För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen. Vid utveckling av webbplatsen togs även hänsyn till det material som vi samlat in om webbutformning/design. Att använda sig av ett användartest i förstudiefasen tycker vi är ett bra sätt för att få fram vad användarna efterlyser och inte vad vi som webbutvecklare själva tror att användarna behöver.

Skolverket har fått ett uppdrag från regeringen att digitalisera de nationella proven till år 2022. Dessutom så sker en stor del av undervisningen mer digitalt och det i sig medför att elever ska utveckla en god digital kompetens som de kan ha med sig i vidare studier och arbetsliv. Digitaliseringen har fått större genomslag i gymnasieskolan gentemot grundskolan och gymnasiet Älvkullen i Karlstad är en av de skolorna i Värmland som använder sig av olika digitala verktyg under sin undervisning. Problem kring de digitala verktygen har uppmärksammats men inget som vidare har utvärderats. Användartester genomförs för att utvärdera vad användarna upplever är problem med systemet, samt upptäcka om webbplatserna besitter några problem eller brister. Älvkullen i Karlstads kommun har två digitala verktyg för eleverna som de använder frekvent under sin studietid. Den ena är webbplatsen Itslearning, som är en lärplattform där elever kan komma åt undervisningsmaterial samt ladda upp sina egna arbeten och uppgifter. Den andra webbplatsen är DigiExam som är ett verktyg där eleverna kan utföra digitala prov. De problem som eleverna har uttryckt med dessa två verktyg har lett till att Karlstads kommun gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning utfärdat ett uppdrag där dessa två webbplatser ska utvärderas. Det som utvärderas är den upplevda användbarheten hos eleverna på Älvkullen i Karlstad. Användartester sker i form av att eleverna utför realistiska uppgifter på de båda webbplatserna som observeras och skärminspelas. Efter avslutat användartest får testpersonerna besvara en enkät om hur testet gick samt hur de upplever användbarheten på Itslearning och DigiExam. Resultaten visar främst problem med webbplatsen Itslearning kring otydlighet vid strukturen på information samt navigeringen för att hitta rätt till saker. Webbplatsen DigiExam upplevs inte ha några direkta svårigheter, dock används Itslearning mer omfattande på olika områden än vad DigiExam används. På grund av användningsområdena för de olika webbplatserna så utvärderas Itslearning i större utsträckning än DigiExam som beror på att webbplatsen Itslearning erbjuder fler funktioner och används på fler områden gentemot DigiExam som har sitt primärsyfte att agera verktyg vid digitala prov.

Utvärderingar är viktigt att göra på alla slags produkter. Det finns en uppsjö av olika tillvägagångssätt för att utvärdera en webbplats användbarhet. Syftet med den här rapporten är att undersöka om metoderna expertutvärdering och användartestning är ett tillräckligt effektivt och enkelt ramverk att använda för att grundligt utvärdera en webbplats ur ett användbarhetsperspektiv. Vi har använt dessa metoder för att utvärdera en webbplats och sedan analyserat huruvida metoderna har kompletterat varandra när det kommer till antalet och typen av funna fel. Undersökningen visar att båda metoderna genererar ungefär lika många unika problem var för sig och att de kompletterar varandra mycket bra. Kombinationen av de två metoderna har givit en tillräckligt övergripande beskrivning av problembilden och även genererat en god mängd med användbarhetsproblem och förslag till förändringar både ur en användares och en interaktionsdesigners perspektiv.

Strömsholmen är en världsledande tillverkare av gasfjädrar och gashydrauliska system. De tillverkar gasfjädrar under tre olika varumärken; Kaller, Hyson och Fibro. Strömsholmen erbjuder kunder att köpa serviceutrustning så att gasfjädrarna kan repareras eller underhållas. En del av serviceutrustningen är en serviceväska med serviceverktyg. I detta examensarbete har serviceväskan och verktygen i väskan utvecklats vidare och designats om för att vara mer användarvänliga, bättre representera varumärkena samt reducera kostnaden. Fokus har legat på väskan samt ett verktyg som demonterar låsringar i gasfjädrar. Examensarbetet inleddes med en omfattande nulägesundersökning för att ta reda på hur en service går till, vem som utför service, varför behovet av service uppstår och hur kontexten för service av gasfjädrar ser ut. Det genomfördes observationer, intervjuer och användbarhetstest. Materialet som samlades in analyserades och baserat på analysen sammanställdes en kravspecifikation. Konceptutvecklingsfasen genomfördes med olika metoder för att generera idéer och göra ett konceptval för hur servicesystemet i den nya väskan skulle se ut. Detaljdesignfasen fokuserade på att specificera utseendet och funktionen för främst låsringsverktyget och väskan. Även de övriga verktygen fick förbättringsförslag av varierande detaljnivå. Resultatet utvärderades utifrån kraven. De flesta kraven uppfylldes. / Strömsholmen is a world leading manufacturer of gas springs and gas hydraulic systems. They market their gas springs under three brands; Kaller, Hyson and Fibro. Strömsholmen offer their customers to buy service gear to repair and maintain their gas springs. In this gear there is a service tool kit. In this master thesis the service tool kit has been developed further and redesigned to be more user friendly, better represent the brands and to be more cost effective. The focus of the project was the tool case and the lock ring tool. The first half of the project was an extensive research phase where the goal was to learn more about the service process, who performs it, why there is a need for service of gas springs and what the context for service looks like. This was done through interviews, observations and usability tests. The information gathered was then analyzed and a list of product requirements was made. The concept development phase was executed through a series of methods to help generate ideas and select a concept for the service system of the new tool kit. The detail development phase mainly focused on the lock ring tool’s form and function and the appearance of the case. However, the other tools were also developed in a varying degree of detail. The result was reviewed based on the product requirements. Most requirements were fulfilled.

