During the pandemic the elderly were a vulnerable group with higher risk of gettingseriously sick when exposed to the corona virus. To limit their physical interaction with people, and limit the risk of infection, digital health care could be a good complement to the physical health care. This paper aims to create a better understanding for how the elderly people are using digital health care and how we can change the technology behind the services to make it easier for them to understand and use it. By using semi-structured interviews with five participants in the age between 62-82 it was discovered that the technology was not a barrier for them. The reason they did not choose digitalhealth care in most cases when seeking treatment was because they preferred the face-to-face interaction with professionals. The participants did not have any obstacles regarding the technology to seek digital health care. This paper sheds light on the importance of these types of studies since it was hard to get participants since not many have ever tried seeking digital health care. Further studies are needed to better understand the elderly people´s use of digital health care and how the technology can be improved.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

Background: With the help of digital healthcare services, people can quickly and easily receive health advice and treatment. The new technology intends to increase the availability of health care. Older people with age-related disabilities and illnesses do not have as easy a time adapting to the new technology. The average life expectancy in Sweden is set to increase in the future, which makes it essential to adapt digital care services to the individual needs of the elderly so that they can continue to participate in their health. Aim: The aim was to map out older people's perceptions of digital care services. Method: A general literature review based on the results of eleven scientific articles with qualitative, quantitative, interviews and mixed methods. Results: Five central themes were identified in the results: accessibility, digital competence, and user experience, need for support, mistrust and doubt and the importance of interpersonal relationships. The results of the thesis showed that the availability of digital care services was important for the elderly. The user experience of digital care services was influenced by the digital competence level of the elderly and the need for support from family and caregivers proved to be helpful. The results also showed that not all elderly people trusted digital care services and that interpersonal relationships form an important part of health care.Conclusion: Older people's perceptions of digital care services were linked to their level of digital competence. Convenience and accessibility were major advantages experienced by the elderly with digital care services.

Hälso- och sjukvården i Sverige genomgår en digitalisering i enlighet med Vision e-hälsa 2025, för att bättre kunna bemöta patienters behov idag och i framtiden samt för att anpassa hälso- och sjukvården när allt fler delar av befolkningen är i behov av skräddarsydd vård. Digitala vårdtjänster för självservice är ett koncept som medföljt digitaliseringens möjligheter och tillåter individer att sköta dess egenvård och komma i kontakt med vården där patient och vårdpersonal är åtskilda i tid och rum. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som har påverkan på användarupplevelsen för en digital vårdtjänst med fokus på självservice, så som 1177 Vårdguiden e-tjänster. Utifrån identifierade faktorer och upplevda för- och nackdelar från tidigare studier har en analysmodell tagits fram. Vidare har studien genomförts med kvalitativ utgångspunkt och empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter i åldrarna 18–25 år för att skapa en förståelse för respondenternas användarupplevelser av en digital vårdtjänst med fokus självservice.  Studien resulterar i faktorer som påverkar användarupplevelsen positivt respektive negativt för 1177 Vårdguiden e-tjänster, en tjänst för självservice. De identifierade faktorerna är användbarhet, användarvänlighet, självbetjäning samt patientengagemang. Studiens resultat visar att användbarhet handlar om upplevd tillgänglighet, effektivitet och förtroende. Faktorn användarvänlighet innefattar huruvida 1177 Vårdguiden e-tjänster skall vara enkel att använda i from av tydlig struktur, god rubriksättning, tydlig förstasida och lättförsåtlig design. Studiens resultat konstaterar att självbetjäning handlar om upplevd enkelhet för att använda tjänsterna, patientanpassning, och relation mellan patient och läkare. Slutligen visar studiens resultat att patientengagemang handlar om upplevd vårdkvalitet, självvald kontakt med vården och att slippa belasta vårdpersonalen. Studiens resultat visar också att viss oro när vård sker digitalt och på distans kan förekomma och ligga till grund för hur faktorn patientengagemang upplevs.

Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.

