreringen skapar en filterbubbla, där användaren får uppfattningen att alla har samma åsikter som den själv. Det kan, enligt Pariser, leda till åsiktspolarisering där människor kommer allt längre ifrån varandra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur unga, politiskt aktiva människor i Sverige använder Facebook och hur de upplever sina flöden på Facebook i förhållande till sina politiska åsikter, för att se hur utbrett internetfenomen som filterbubblan är bland svenska användare som tydligt ger uttryck för sina politiska åsikter. Metod och material: Metoden som ligger till grund för studiens empiriska resultat är en enkätundersökning. Analysenheterna består av politiskt aktiva Facebook-användare som är medlemmar i politiska ungdomsförbund. Anledningen till att medlemmar i ungdomsförbund valdes framför politiska partier är att yngre människor är mer aktiva på sociala medier. Enkäten utformades med tjänsten Survey monkey och spreds på Facebook till analysenheterna. Huvudresultat: Studiens empiriska resultat visar att majoriteten av respondenterna befinner sig något som Eli Pariser skulle definiera som en filterbubbla, men att de flesta samtidigt är medvetna om att åsiktsbilden i Facebook-flödet inte är representativt för det svenska samhället i stort.

Genom detta kandidatarbete undersöker och prövar vi hur censur påverkar informationsspridning på internet, genom vår prövning undersöker vi om Googles indexering kan ha en censurerande effekt på användaren, detta i form av en filterbubbla. Med hjälp av kvalitativa tolkningar vill pröva om och hur stor påverkan Googles indexering har på användaren, som stöd för vår kvalitativa undersökning har vi Handbok i Kvalitativ Analys skriven av Andreas Fejes & Robert Thornberg samt 101 Design Methods skriven av Vijay Kumar. Vi ser en möjlighet att föra en diskussion om hur i vida detta fenomen är sant, genom prövandet av Googles indexering på olika orter, vi har sedan valt att visualisera insamlade data på en webbapplikation för att skapa en redovisning av resultaten från vår prövning.

Ett grundläggande argument för yttrandefrihet är att ett fritt flöde av information leder till att felaktiga yttranden sållas bort. Till följd av internetutvecklingen har den idén satts på prov. Algoritmer gör det lätt att endast ta del av information som stödjer de åsikter människor redan har. Intag av information avgörs i allt större omfattning av värderingar och politiska åsikter. I det nya landskapet kan den faktabaserade informationen sållas bort till förmån för desinformation. Samtidigt som media har fått svårare att finansiera sin verksamhet pågår en infodemi enligt WHO. EU har uppställt krav på att plattformar ska motarbeta desinformation trots att det inte nödvändigtvis är olagligt innehåll. Myndigheten för press, radio och tv vill dra in mediestöd till medier som publicerar desinformation. Dessa åtgärder kan anses stå i strid med de värden som yttrande- och informationsfriheterna finns till för att skydda, så som medias frihet och oberoende. I uppsatsen utreds åtgärder som vidtagits mot desinformation i relation till yttrande- och informationsfriheterna.

