<p>Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess.</p>

Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess.

<p>Syftet med rapporten är att belysa lärbarhetsaspekten som en del av användbarhet. Diskussionen grundar sig i ett större projektarbete om BG Faktura, en produkt från Bankgirocentralen. Bankgirocentralen gav i uppdrag att ta fram metoder, testanvändare och att samordna en användbarhetsanalys på BG Faktura. För att få fram användbarhetsproblemen genomfördes ett flertal utvärderingar; en heuristisk utvärdering, en kontextanalys och empiriska användartester. </p><p>Då utvärderingsmetoderna resulterade i många användbarhetsproblem skapades en prototyp med modifieringar av BG Faktura enligt de rekommendationer och förslag som kommit fram i testerna. Prototypen användartestades för att kunna göra jämförelser med tidigare resultat. Då prototypen testades bekräftades att några av de delar som modifierats fungerade bättre och ett mönster av vad som är viktigast för lärbarheten påvisades. </p><p>Resultatet från examensarbetet visade att den viktigaste delen i gränssnittet som underlättar lärbarheten mest är ett bra navigationsverktyg. Konsekvens i systemet och att man använder sig av tillvägagångssätt och ikoner som användaren känner igen ger också bättre lärbarhet. Slutligen är ett väl fungerande hjälpsystem något som snabbare lär användaren hur systemet fungerar.</p>

Syftet med rapporten är att belysa lärbarhetsaspekten som en del av användbarhet. Diskussionen grundar sig i ett större projektarbete om BG Faktura, en produkt från Bankgirocentralen. Bankgirocentralen gav i uppdrag att ta fram metoder, testanvändare och att samordna en användbarhetsanalys på BG Faktura. För att få fram användbarhetsproblemen genomfördes ett flertal utvärderingar; en heuristisk utvärdering, en kontextanalys och empiriska användartester. Då utvärderingsmetoderna resulterade i många användbarhetsproblem skapades en prototyp med modifieringar av BG Faktura enligt de rekommendationer och förslag som kommit fram i testerna. Prototypen användartestades för att kunna göra jämförelser med tidigare resultat. Då prototypen testades bekräftades att några av de delar som modifierats fungerade bättre och ett mönster av vad som är viktigast för lärbarheten påvisades. Resultatet från examensarbetet visade att den viktigaste delen i gränssnittet som underlättar lärbarheten mest är ett bra navigationsverktyg. Konsekvens i systemet och att man använder sig av tillvägagångssätt och ikoner som användaren känner igen ger också bättre lärbarhet. Slutligen är ett väl fungerande hjälpsystem något som snabbare lär användaren hur systemet fungerar.