Syftet med studien är att undersöka hur den svenska sjukvården kan utveckla sina digitala tjänster så att fler patienter från 65 år och äldre kan nyttja digital sjukvård. Forskningsstrategin som tillämpats genom arbetets gång har varit en systematisk litteraturstudie, där datainsamlingen har bestått av befintlig forskning. Där dessa har selekterats utifrån en systematisk litteraturstudie som innefattar PRISMA:s fyrstegsmodell samt dess 27 kriterier. PRISMA modellen har resulterat att kvalitativa data har samlats in, vilket utgjort studiens empiriska material. Resultatet som framkommer inom studien är att äldre patienter vill få en mer individanpassad sjukvård som kan ges via digitala vårdtjänster. Eftersom flertalet äldre inte har inkomsten till att införskaffa dyra elektronikprylar är det centralt att medicinska sensorer kan ges ut som är direkt uppkopplade till ett smart hem. Genom att utveckla smarta hem för äldre människor ges dessa individer en större möjlighet att kunna följa sin hälsostatus på daglig basis till en lägre kostnad, där digitala vårdtjänster ska agera som stöd för dessa smarta hem. Genom att sjukvården utvecklar sina digitala tjänster på ett mer användarvänligt sätt, kan äldre patienter från 65 år och äldre känna att de i större utsträckning kan hålla koll på sin personliga sjukvård med hjälp av digitala vårdtjänster. Slutsatsen som kan dras är att sjukvården måste utveckla digitala vårdtjänster som fokuserar på sex faktorer i form av individanpassad -, kommunikativ -, ekonomisk -, teknologisk -, etisk - och psykologisk tillgänglighet. / The purpose of the study is to investigate how Swedish healthcare can develop its digital services so that more patients aged 65 and older can use digital healthcare. The research strategy applied from the course of the work has been a systematic literature study, where data collection has consisted of existing research. Where these have been selected on the basis of a systematic literature study originating from PRISMA's four-stage model and its 27 criteria. The PRISMA model has resulted in the collection of qualitative data, which constituted the empirical material of the study. The result of the study is that older patients want more individualized healthcare that can be provided through digital healthcare services. Since most elderly people do not have the income to buy expensive electronics gadgets, it is essential that medical sensors can be released that are directly connected to a smart home. By developing smart homes for older people, these individuals are given a greater opportunity to monitor their health status on a daily basis at a lower cost, where digital healthcare services should act as support for these homes. By developing health care service in a more user-friendly way, the elderly can feel that they can to a greater extent keep track of their personal health care with the help of digital healthcare services. The conclusion that can be drawn is that healthcare must develop digital healthcare services that focus on six factors in the form of personalized -, communicative -, financial -, technological -, ethical - and psychological accessibility.

Regeringen är skyldig att framställa och tillhandahålla allmänna tjänster till alla medborgare oberoende av åldersgrupp, etnicitet och kön. Regeringen har som ambition att digitalisera offentliga sektorer för att skapa en mer lättillgänglig och effektiv service, med målet att skapa en enklare vardag för medborgare. Den digitala vårdtjänst som används mest bland svenska pensionärer är 1177.se. Trots detta är personer på 65 år och uppåt som använder 1177.se betydligt färre procentuellt än personer i yngre åldrar. Detta utgör en motsägelse i förhållande till regeringens riktlinjer och mål. Tidigare studier av 1177.se har bland annat sammanställt användarstatistik och undersökt allmän användbarhet. Det har dock inte gjorts några kvalitativa studier av vilka faktorer som påverkar användningen och upplevelsen bland äldre som använder 1177.se:s personliga e-hälsoservice. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och använder sig av semistrukturerade intervjuer baserade på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Därefter genomförs tematisk analys av intervjuerna, vilket resulterar i nio teman. Vi placerar in temana i UTAUT och gör två iakttagelser. Vi identifierar för det första ett samband mellan 1177:s ständiga tillgänglighet och informanternas benägenhet att använda 1177.se som ett sätt att undvika telefonköer. För det andra noterar vi att informanterna känner sig socialt tvingade av sina vårdgivare att använda 1177.se. Baserat på dessa resultat föreslår vi ändringar i UTAUT. Våra resultat indikerar ett centralt problem rörande hur vården introducerar 1177.se till nya användare, vilket tyder på att det behövs tydligare information. Vi föreslår att framtida jämförande studier av 1177.se utförs på yngre åldersgrupper, med stöd mot våra förändringar i UTAUT. Vi föreslår också att framtida studier undersöker åsikter om 1177.se hos äldre personer som inte använder 1177.se. Till sist föreslår vi att framtida studier undersöker hur interaktionsdesignen på 1177.se kan förbättras. / The Government is responsible for producing and providing services of general economic interest to all citizens, regardless of the citizens’ age group, ethnicity, and gender. The Government has an ambition of digitizing public sectors to increase service availability and efficiency, ultimately simplifying everyday life for citizens. The patient portal most widely used by Swedish pensioners is 1177.se. Despite this, people aged 65 and above who use 1177.se are significantly fewer in percentage than people of younger ages. This poses a contradiction in relation to the guidelines and goals outlined by the Government. Previous studies conducted on 1177.se have looked into usage statistics and general usability. However, no qualitative studies have been conducted on which factors influence the usage and experience among seniors using 1177.se’s personal e-services. This study takes on a qualitative research strategy, using semi-structured interviews based on Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Thematic analysis of the interviews is then conducted, resulting in nine themes. The themes are placed into UTAUT, and from this we make two observations. Firstly we identify a relationship between the constant availability of 1177.se and respondents’ propensity to use 1177.se as a means to veer off phone queues. Secondly we note that our respondents feel socially imposed by their caregivers to use 1177.se. Based on these findings we propose modifications to UTAUT. Our results indicate a central problem with how 1177.se is being introduced to patients, suggesting clearer information about 1177.se is needed. We suggest that future comparative studies of 1177.se be conducted on younger age groups, taking into account our modifications to UTAUT. We also suggest that future studies examine opinions about 1177.se among older people who are not users of 1177.se. Finally, we suggest that future studies examine how the interaction design on 1177.se can be improved.

