Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

The communication with government and municipality through Internet has in-creased during the last couple of years. Therefore we have chosen to focus our bachelor thesis in this particularly area and the needs for usable web services for the citizens. In this bachelor thesis we are studying a increasing group users, namely elderly citizens. During the study we have analysed E-governments ser-vices usability through usability tests. The combination of conversations and meetings with individuals, observations of interactions and literature studies give us the opportunity to explore the users needs. The users need is the central in how they understand and interact with the E-government. The web sites we used dur-ing our user tests are all connected with the E-government. Through a analytic study of the information we could make five important design proposals and guidelines, that we suggest are required when e-services are developed for the E-government. / Kommunikationen med myndigheter och förvaltningar via Internet har ökat under de senaste åren. Därför har vi valt att fokusera vårt kandidatarbete på detta områ-de, samt på behovet av användbara webbtjänster för medborgarna. I detta kandi-datarbete studerar vi en växande grupp användare, denna grupp är äldre medbor-gare. Under studien har vi analyserat 24-timmarsmyndighetens användbarhet ge-nom användartester. Kombinationen av samtal och möten med individer, iaktta-gelser av interaktioner och litteraturstudier ger oss möjligheten att utforska använ-darnas behov. Behovet hos användarna är det som är centralt i hur de uppfattar och interagerar med 24-timmarsmyndigheten. Webbplatserna vi har använt oss av vid våra användartester har anknytning till 24-timmarsmyndigheten. Genom att analytiskt studera informationen har vi kommit fram till fem viktiga designförslag och riktlinjer, som vi anser behövs när e-tjänster inom 24-timmarsmyndigheten utvecklas.