Eye‐tracking är en metod för användartester. Det kan visa var testpersoner tittar, vad de missar och  vad som väcker uppmärksamhet. Ett problem med eye‐tracking i nuläget är dess dåliga precision.  Mobiler och andra mobila enheters skärmyta kan vara väldigt liten, vilket resulterar i att det inte finns  mycket rum för fel i en eye‐tracker. Syftet med den undersökning som rapporteras här är att  utvärdera problemen med eye‐tracking i utvärderingar av användargränssnitt för mobila enheter. För  att utvärdera detta har några tester utformade av mig utförts, där testpersonerna har fått välja  mellan att använda sin egen telefon, en iPhone 7 eller en iPad och sedan utfört några uppgifter på  olika applikationer/hemsidor. Pilottester från ett projekt vid namn CREDENTIAL har även bidragit till  denna studie där testpersonerna har fått utföra eye‐tracking‐tester på en Microsoft Surface Pro.  Resultaten är presenterade i form av grafiska representationer av datan, med hjälp av heat maps och  gaze plots. Resultaten visar hur problemen med eye‐tracking för mobila enheter kan störa  användartester för system på mobila enheter.

Hög användbarhet är viktigt på alla produkter men speciellt på onlinetjänster där konkurrensen är stor och tålamodet kort hos användarna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera användbarheten på en fakturatjänst på internet genom att granska supportärenden och utföra ett användartest. Arbetet bidrar med förbättringsförslag utifrån funna problem och undersöker huruvida arbete med supportärenden hittar liknande användbarhetsproblem som hittas vid användartest. Supportärenden som kommit in under en fyraveckorsperiod har kategoriserats efter innehåll och ett användartest med åtta deltagare har utförts. Resultatet visar att användbarhetsproblem som identifieras med hjälp av användartest täcker fler typer av problem än problem som identifieras genom supportärenden samt att det finns mer bakomliggande förståelse till varför problemet uppstått när det identifieras via användartest. Användbarheten på tjänsten uppfattas som godkänd av testdeltagarna men 32 förbättringsförslag har förmedlats till utvecklarteamet bakom tjänsten. Exempel på förbättringsförslag är att göra det obligatoriskt för användare att fylla i företagsuppgifter, att systemet genomgående ger mer respons till användarna och att skapa en länk för ”nytt konto” bredvid inloggningsfunktionen.

Denna studie behandlar RIB som är en tjänst framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som används av bland annat Räddningstjänsten Karlstadregionen. RIB är en informationskälla för bland annat olyckshantering. Syftet med denna studie är att utforma ett användargränssnitt till en surfplatta där jag utgår från liknande produkter och riktlinjer. Två gränssnittsprototyper skapas och därefter testas där målet är god användbarhet. Resultatet visar att båda versionerna upplevs som användbara, men slutanvändare av RIB föredrar den ena av versionerna och når därmed högst användbarhet i studien.

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas. Då testpopulationen enbart bestod av tolv personer finns det ett behov av att i framtiden göra större undersökningar för att säkerställa resultaten. / Young Operator 2020

<p>Syftet med rapporten är att belysa lärbarhetsaspekten som en del av användbarhet. Diskussionen grundar sig i ett större projektarbete om BG Faktura, en produkt från Bankgirocentralen. Bankgirocentralen gav i uppdrag att ta fram metoder, testanvändare och att samordna en användbarhetsanalys på BG Faktura. För att få fram användbarhetsproblemen genomfördes ett flertal utvärderingar; en heuristisk utvärdering, en kontextanalys och empiriska användartester. </p><p>Då utvärderingsmetoderna resulterade i många användbarhetsproblem skapades en prototyp med modifieringar av BG Faktura enligt de rekommendationer och förslag som kommit fram i testerna. Prototypen användartestades för att kunna göra jämförelser med tidigare resultat. Då prototypen testades bekräftades att några av de delar som modifierats fungerade bättre och ett mönster av vad som är viktigast för lärbarheten påvisades. </p><p>Resultatet från examensarbetet visade att den viktigaste delen i gränssnittet som underlättar lärbarheten mest är ett bra navigationsverktyg. Konsekvens i systemet och att man använder sig av tillvägagångssätt och ikoner som användaren känner igen ger också bättre lärbarhet. Slutligen är ett väl fungerande hjälpsystem något som snabbare lär användaren hur systemet fungerar.</p>

<p>Detta examensarbete är utfört i samarbete med System Andersson AB. Uppgiften var att undersöka huruvida det nuvarande verkstadssystemet, som i dagsläget är en Windowsapplikationen, skulle fungera som en webbapplikation. Webbapplikationen skulle bestå av ett antal begränsade funktioner som var instämpling/utstämpling, fungera som helskärm utan ramar från webbläsare, skapa rapporter samt fungera med pekskärm.Resultatet blev en väl fungerande webbapplikation där alla funktioner fungerar med undantag för skapandet av rapporter vilket inte stödes av utvecklingsverktyget.Rapporten ger den teoretiska bakgrunden och beskriver utvecklingen av webbapplikationen med bl.a. val av olika utvecklingsverktyg. Rapporten beskriver också hur webbapplikationen testats.</p>