Date: 2020-06-05 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Digitalization within the health care Tutor: David Freund Keywords: Health care centers, digital health care, primary care, digital health care services Research Questions: How does health centers get affected by the digital health care providers? How does the health centers relate to this impact organizationally? Purpose: The purpose with this study is to describe how digital health care providers affect health centers organizationally and investigate if and how health centers acts on the basis of the digital health care providers. Method: The study is based on a qualitative method with five semi-structured interviews which were processed through a thematic analysis. Conclusion: Health centers are affected financially, through extended competition and greater workload by digital health care providers. Therefore, health centers have adapted their way of working and, among other things, have started or discussed about offering other services that improve their accessibility to approach what characterizes the digital health care providers. Some health centers are adopting the same services that digital health care providers offer, while there are health centers that develops alternative services to improve their accessibility. / Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Handledare: David Freund Nyckelord: Vårdcentraler, digital vård, primärvård, digitala vårdtjänster Frågeställning: Hur påverkas vårdcentralerna av digitala vårdverksamheter? Hur förhåller sig vårdcentralerna organisatoriskt till den påverkan? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur digitala vårdverksamheter påverkar vårdcentraler organisatoriskt och undersöka om och i sådana fall hur vårdcentralerna agerar utifrån påverkan från de digitala vårdverksamheterna. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod där fem semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan behandlats genom en tematisk analys. Slutsats: Vårdcentraler påverkas ekonomiskt, via utökad konkurrens och större arbetsbelastning av de digitala vårdverksamheterna. Därför har vårdcentraler anpassat sitt arbetssätt och bland annat börjat eller fört diskussioner om att erbjuda andra tjänster som förbättrar deras tillgänglighet för att närma sig det som utmärker de digitala vårdverksamheterna. En del vårdcentraler tar efter de tjänster som digitala vårdverksamheter erbjuder medan det finns vårdcentraler som utvecklar alternativa tjänster för att förbättra tillgängligheten.

The introduction of welfare markets in publicly financed healthcare system has together with digital innovation of healthcare delivery led to a rapid growth of direct-to-consumer telemedicine services. In Sweden, the rise of such digital doctors has sparked a debate and there are indications that these developments might affect the overreaching goals of Swedish healthcare delivery on equal terms and according to need. This thesis examines the emergence of the new digital healthcare market and the political debate surrounding these developments, in order to answer the overreaching question of what these developments mean for equity in health in the Swedish healthcare system. This is done by describing developments on the digital healthcare market in Sweden and by conducting an idea analysis of the political parties’ views on these developments. Findings indicate that healthcare providers have great influence on the digital healthcare market in Sweden at the expense of public actors. Results from the idea analysis shows that political parties mainly discuss health equity in relation to the digital healthcare market in line with social or liberal egalitarian ideas of health equity.

I takt med digitalisering och IKTs (informations- och kommunikationsteknik) framväxt skapas nya vårdlösningar för både patienter och vårdgivare. Under Covid-19 pandemin har behovet för alternativa vårdlösningar lett till en ökad användning av digitala vårdtjänster som MinDoktor, Kry och 1177s vårdapp. Dessa digitala vårdtjänster har erbjudit patienter vård på distans då fysiska vårdcentraler inte varit ett lättillgängligt alternativ. Syftet med studien är att undersöka vad som krävs för att patienter ska uppleva digitala vårdtjänster som förtroendeskapande och -stärkande. En studie med elva medverkande respondenter som använt sig av digitala vårdtjänster genomfördes. Empiri från intervjuerna analyserades och utvärderades för att möjliggöra en representation av de medverkande respondenternas åsikter. Studien bidrar med insikter till hur förtroende för digitala vårdtjänster kan skapas och stärkas för patienter genom tillgång till personlig kontakt, videomöten och företagsrykten. / With the continued growth of digitalization and ICT (Information and communicationtechnology) new healthcare solutions for both patients and healthcare providers have been made readily available. During the recent outbreak of the Covid-19 virus the necessity for digital healthcare options have been made apparent. Services such as MinDoktor, Kry and 1177’s healthcare app have all seen an increase in use. In this study we have conducted research on what patients on digital healthcare apps thought was necessary for them to create and strengthen trust for these applications. The study was conducted with eleven participating respondents who had previously used a digital healthcare app. The empirical data was then analyzed to enable a representation of the participants opinions and thoughts. This study contributes with insights on how trust for digital healthcare can be created and strengthenedfor patients through access to personal contact, video consultations and company reputation.