This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka lärdomar Linköpings kommun och boende i området Hållbara kvarteren i Lambohov, Linköping hade kring projektet som innefattat kommunala beteendeinsatser i form av nudging och aktiviteter. Vi har även ämnat ta reda på hur boende ställer sig till beteendeförändringar. För att besvara våra frågeställningar har nio enskilda intervjuer genomförts, med slumpmässigt utvalda boende i Hållbara kvarteren och en projektledare vid Linköpings kommun. Flera boende har intervjuats oberoende på delaktighet i projektet för att få en bild av projektets effekter genom ett opåverkat urval av boende. Resultatet visade att många av de intervjuade boende inte hade uppfattat syftet med projektet eller varit aktiva i det. Resultatet visade även att majoriteten av intervjupersonerna hade en positiv syn på projekt som ämnar främja en mer hållbar livsstil även om det finns olika engagemang kring hållbarhetsfrågor hos de boende. Det finns skilda åsikter kring vilka tillvägagångssätt som de boende föredrar för att förändra sitt beteende i en mer klimatsmart riktning. Alla boende är dock överens om att smidighet är en nödvändig aspekt för att vilja ta del av en beteendeinsats. / The purpose of this paper was to investigate the experiences among the municipality of Linköping and the residents in the district of “the Sustainable quarters” of Lambohov, Linköping, regarding the project that included municipal behavioural interventions in terms of nudges and activities. We also aimed to investigate how the residents adjust to behavioural changes. Nine individual interviews have been conducted to answer our questions. The interviews have been done with randomly chosen residents of “the Sustainable quarters” as well as with a project leader at the municipality of Linköping. The residents have been interviewed regardless of the extent they have been participating, this was done to create a picture of the effects that the project has led to, by having an unaffected selection of residents. The result showed that many of the interviewees had not perceived the aim of the project or participated in it. The result also showed that most interviewees had a positive attitude towards projects that aims on promoting sustainable lifestyles, even though the extent of engagement differs regarding questions on sustainability. There are different opinions among the residents on what approach that is preferable for them to change their behaviour towards a more climate smart way of living. However, all the interviewees agree on it having to be easy to adjust to, to be interested in taking part of such a change.

Purpose: This study aims to examine how digitalization affects risk management procedures within Swedish banks in relation to the implementation of GDPR, PSD2 and KYC. Method: The empirical result is due to semi-structured interviews with four bank representatives from the Swedish bank sector as well as three representatives from the Swedish RegTech industry. The interviews took place in person or via telephone. Empirics and Conclusion: The result shows that digitalization has affected the way Swedish banks handle their risks. New risks have emerged resulting in a more complex environment, where several factors need to be taken into consideration such as operational risks. Depending on the type of bank, different risk strategies have been identified. The bank- and RegTech representatives point out several aspects that need to be improved to make risk management more efficient. This includes increased digital automatization to handle big data more efficiently resulting in more adequate KYC analysis. Lastly the empirical result shows that digital banks together with RegTech companies set the normative standard on how to approach risk management in a digital era. From a new institutional perspective legitimacy is attained when banks conform to present norms within the industry caused by the three types of isomorphism. Where the institutional forces mould, construct and regulate the social structures. Furthermore, nudging can be applied as a tool that banks have been using to adapt to current requirements, by educating their workers and using digital tools to make better decisions. / Syfte: Studien ämnar undersöka hur digitalisering påverkat riskhanteringsprocessen i svenska banker i relation till implementeringen av GDPR, PSD2 och KYC. Metod: Empirin har uppkommit genom semistrukturerade intervjuer genom fyra bankrepresentanter från den svenska banksektorn tillsammans med tre representanter från svenska RegTechbolag. Intervjuerna skedde i person eller via telefon. Empiri och Slutsats: Resultatet visar att den digitalisering som skett inom bankväsendet påverkat bankernas riskhantering. Nya risker har följaktligen uppkommit, vilket resulterat i en mer komplex miljö. Där flera nya faktorer behöver ses över såsom operativa risker. Beroende på typ av bank, har olika riskstrategier identifierats. Bank- och RegTechrepresentanter poängterar att det finns ett flertal förbättringsområden för att effektivisera den nuvarande riskhantering. Detta inkluderar en utökad digital automatisering för att hantera den massiva data som banker dagligen behöver analysera. På så sätt kundkännedomsanalyser förbättrats. Slutligen visar det empiriska resultatet att digitala banker tillsammans med RegTechbolag sätter en normativ standard gällande hur risker skall bemötas i en digital era. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, uppnås legitimitet när banker formar sig efter rådande normer orsakat av institutionella krafter. Den likformiga riskhantering som uppstår i industrin kan kopplas till tvingande-, normativ och imiterande isomorfism. Även beteendeinsatser kan utläsas inom bankindustrin för att internt forma och strukturera organisationen efter rådande krav. Detta görs genom digitala riskhanteringsverktyg som förenklar beslutsprocessen samt genom utbildning och kunskap expertis.

