Kardiovaskulär sjukdom är den dominerande folksjukdomen i världen och därför genomgår många personer en kranskärlsröntgen i diagnostiskt syfte. Att utredas för en sjukdom kan leda till både fysiska och psykiska reaktioner hos personer. Både i Hälso- och sjukvårdslagen och i Patientlagen finns ett starkt krav på självbestämmande. För att patienten ska ha möjlighet att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården är inflytande och information från vårdpersonal avgörande. Att arbeta personcentrerat ökar personens förmåga att ta till sig information och den ökade delaktigheten kan göra dessa individer mer förberedda både inför sin undersökning och även inför en framtida diagnos. Syftet var att undersöka fysiska och psykiska hälsoeffekter av information och utbildning hos patienter i samband med en planerad kranskärlsröntgen. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Sökord kombinerades och artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Femton kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. De kvalitetsbedömdes och sammanställdes i en artikelmatris. Artiklarna analyserades via integrerad analys där likheter och skillnader identifierades. I resultatet framträdde två huvudkategorier: fysiska och psykiska hälsoeffekter. De fysiska hälsoeffekterna fick underkategorierna effekt på patientens vitala parametrar och förändringar i procedurrelaterad smärta. Underkategorierna till de psykiska hälsoeffekterna var effekt på patientens oro/ångest, stress och depression, tolerans och trygghet under kranskärlsröntgen, patientens tillfredsställelse med utbildningen och informationen samt påverkan på patientens följsamhet och livsstil. Slutsatsen var att utbildning och information i olika former medförde positiva hälsoeffekter såsom minskad procedurrelaterad smärta samt ökad tillfredsställelse och trygghet. Även bättre följsamhet till instruktioner och en mer positiv attityd till livsstilsförändringar noterades. När det gällde oro och ångest samt effekt på vitalparametrar sågs olika resultat. Majoriteten av studierna uppvisade minskad oro och ångest av information och utbildning, några visade ingen skillnad och en studie uppvisade förvärrad oro och ångest i samband med kranskärlsröntgen. Gällande effekten på vitalparametrar framkom varierande resultat med minskad eller ingen effekt av utbildningsinterventionerna. / Cardiovascular disease is the predominant public disease in the world. Therefore, many people undergo a coronary angiography for risk assessment. To be screened for a diagnosis can lead cause both physical and psychological stress reactions for the person being screened. Both the Health Care Act and the Patient Act have a strong requirement for bodily autonomy. To facilitate for the patient having bodily autonomy and being involved in care, influence and information from the health care staff are crucial. Person-centered care increases the person's ability to assimilate information and shared decision-making can make these individuals more prepared both for their examination and for a future diagnosis. The aim was to investigate the physical and psychological health effects of information and education to patients scheduled for a coronary angiography. The method was a general literature review with a systematic method. Keywords were combined and article searches were performed in the CINAHL and PubMed databases as well as via manual searches. Fifteen quantitative studies were included in the literature review. They were quality assessed and compiled in an article matrix. The articles were analyzed via integrated analysis where similarities and differences were identified. In the result, two main categories emerged: physical and psychological health effects. The physical health effects had the subcategories effect on the patient's vital parameters and changes in procedure-related pain. The subcategories of the psychological health effects were the effect on the patient's anxiety, stress and depression, tolerance and comfort during the coronary angiography, the patient's satisfaction with the education and information and the impact on the patient's adherence and lifestyle. The conclusion was that the literature review showed a positive effect of education and information in various forms in connection with the coronary angiography, such as reduced procedure-related pain, increased satisfaction and comfort. Better adherence to instructions and a more positive attitude towards lifestyle changes were also noted. Different results were identified with regards to anxiety and the effect on vital parameters. The majority of the studies showed reduced anxiety while a few studies showed no difference and one study indicated increased anxiety. The effect on vital parameters varied between reduced effect or no effect of the education interventions.