Musikstreamingtjänster som Spotify erbjuder en omfattande mängd musik online jämfört med innan digitaliseringen. Trots detta förändrade musiklandskap, kvarstår fortfarande önskan att samla, byta ut och dela musik. Däremot har musikstreamingtjänster medfört ett ökat behov av att navigera användarna genom de omfattande låtarkiven. Spotifys spellista Discover Weekly syftar till att tillhandahålla användarna med 30 nya låtar varje måndag. Låtarna är personanpassade utifrån användarnas smakprofiler, som är kalibrerade av rekommendationsalgoritmer. Musikstreamingtjänsten konstaterar att de vill erbjuda en explorativ användarupplevelse med hjälp av rekommendationsalgoritmerna. I denna studie valde vi att utvärdera hur användarna själva upplever de personanpassade låtarna på Discover Weekly. Tidigare studier om Spotify, musikupptäckter i en digital era, rekommendationsalgoritmer, och effekterna av algoritmer ansågs vara relevanta för att utforska hur låtarna på Discover Weekly upplevs vara. Frågeställningen undersöktes genom inledande intervjuer, en veckas lyssningsperiod av Discover Weekly samt uppföljande intervjuer med en testgrupp bestående av studenter från KTH. Resultatet från intervjuerna visade att låtarna på spellistan upplevdes vara ensidiga där användarna gillade låtarna som stack ut från mängden i stil av tempo eller genre. Majoriteten av testpersonerna uppskattar ändå rekommendationsalgoritmen. Flera testpersoner förklarade att de önskade mer explorativa alternativ på spellistan för att stödja det givna löftet om utforskande av nya musikupptäckter vilket namnet, Discover Weekly, indikerar på. Deltagarna ansåg dock fortfarande att icke-datordrivna rekommendationer var att föredra och mer pålitliga. Vårt resultat kan därmed jämföras med tidigare studiers teorier där algoritmer / Music streaming services like Spotify provide a staggering amount of music online compared to before digitalization. Even though the music landscape is changing, the desire to collect, exchange, and share music remains. However, music streaming services have contributed to an increased desire to navigate users through the extensive song archives. Spotify's Discover Weekly playlist aims to provide users with 30 new songs every Monday. The songs are personalized based on the users' taste profiles, which are calibrated by recommendation algorithms. The music streaming service states that they want to offer an exploratory user experience using the recommendation algorithms. In this study, we evaluate how users themselves experience the personalized songs on Discover Weekly. Previous related research regarding Spotify, music discovery in a digital era, recommendation algorithms, and algorithmic effects were considered relevant when exploring how the songs on Discover Weekly are experienced to be. The thesis was investigated through introductory interviews, one week listening of Discover Weekly, and follow-up interviews with a test group consisting of students from KTH Royal Institute of Technology. The results from the interviews showed that the songs on the playlist were perceived as indistinguishable, where the users liked the songs that stood out from the rest in tempo or genre. The majority of the participants still appreciate the recommendation algorithm. Several participants explained that they wished for more exploratory options on the playlist to support the promise of exploring new music discoveries as the name Discover Weekly indicates. However, the participants still considered user recommendations as more reliable than algorithmically driven recommendations. Our findings support previous researchers’ insights where these algorithms can affect the diversification of consumption on Spotify.

This study looks to understand the convergence between social and traditional media by exemplifying with equestrian sport generally and especially by looking at Jerringpriset. Jerringpriset was won by a Swedish show jumper, which caused discussions in social and traditional media. Because people live inside filter bubbles they have a perceived truth about their own world and because they don’t see any opposition inside their own social or traditional media the standards about equestrian sport lives on. When equestrian sport got the Jerringpris this bubble burst and questioned the standards and this is the result of the convergence between social and traditional media.

Studiens syfte är att undersöka internetanvändares medvetenhet och åsikter om filterbubblor på sökmotorn Google. Undersökningens frågeställning är: Vad har internetanvändare för tankar och förhållningssätt till filterbubblor som skapas på Google? Studien är avgränsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det är en population som kan förmodas vara storkonsumenter av information via sökmotorer. En stor majoritet av respondenterna menade också att Google var ett viktigt hjälpmedel i studier och vardag. För genomförandet av undersökningen användes en kvalitativ metod med fokusgrupper. 17 respondenter i fyra grupper fick diskutera medvetenhet, åsikter och uppfattningar om filterbubblor och informationsinhämtning som sker via Google. Som teoretisk vägledning användes sex olika samhällsvetenskapliga teorier mot vilka det empiriska materialet prövades. Resultatet från undersökningen visar att en majoritet av respondenterna inte var medvetna om den filtrering av informationen som sker på Google och därmed skapar filterbubblor. När respondenterna vid intervjuerna blev informerade om filterbubblor och dess effekter framkom olika uppfattningar och åsikter. Många respondenter uttryckte oro för effekterna av avskärmningen från information och utbyte med andra användare som bubblorna medför. Andra respondenter ansåg att så länge det inte medförde några negativa effekter i användandet av söktjänsten var det inget problem. Avskärmningen som filterbubblor skapar kan begränsa internetanvändares exponering för ”ny” information. Detta kan innebära en risk att människors tillgång till fri och icke styrd information manipuleras av kommersiella intressen. Detta lyfts fram i studiens analys med en teoretisk anknytning till Habermas inflytelserika arbeten om den publika sfären. Ett problem i det sammanhanget, som lyfts fram i forskning, är att filterbubblor kan komma att motsäga fundamentala demokratiska informationsprinciper. Resultatet visar därmed att filterbubblor fungerar som en slags grindvakt för internetanvändarens tillgång till information på Google. Med andra ord har en förändring skett där de “nya” nätbaserade grindvakterna saknar den mänskliga faktor som traditionella mediers grindvakter hade och som styrdes av transparanta värderingar. Respondenterna menade slutligen att Google bör vara mer transparant om problematiken med filterbubblor för att stärka sitt förtroende bland användarna.

