I utbildningen till lärare ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs på en skola, förskola eller fritidshem hos en lärare i verksamheten, en VFU-lärare. För bedömning och kvalitetssäkring av utbildningsmomentet besöker en lärarutbildare från universitetet den lärarstuderande på VFU-platsen. Under besöket genomför i regel den lärarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna där den besökande universitetslärarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information från VFU-läraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lärarutbildaren behöver för att kunna examinera den lärarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lärandemål, sker i det s.k. VFU-samtalet där parterna deltar och som vanligen hålls efter den studerandes undervisningsmoment. Det är inte ett tvång att dokumentera den lärarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rättsosäkerhet eftersom en ny bedömning utifrån det genomförda undervisningstillfället inte är möjlig. Den besökande universitetsläraren antas ha underlag för ett godkännande eller ett underkännande. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker inte sällan på förskolor/skolor som befinner sig på ett betydande avstånd från universitetet, vilket innebär långa restider för lärarutbildaren och därmed förlorad arbetstid. Syftet med denna studie är att undersöka om den ovan beskrivna gången kan ersättas med videoinspelning av undervisningsmomentet samt ett VFU-samtal via telebild med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. Under höstterminen 2011 genomfördes ett mindre försök med en grupp frivilliga lärarstuderande som alla tidigare hade erfarenhet av besök under sin VFU. De tre aktörerna genomförde sedan, via telebild, ett regelrätt VFU-samtal, som samtidigt spelades in. Försöket visar att modellen, om den justeras något, kan vara ett alternativ till besök på VFU-platsen. De lärarstuderande var övervägande positiva till möjligheten att själva välja ett undervisningstillfälle och de hade inte heller någon direkt negativ inställning till VFU-samtal via telebild. Det störningsmoment som en lärarutbildare utgör då denne besöker VFU-platsen, både för barnen/eleverna och för den lärarstuderande, bortfaller vid videoinspelning. En ökad förståelse för den egna lärargärningen och med resultat ett fördjupat VFU-samtal borgar för en ökad kvalitet i utbildningen. Rättsäkerheten i examinationen går inte förlorad vid en videoinspelning av undervisningsmomentet eller vid genomförande av ett VFU-samtal via telebild.

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas. Då testpopulationen enbart bestod av tolv personer finns det ett behov av att i framtiden göra större undersökningar för att säkerställa resultaten. / Young Operator 2020

Bakgrund: Kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention är en av de mest avancerade diagnostiska och interventionella verktyg som har förbättrat livet för miljontals patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Ingreppet är dock kopplat till en viss mängd komplikationer eller oönskade biverkningar. Trots att det är låg risk för dödlighet finns det betydande problematik kring psykologiska besvär både inför, under och efter ingreppen. Icke-farmalogiska interventioner som kan minska psykiskt lidande för patienter som genomgår Kranskärlsröntgen eller PCI är en viktig del i sjuksköterskans arbete.  Syfte: Syftet var att beskriva interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som ska genomgå kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Metod: En litteraturstudie, där artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt genom manuella sökningar från Google Scholar. Femton empiriska originalartiklar inkluderades. Dessa granskades och analyseras genom en integrerad analys. Resultat: Videobaserade informationsinterventioner visade sig vara effektiva för att minska ångestnivån i samband med kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention i sex av studierna. Det fanns sju studier som använde multimodal utbildningsintervention och de minskade patientens ångestnivå före proceduren kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Även erfarenhetsutbyte interventioner har visat statistisk signifikant skillnad på att minska ångest hos patienterna före proceduren. Slutsats: Litteraturöversikten visade att videobaserad och multimodal information och per-leed undervisning användes som interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som genomgick kranskärlsröntgen och PCI. Vidare ger litteraturöversikten stöd för att användningen av interventioner för patientinformation i form av videobaserad information, stödd av broschyrer och muntlig diskussion med sjuksköterskeledda inlärningstillfällen har en betydande minskning av ångestnivån innan kranskärlsröntgen eller PCI procedurer. / Background: Coronary angiography or percutaneous coronary intervention is one of the most advanced diagnostic and interventional tools that has improved the lives of millions of cardiovascular patients. However, the procedure is linked to a certain amount of complications or unwanted side effects. Even though there is a low risk of mortality due to the procedure, there are significant problems regarding psychological distress both before, during and after the intervention. Non-pharmacological interventions that can reduce this psychological distress for patients undergoing angiography or percutaneous coronary intervention are an important part of the nurse's duty.  Aim: The aim was to describe interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients undergoing coronary angiography or percutaneous coronary intervention.  Method: Three databases were chosen based on research by relevant scientific evidence identified during the pilot search test. PUBMED, CINAHL and Google Scholar are the databases used in the literature search. The selection resulted in a total of 15 articles on which this literature review is based.  Result: Video-based information interventions were found to be effective in reducing anxiety levels associated with coronary angiography or percutaneous coronary intervention in six of the studies. There were seven studies that used multimodal educational intervention for patients who underwent coronary angiography or percutaneous coronary intervention, which have shown a reduction in the anxiety level of patients prior to the procedure. Also, experience exchangeinterventions have shown statistically significant difference in reducing anxiety in patients prior to the procedure.  Conclusion: This literature review showed that video-based and multimodal information and per-leed instruction were used as interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients who underwent coronary angiography and PCI. Furthermore, the literature review supports that the use of interventions for patient information in the form of video-based, supported by brochures and discussion with nurse-led learning opportunities has a significant reduction in anxiety levels before coronary angiography or PCI procedures.