Bakgrund: Misstanke om angina är vanligt förekommande, och utreds ofta med kranskärlsröntgen. Det är visserligen känns att dessa patienter lider av oro, ovisshet och försämrad livskvalitet men kunskap behövs om varför patienter blir besvikna över ett normalt undersökningsfynd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser hos patienter som uttrycker en besvikelse över att kranskärlsröntgen visar normala kärl eller inte förklarar patientens symtom samt beskriva vad känslan av besvikelse grundar sig i. Metod: En empirisk studie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes med patienter med misstänkt angina. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Deltagarna uttryckte en besvikelse över att inte få veta vad deras besvär beror på och över att kranskärlsröntgen inte visade på något som behövde och kunde åtgärdas, vilket hade kunnat bidra till förbättrat välbefinnande och en förbättrad fysisk förmåga. Deltagarna beskrev en förlust och saknad över att inte kunna leva det aktiva liv som de gjort tidigare, vilket tolkas ligga till grund för de förväntningar och reaktioner som deltagarna uttrycker. Upplevda begränsningar, oro och ovisshet leder till psykisk lidande, i form av frustration, nedstämdhet, uppgivenhet, och en känsla av hopplöshet. Detta leder till förväntningar på att få svar och hopp om åtgärd. Slutsats: Sjukvården kanske inte alltid kan minska patienternas grad av begränsningar, men genom relevant och anpassad information, kan vi ge patienterna rimliga förväntningar och till viss del kanske minska graden av besvikelse. Genom tydliga besked, stöd, och uppföljning kan vi förhoppningsvis minska patienternas psykiska lidande och känsla av ovisshet. / Background: Suspicion of angina are common, and often investigated with coronary angiography. Although it´s known that these patients suffer from anxiety, uncertainty and impaired QoL, knowledge is needed as to why patients are disappointed with normal examination findings. Aim: The aim of this study was to describe experiences in patients who express disappointment over the fact that coronary angiography shows normal vessels or don´t explain the patient's symptoms, and to describe what the feeling of disappointment is based on. Method: An empirical study with descriptive design and qualitative approach. Seven semi-structured interviews were conducted with patients with suspected angina. Data have been analyzed with qualitative content analysis. Main results: The participants expressed disappointment of not knowing what causes their problems and that coronary angiography did not reveal something that needed or could be fixed, which could have contributed to improved well-being and improved physical ability. The participants described a loss of not being able to live the active life that they´ve been used to, which interpreted to be the cause of their expressed expectations and reactions. Their experienced limitations, anxiety and uncertainty lead to mental suffering, frustration, depression, despair, and a feeling of hopelessness. This leads to expectations of getting answers and hope of treatment. Conclusion: Healthcare may not always be able to reduce patients' degree of limitation, but through relevant and customized information, we can give patients reasonable expectations and to some extent perhaps reduce the degree of disappointment. Through clear messages, support, and follow-up, we can hopefully reduce patients' mental suffering and feelings of uncertainty.

Bakgrund: Kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention är en av de mest avancerade diagnostiska och interventionella verktyg som har förbättrat livet för miljontals patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Ingreppet är dock kopplat till en viss mängd komplikationer eller oönskade biverkningar. Trots att det är låg risk för dödlighet finns det betydande problematik kring psykologiska besvär både inför, under och efter ingreppen. Icke-farmalogiska interventioner som kan minska psykiskt lidande för patienter som genomgår Kranskärlsröntgen eller PCI är en viktig del i sjuksköterskans arbete.  Syfte: Syftet var att beskriva interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som ska genomgå kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Metod: En litteraturstudie, där artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt genom manuella sökningar från Google Scholar. Femton empiriska originalartiklar inkluderades. Dessa granskades och analyseras genom en integrerad analys. Resultat: Videobaserade informationsinterventioner visade sig vara effektiva för att minska ångestnivån i samband med kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention i sex av studierna. Det fanns sju studier som använde multimodal utbildningsintervention och de minskade patientens ångestnivå före proceduren kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Även erfarenhetsutbyte interventioner har visat statistisk signifikant skillnad på att minska ångest hos patienterna före proceduren. Slutsats: Litteraturöversikten visade att videobaserad och multimodal information och per-leed undervisning användes som interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som genomgick kranskärlsröntgen och PCI. Vidare ger litteraturöversikten stöd för att användningen av interventioner för patientinformation i form av videobaserad information, stödd av broschyrer och muntlig diskussion med sjuksköterskeledda inlärningstillfällen har en betydande minskning av ångestnivån innan kranskärlsröntgen eller PCI procedurer. / Background: Coronary angiography or percutaneous coronary intervention is one of the most advanced diagnostic and interventional tools that has improved the lives of millions of cardiovascular patients. However, the procedure is linked to a certain amount of complications or unwanted side effects. Even though there is a low risk of mortality due to the procedure, there are significant problems regarding psychological distress both before, during and after the intervention. Non-pharmacological interventions that can reduce this psychological distress for patients undergoing angiography or percutaneous coronary intervention are an important part of the nurse's duty.  Aim: The aim was to describe interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients undergoing coronary angiography or percutaneous coronary intervention.  Method: Three databases were chosen based on research by relevant scientific evidence identified during the pilot search test. PUBMED, CINAHL and Google Scholar are the databases used in the literature search. The selection resulted in a total of 15 articles on which this literature review is based.  Result: Video-based information interventions were found to be effective in reducing anxiety levels associated with coronary angiography or percutaneous coronary intervention in six of the studies. There were seven studies that used multimodal educational intervention for patients who underwent coronary angiography or percutaneous coronary intervention, which have shown a reduction in the anxiety level of patients prior to the procedure. Also, experience exchangeinterventions have shown statistically significant difference in reducing anxiety in patients prior to the procedure.  Conclusion: This literature review showed that video-based and multimodal information and per-leed instruction were used as interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients who underwent coronary angiography and PCI. Furthermore, the literature review supports that the use of interventions for patient information in the form of video-based, supported by brochures and discussion with nurse-led learning opportunities has a significant reduction in anxiety levels before coronary angiography or PCI procedures.