I och med internet har ett nytt medielandskap vuxit fram där mängden information är enorm. Etablerade medier har fått konkurrens från nya, alternativa medier och gränsen mellan åsikter, fakta och rena osanningar är svår att upptäcka. Med utgångspunkt från detta har vi i denna uppsats valt att undersöka Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tiders rapportering om två händelser i samband med demonstrationen kring ensamkommande afghaners rätt att stanna i Sverige; tumultet på Mynttorget 8 augusti respektive motdemonstrationen “Stå upp för Sverige” på Medborgarplatsen 19 augusti. Vi har sedan analyserat vilka rapporteringar som fått spridning på Facebook och hur dessa artiklar där har kommenterats. Ambitionen med en sådan analys har varit att undersöka vilka mediebilder som får störst spridning i sociala medier och hur diskussionerna kring olika nyhetsrapporteringar och medier ser ut. Vår studie visar att det är skillnad på de verklighetsbilder som etablerad och alternativ media visar upp. De två etablerade medierna påvisar likartade verklighetsbilder, medan det alternativa mediets skildring är annorlunda. Det alternativa mediet väljer ett annat huvudtema, där vilka som är goda och vilka som är onda helt enkelt byter plats. Uppsatsens analys av spridningsmönster visar att den åsiktsdrivna journalistiken får störst spridning, inte minst på invandringskritiska Facebook-grupper och sidor. I dessa sammanhang är den politiska selektiviteten ofta omvänd; man länkar till etablerad media i en form av confirmation bias för hur “fel” etablerade medier rapporterar om dessa frågor. Uppsatsen visar även på att frågan om huruvida filterbubblan existerar i större utsträckning borde ta hänsyn till hur individen tolkar den information som den exponeras för, och inte vilken information den exponeras för. Vidare visar även vår studie på ett upptrissat och aggressivt debattklimat där nätforum i vilka personer med olika åsikter kan mötas i en djupare diskussion lyser med sin frånvaro.

The information behaviour in closed Facebook groups differ from the one in people’s feed. Using Cox’s theory of information in social practices, Haythorntwaite’s theory of ties in computer mediated communication, McKenzie’s theories of cognitive authorities in information and Metzger and Flanagin’s theory of credibility heuristics the aim of this bachelor thesis is to gain a deeper understanding of how the members of three closed Facebook groups handle the information shared and if the groups act as a filter bubble for the information obtained. The researcher applied a netnographic approach and used an online questionnaire to collect the data. In the empirical data the researcher found that the members used the group rules as norms for what and when they post and that they were very critical when it comes to the information shared in the groups. The researcher also found that the groups acted as filter bubbles and that the members saw that as the groups purpose.

For the last two decades, social media has grown and became a big part of the young voters’ daily life. The access to social media also brings new opportunities for participation in politics. With the increasing relationship between social media, young voters and politics, the purpose of this thesis is to research how social media influences young voters in a political context. With a qualitative proven method this study presents an analysis of eight interviews on a group of young voters in the age of 21-25. With the chosen research method, it requires the theories to be in the centre of the study. The existing theory being, framing theory and mediatization theory. This study concludes that the influences of social media is a complex issue with the relation between young voters, politics and media. In addition, the study shows that the young voters’ selection of content on their social platforms has the most impact on their political opinions.

The purpose of this study is to examine if, and in that case how, students at Uppsala University are affected by their Instagram feeds and how that will influence the decisions students make in relation to a political election. In addition to this, we also intend to examine how students' perceptions of politics in a more global aspect may be affected by this. To answer the purpose, the following questions are used: - How can filter bubbles and echo chambers on Instagram affect students' opportunities to make well-informed decisions, especially in relation to political elections?  - How can students' Instagram feeds affect their perception of world politics? To receive the empirical material ten qualitative interviews are conducted. Based on the empirical material a text analysis is done. We used Jürgen Habermas theory of the Public Sphere and the theory of Selective Exposure. The result of the study is mainly that the echo chambers that exist in students' Instagram feeds have such a large impact that it cannot be claimed that they can make a completely well-informed decision. And that students' perception of the outside world gives them a more global enlightenment of the political events that take place in the outside world, while due to its filtered Instagram feeds they do not get a holistic view from all perspectives of the events. This result provides information about the effects that echo chambers and filter bubbles can have and it may be an explanation of the ongoing polarization in the global political climate.