Bakgrund: Tidigare forskning belyser möjligheter och utmaningar i samband med den snabba digitaliseringen av vård i samband med att Covid-pandemin utbröt. Få studier utgår dock ifrån sjuksköterskor, än mindre specialistsjuksköterskor. Därvid anses det vara av vikt att belysa just dessa erfarenheter och i relation till Peplaus teori om mellanmänskliga relationer kunna bidra med vidare kunskap för att optimera digitala vårdmöten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån 10 semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Resultat: Resultatet visar möjligheter och utmaningar i samband med införandet av digitala vårdmöten. Resultatet presenteras i fyra kategorier: att mötas på distans, att hitta nya vägar, att göra bedömningar och att hantera tekniken. Slutsats: Det upplevdes en otillräcklig förberedelse inför digitala vårdmöten där sjuksköterskan fått anpassa sig och lära sig längs vägen. Det framkom även relationella aspekter om hur sjuksköterskan kan nå fram till patienten trots det fysiska avståndet. Patientcentrerad vård försvårades då sjuksköterskan behövde fokusera på tekniska problem istället för att helt lägga fokus på patienten. / Background: Previous research highlights opportunities and challenges during the rapid digitalization of care during the ongoing Covid-19 pandemic. The nurses’ point of view has been explored only in a limited number of studies. Therefore, it is of utmost importance to focus on these experiences. In relation to Peplau’s interpersonal theory our intention is to provide a deeper understanding of the mechanisms of digital meetings within psychiatric care. Aim: To describe specialist nurses’ experiences of the digital care meetings in both adult and child outpatient psychiatry. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Data came from 10 semi-structured interviews with 10 specialist nurses within psychiatric care. Results: The results highlight the possibilities and challenges regarding implementation of digital care meetings. The results are presented in four categories: to meet in a distance, finding new pathways, making assessments and to handle the technics. Conclusion: The experience of the nurses’ was that there was insufficient preparations prior to the digitalization where the nurses’ had to make adjustments and learn along the way. It also emerged that there were ways that the nurses could reach the patients despite the physical distance. In conclusion, technical issues made patient-centered care more difficult to achieve.

Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.

HaKoll!, en arbetsterapeutisk gruppintervention för att hantera tid och organisera aktiviteter, har fått goda resultat i flera studier. Behovet att utveckla nya digitala lösningar är stort inom hälso- och sjukvård, samtidigt som initiativen till detta är begränsade inom arbetsterapi. Mot denna bakgrund blev syftet med studien att utforska och beskriva arbetsterapeuters resonemang om ett digitalt genomförande av HaKoll!. Fokusgrupp valdes som metod för datainsamling. Sex fokusgrupper genomfördes med arbetsterapeuter, tillika gruppledare för HaKoll! Data analyserades enligt analys för fokusgrupper och resulterade i ett övergripande tema, ’En digital lösning har potential om hinder kan överbryggas’ och fyra kategorier: ’Möjliggör ökad effektivitet och tillgänglighet’, ’Interaktionen i gruppen utmanas av ett digitalt format, ’Digitala möten ställer andra krav’ samt ’Behov att utveckla innehåll och upplägg’. Resultatet visade att innehållet i, formatet på och leveransen av HaKoll! behöver anpassas och utvecklas för ett digitalt genomförande, då det inte går att använda i sin nuvarande form. Idéer var bland annat att skapa ett digitalt format i form av en applikation eller att genomföra HaKoll! som videokonferens. Arbetsmiljö och organisation behöver också utvecklas för att stödja digitala lösningar. Resultaten av studien kan bidra med viktig kunskap i utvecklingen av en digital interventionsdesign för HaKoll!, men även kunskap som kan vara till nytta för utvecklandet av andra digitala interventioner inom hälso- och sjukvård. / The Let’s Get Organized (LGO) an occupational therapy group intervention to enhance time management and organize activities, has received good results in several studies. The need to develop new digital interventions in health care is great, but the initiatives for this are limited in occupational therapy. From this background, the objective of the study was to explore and describe occupational therapists' reasoning about a digital implementation of the LGO. Focus group was chosen for data collection. Six focus groups were conducted with occupational therapists, also group leaders for the LGO. Data was analyzed according to analysis for focus groups, and resulted in an overarching theme, ‘A digital implementation has potential if obstacles can be bridged’, and four categories: 'Enables increased efficiency and accessibility', 'The interaction in the group is challenged by a digital format', 'Digital meetings has other requirements', and 'A need to develop the content and arrangement'. The results showed that the content, the format and the delivery of the LGO needs to be adapted and developed for a digital implementation, as it cannot be used in its current form. Ideas included creating a digital format as an application, or implementing LGO as a video conference. The working environment and organization also need to be developed to support telerehabilitation and digital interventions. The results of the study may contribute with important knowledge in the development of a digital intervention design for the LGO, but also knowledge that might be useful for the development of other digital intervention programs in health care.