Genom att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan minskar människans belastning på miljön. Att öka utsortering och återvinningen av matavfall är ett sätt att bidra med ökad resurshushållning inom livsmedelskedjan. För att uppnå detta krävs människors samverkan. Södertälje kommun strävar efteratt utöka denna samverkan, därför vill kommunen ta fram en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare i Södertälje, även de som har bristande svenskkunskaper. Syftet med denna studie är att skapa ett förslag på hur Södertälje kommun kan utforma en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare, oavsett invånarnas svenskkunskaper, och som även ska kunna bidra till ändrat beteende samt ökad kunskap och vilja vad gäller sortering respektive återvinning av matavfall. Studiens frågeställningar är “Vilka beteenden, kunskaper och viljor finns bland Södertäljes kommuninvånare kring sortering och återvinning av matavfall?” och “Vilka aspekter kan Södertälje kommun ta hänsyn till vid utformning av en välfungerande videobaserad kommunikation kring matavfall riktad till kommuninvånarna?”. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, en litteraturstudie och faktainsamling. Enkätundersökningen var riktad till personer som bor i Södertälje, enkäten förekom i tre språk; arabiska, engelska och svenska. Studien presenterar ett resultat från enkätundersökningen baserat på 120 enkätsvar. De övergripande resultaten som enkätundersökningen visar är att flesta undersökningsdeltagarna sorterar sitt matavfall genom att dra nytta av kommunens insamlingssystem. Analys av enkätsvaren visar att de flesta personer som har dåliga svenskkunskaper sorterar ut sitt matavfall bara ibland, vilket kan ha och göra med att de flesta av den målgruppen inte har nåtts ut av kommunens tidigare kommunikationsarbeten (vilket enkätundersökningen bekräftat). Vidare visar resultatet att alla målgrupper behöver ökad kunskap om hur samt varför matavfall utsorteras, vad som bör sorteras ut som matavfall och vad som inte bör sorteras ut som matavfall. Vad gäller vilja visar resultatet från enkätundersökningen att de flesta invånarna vill veta hur och varför matavfallet utsorteras, ingen person med dåliga svenskkunskaper var ovillig att få den informationen. Resultat har även visat att de flesta undersökningsdeltagarna är villiga att titta på en kort film om detta på åtminstone Facebook. I samband med resultaten från litteraturstudien och faktainsamlingen dras slutsatsen att Södertälje kommun bör utforma en videobaserad kommunikation om matavfall som (1) är utformad ur ett socialt marknadsföringsperspektiv, (2) utgår från målgruppens behov och intressen, vilket förknippas med resultatet från enkätundersökningen, (3) har ett enkelt, tydligt och uttrycksfullt videoinnehåll, (4) gör kommuninvånarna förvissade om att deras bidrag för miljön är betydlig, (5) gör kommunikationen mer attraktiv genom att samarbeta med kända personer, (6) sänds i kanaler som effektivt når ut tillkommuninvånarna och (7) varar under en lämplig period. / By increasing the resource management in the food chain, humans reduce the burden on the environment. Increasing sorting and recycling of food waste is one way to increase resource management within the food chain. To achieve this, human collaboration is required. The municipality of Södertälje strives to expand this collaboration, therefore the municipality wants to develop a video-based communication that reaches out to all municipal residents in Södertälje, even those who have a lack of Swedish skills. The purpose of this study is to create a proposal on how Södertälje municipality can design a video-based communication that reaches all municipal residents, regardless of residents' Swedish skills, and which should also be able to contribute to changed behavior and increased knowledge and will regarding sorting and recycling of food waste. The research questions are "What behaviors, knowledge and wills does Södertälje's municipal residents have regarding sorting and recycling of food waste?" and "What aspects can Södertälje municipality take into account when designing a well-functioning video-based communication about food waste aimed at municipal residents?". To answer the research questions and fulfill the purpose of the study, three methods are used: a questionnaire survey, a literature study and a collection of facts. The questionnaire survey was targeted to the people who live in Södertälje, the survey was conducted in three languages; Arabic, English and Swedish. The study presents a result from the survey based on 120 questionnaire responses. The overall results show that most survey participants sort their food waste by taking advantage of the municipality's collection system. Analysis of the survey results shows that most people with poor Swedish skills sort out their food waste only occasionally, which may have to do with the fact that most of that target group has not been reached by the municipality's previous communication work (which the survey confirmed). Furthermore, the results show that all target groups (mostly women) need increased knowledge about how and why food waste is sorted, what should be sorted out as food waste and what should not be sorted out as food waste. In terms of willingness, the results from the survey show that most residents want to know how and why food waste is sorted, no person with poor Swedish skills was unwilling to receive that information. Most survey participants choose to watch a short film about this on at least Facebook. In connection with the results from the literature study and fact-finding, it is concluded that Södertälje municipality should design a video-based communication about food waste which (1) is designed from a social marketing perspective, (2) is based on the target group's needs and interests, (3) has asimple, clear and expressive video content, (4) makes the inhabitants of the municipality convinced that their contribution to the environment is significant, (5) makes communication more attractive by collaborating with famous people, (6) is broadcasted in channels that reach out effectively to municipal residents and (7) lasts for an appropriate period.