The pandemic knocked over traditional ways of working in the office context, yet it is questionable whether, a couple of years after the pandemic, organizations have learned to utilize the workplaces in an efficient way, resulting in high employee experience. There was a transition of working practices from using offices before pandemic to remote work in pandemic and then start to settle in hybrid ways of working after pandemic. During this transition, flexible ways of utilizing and sharing workspaces were lost and activity-based workplaces may no longer be used as intended. A pilot project was conducted at one of the sections of a department of global Swedish organization to find behavioral gaps present when it comes to utilization of workspaces. This project’s aim was to develop and plan behavioral interventions to enhance effective utilization of activity-based workplaces. This thesis project focuses to contribute to knowledge regarding human behaviors’ impact on the utilization of workspaces and how tailor made solutions in form of behavioral interventions can be developed or created according to needs of workplaces facing similar challenges as the department of this case study. Results of this project points out the post-pandemic ways of working and the underlying reasons of behavioral gaps when it comes to utilization of activity-based workplaces’ workspaces at one of the sections of a department of a global Swedish organization. Based on these results and different stakeholders’ feedback, a package of behavioral interventions was suggested with an expectation of their positive outcome on utilization of workspaces. The study concludes that behavioral gaps or issues can be a reason for underutilization of workspaces in the activity-based workplaces and to improve the situation tailor made behavioral interventions should be developed. This study also gives recommendations for enhancing utilization of activity-based workplaces and what should be next steps at the department of this case study to improve the situation with long term positive outcomes on utilization of workspaces. / Pandemin störtade traditionella sätt att arbeta på kontor, men det är tveksamt om organisationer ett par år efter pandemin har lärt sig att använda arbetsplatser på ett effektivt sätt, vilket resulterat i en hög medarbetarupplevelse. Det skedde ett skifte i arbetsmetoder från att använda kontor före pandemin till att arbeta på distans under pandemin och sedan börja sätta sig in i hybrida sätt att arbeta efter pandemin. Under denna övergång förlorades flexibla sätt att utnyttja och dela arbetsytor och aktivitetsbaserade arbetsplatser får inte längre användas som avsett. Ett pilotprojekt genomfördes vid en av sektionerna på en avdelning av en global svensk organisation för att hitta beteendeklyftor som finns när det gäller nyttjandet av variationer av arbetsplatser. Detta projekts syfte var att utveckla och planera beteendeinsatser för att förbättra nyttjande av aktivitetsbaserade arbetsplatser. Detta examensarbete fokuserar på att bidra till kunskap om det mänskligt beteendets påverkan på nyttjandet av arbetsytor och hur lösningar i form av beteendeinsatser kan utvecklas eller skapas efter behov av arbetsplatsers med liknande utmaningar som på den här avdelningen. Resultatet av detta projekt visar arbetsvanor under den post-pandemiska eran och de bakomliggande orsakerna till beteendeklyftor när det gäller nyttjandet av aktivitetsbaserade arbetsplatsers på den undersökta sektionen . Baserat på dessa resultat och de anställdas och ledningsgruppens återkoppling föreslogs ett paket med beteendeinsatser med en förväntan om deras positiva resultat på användningen av arbetsytor. Studien drar slutsatsen att beteendeklyftor eller problem kan vara en orsak till underutnyttjande av arbetsytor och för att förbättra situationen bör beteendeinsatser utvecklas. Denna studie ger också rekommendationer för att förbättra nyttjandet av aktivitetsbaserade kontor och vad som bör vara nästa steg för avdelningen på global svensk organisationen för att förbättra situationen med långsiktiga positiva resultat för nyttjande av arbetsytor.