Private companies that provide telemedicine have been ahead of the public healthcare with regards to treating patients that do not require physical care. With digital innovation the telemedicine companies have attracted a specific group of patients. By using the current model for financial compensation, the telemedicine companies are a perceived competition by the public healthcare. This study presents the counties´ views on telemedicine and private companies that operate in the same field. This study also presents the counties views on issues with the current development of telemedicine and other digital services in public healthcare. The results indicate that the current development is insufficient and is in need of a different approach. The main focus should shift towards developing a platform instead of developing healthcare services

Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.

E-hälsa är och har varit på framväxt de senaste åren och idag finns mer och mer av vården tillgänglig digitalt. Denna utveckling sker också inom djurvården, men det finns inga vetenskapliga studier som beskriver djurägare som användare av digitala tjänster. För att utveckla riktade och användbara tjänster krävs god kännedom om målgruppen. Syftet med denna studie är att påbörja ämnet inom vetenskapen och kartlägga djurägares behov och inställning till digitala e-hälsotjänster för djur, och därmed skapa insikt kring målgruppens beteende och förväntningar. Denna information kan sedan användas i utvecklingen av tjänster där djurägare är den primära målgruppen. Genom en semistrukturerad explorativ enkätstudie samlades kvalitativa och kvantitativa data om svenska djurägare in. Studien grundades delvis på information från studier inom e-hälsa för människor och digitala vårdmöten. Utifrån den insamlade datan konstruerades fiktiva representativa användarprofiler, i.e. personas. Inom användarcentrerad design och utveckling är personas en välkänd metod för att på ett konkret sätt visualisera en tänkt användares behov och förutsättningar. Totalt 139 personer deltog i enkätstudien varav 39 personer hade använt en digital veterinärvårdstjänst. Majoriteten av deltagarna utgjordes av kvinnor och den största åldersgruppen var 26–45 år. Resultaten visar att djurägare är medvetna konsumenter som väljer djurvård med omsorg, då 62% någon gång aktivt bytt klinik. En överväldigande majoritet har försäkrat sina djur men ändå spelar ekonomiska faktorer stor roll för gruppen och påverkar deras val av djurvård. Resultatet indikerar att djurägare gör en aktiv bedömning innan de kontaktar veterinär, och att digitala veterinärvårdsapplikationer kan fungera som ett stöd i beslutsprocessen gällande om det är nödvändigt att besöka en fysisk klinik eller ej. Gruppen som använt veterinärvårdsapp är generellt mycket nöjda med tjänsten, även om flera påtalar det svåra i att visa upp skadan/djuret i ett videosamtal. / The e-health sector is growing rapidly, with more and more services becoming available to patients that allow them to digitally connect with their healthcare providers. E-health for pets has started to arise as well, but there is no research that covers the perspective of pet-owners as digital users. Good knowledge of the target user is critical for development of digital services that meet the wants and needs of end users. The aim of this study is to begin to remedy this research gap by mapping the mindset of pet owners, so as to provide greater insights into the behaviour and expectation of potential end users. This information can be utilized to further optimize and enhance user experience within development of applications where pet-owners are the target user. A semi-structured survey was created to collect quantitative and qualitative data and the survey sampled a wide range of Swedish pet owners. The survey was to some extent based upon information from studies within e-health for humans, with modifications made to apply to veterinary care. The gathered data was analyzed and used to create fictional user profiles, i.e. personas. Personas is a well-used method to visualize the needs and objectives of target users within user centered design and development. A total of 139 pet owners completed the survey. Only 39 had prior experience with digital veterinary applications. The majority of participants were female, and the largest age group were between 26 and 45 years. The results show that pet owners are aware consumers and carefully elect their pet care providers, as 62% actively have changed veterinary clinic. Even though an overwhelming majority of pet owners had pet insurance, economic factors were a key driver in determining pet care. The results indicate that pet owners evaluates the situation prior to contact with a veterinary, and that a digital veterinary app can be useful for pet owners by providing support in determining whether a visit to a veterinary clinic is necessary or not. Those that had prior experience with digital veterinary apps expressed that they were overall satisfied with the service, although several mentioned that it was difficult to accurately show the animal and the issue through video.

Bakgrund: Nationellt eftersträvas en digital omställning där digital och fysisk vård integreras inom hälso- och sjukvården. Incitament för denna omställning är att ge invånare ökad tillgänglighet till vård men också att nå en ökad delaktighet för invånare. Den digitala omställningen av vården och därmed integrering av digitala vårdkontakter är inom regionalt driven psykiatri ännu i sin linda. Detta trots växande evidens, framsteg i utveckling och tillgång till digitala verktyg, en pandemi som forcerat barriärer och ökad samhällelig acceptans för vård på distans. En förutsättning för att digitala vårdtjänster integreras som en legitim del av vård och behandling vid psykisk ohälsa är att vårdpersonal integrerar digitala arbetssätt och vårdkontakter i yrkesvardagen.  Idag är lite känt om hur vårdpersonal inom specialiserad öppenvårdspsykiatri i Sverige uppfattar en sådan omställning.   Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka möjligheter och hinder som vårdpersonal inom regionalt driven öppenvårdspsykiatri upplever vid omställning där patienter erbjuds kombination av fysisk och digital vård.  Metod: Ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor utformades. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en deduktiv ansats utifrån Theoretical Domains Framework (TDF). Deltagare i studien var vårdpersonal verksamma i regionalt driven psykiatrisk öppenvård för vuxna i en region i Södra Sverige. Resultat: Baserat på TDF ramverket identifierades områden som påverkar vårdpersonalen genom att utgöra möjligheter eller hinder för att använda digitala vårdformer som arbetssätt.  Resultatets höga överensstämmelse med tidigare forskning antyder att identifierade TDF- domäner kan användas för att stärka acceptansen och implementeringen av digitala vårdformer inom ramen för psykiatrisk öppenvård. / Background:  In Sweden, a digital transition is sought where digital and physical care, Digi-physical healthcare, are integrated into public health care. A digital transition is one approach to meet the increasing need for health services that significantly challenges the health system but also aims to achieve increased patient participation. The digital transformation of care and the integration of e-mental health is still in its infancy in public psychiatry. This is despite growing evidence, progress in development, and access to digital tools, a pandemic that has pushed through barriers and increased acceptance of Digi-physical healthcare. A prerequisite for the integration of Digi-physical healthcare as a routine in public psychiatry depends on the acceptance of health care professionals. Aim: This study aims to investigate barriers and facilitators, as perceived by health care professionals, for implementing a combination of physical and digital care in Swedish public psychiatry.   Methods: Participants were health care professionals active in public outpatient psychiatry in a region in Southern Sweden. A web-based questionnaire with open and closed questions was designed. Collected data was analyzed with qualitative content analysis based on a deductive approach using the Theoretical Domains Framework (TDF). Results: Based on the TDF framework, barriers and enablers that influence mental health care professionals to apply the distance format as a way of working were identified. The result`s high agreement with previous research, suggests that identified TDF domains can be used to strengthen the acceptance and implementation of Digi-physical healthcare within psychiatric outpatient care.