I början utav 2020 rullar Covid-19 in över världen och den 11 mars deklareradessjukdomen som en pandemi. För att minska smittspridningen så togfolkhälsomyndigheten och regeringen fram ett antal restriktioner, och den 18 mars så rekommenderades alla gymnasieskolor samt universitet/högskola att bedriva fjärr-eller distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka vilka upplevelser lärare, som aldrig arbetat med distansundervisning tidigare, har haft av den digitalaomställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19-pandemin. I studien undersöks lärarnas upplevelser av omställningen till digitalundervisning, vilka fördelar och nackdelar som visats under perioden samt vilkamöjligheter och lärdomar som kan följa med efter pandemin. Studien gjordes genomen kvalitativ datainsamlingsmetod i form utav semistrukturerade intervjuer med 4olika lärare anställda vid 3 olika universitet i Sverige. Frågorna i intervjuguiden har singrund i den analysmodell som skapats utifrån litteraturgenomgången som ligger tillgrund för arbetet. Studien visar att det fanns brister i de riktlinjer som gavs i början avomställningen och även i strukturen för hur information förmedlades. Lärarnaupplevde att interaktionen mellan lärare och studenter är viktig för en braundervisning. Alla lärare upplever bristen på interaktion mellan lärare och studentersom en stor nackdel i distansundervisning jämfört med campusundervisning. Enfördel som visar sig i studien är att det finns en högre närvaro hos studenterna påföreläsningarna vid distansundervisning. Studien visar även att de lärdomar som gåratt ta med efter pandemin kan vara att utnyttja de digitala verktygen för att undervisahemifrån vid eventuella förhinder som exempelvis sjukdom hos läraren. Ytterligare enlärdom som upptäcktes var hur viktig den sociala kontakten är, inte bara mellanlärare och studenter utan även mellan lärare då alla lärare upplever en minskadarbetsmotivation under den digitala undervisningen.

Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll informell kommunikation utgör för kunskapsdelning. Denna kommunikation äger till stor del rum i fysiska förhållanden, men vilka blir konsekvenserna när den förpassas till en digital miljö? Denna fallstudie undersöker hur den informella kommunikationen har kommit att se ut till följd av att företagets anställda arbetar på distans samt hur detta potentiellt kan ha kommit att påverka dess roll för kunskapsdelning inom organisationen. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformades ett ramverk för att beskriva påverkanssambandet mellan distansarbete, informell kommunikation och kunskapsdelning. För att studera detta utfördes en fallstudie på ett e-handelsföretag, där sju intervjuer genomfördes och delar av en intern medarbetarundersökning granskades.Resultaten indikerar att förekomsten av informell kommunikation minskade samtidigt som den blev mer arbetsorienterad. Detta tycks ha haft negativa konsekvenser för den interna kunskapsdelningen då anställda ansåg sig ha sämre inblick i andra avdelningars arbete. Den försämrade insynen kan eventuellt innebära komplikationer för organisatorisk koordinering och nytänkande.

Under de senaste decennierna har antalet digitala omställningar ökat till följd av den teknologiska utvecklingen. De digitala omställningarna har inneburit särskilda utmaningar för små- och medelstora företag då de inte har samma förutsättningar som större organisationer. SMEs har till följd av deras förutsättningar präglats av en lägre tillämpningstakt av digitala förändringsinitiativ jämfört med större organisationer. För att företag ska lyckas med sina förändringsinitiativ har tidigare forskning visat att det är viktigt att anställda upplever engagemang för förändring. Däremot saknas forskning gällande hur engagemang för förändring skapas hos anställda i SME kontext och huruvida deras förutsättningar har någon påverkan. Studien syftar därmed till att förstå vilka förändringsaktiviteter i samspelet mellan ledare och anställda som skapar anställdas engagemang för digitala omställningar i SMEs samt hur detta engagemang skapas. Vidare har följande problemformulering besvarats: Hur skapas anställdas engagemang för digitala omställningar av förändringsaktiviteter i samspelet mellan ledare och anställda i SMEs? För att besvara studiens syfte samt problemformulering har en kvalitativ flerfallsstudie utförts med tre svenska SMEs, där data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer med ledare och anställda. Samtliga intervjuer utgick från att skapa en förståelse för hur anställda och ledare ser på förändringsaktiviteterna i samspelet och hur dessa bidrar till anställdas skapande av engagemang. Utifrån insamlad data utfördes en tematisk analys som formade studiens tre teman: SMEs förutsättningar för digital omställning, samspel samt anställdas engagemang för digital omställning. Utifrån dessa teman konstruerades en modell för att förklara hur engagemang för förändring skapas hos anställda i SMEs. Studiens resultat visar på fem förändringsaktiviteter som bidrar till anställdas engagemang för digitala omställningar: Förberedelse, psykologisk empowerment, stöd, kommunikation samt engagemang för organisationen. Författarna har funnit att det är genom relationen mellan dessa aktiviteter som anställdas engagemang skapas. Detta resultat visar på att engagemang inte skapas oberoende av andra förändringsaktiviteter och det är därmed viktigt för ledare att ta hänsyn till. Vidare framkommer det i studiens resultat att små- och medelstora företags förutsättningar har en påverkan på samspelet mellan ledare och anställda. Det genom att SMEs förutsättningarna påverkar vilket behov anställda har av förändringsaktiviteter i samspelet samt vilka möjligheter ledaren har att utföra dessa förändringsaktiviteter. Utifrån studiens resultat rekommenderar författarna förändringsledare att aktivt delta i den digitala omställningen för att visa att initiativet prioriteras. Vidare rekommenderas det att förändringsaktiviteterna bör individ- och gruppanpassas för att öka förutsättningarna för att skapa engagemang för förändringen hos anställda.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

Bakgrund: Nationellt eftersträvas en digital omställning där digital och fysisk vård integreras inom hälso- och sjukvården. Incitament för denna omställning är att ge invånare ökad tillgänglighet till vård men också att nå en ökad delaktighet för invånare. Den digitala omställningen av vården och därmed integrering av digitala vårdkontakter är inom regionalt driven psykiatri ännu i sin linda. Detta trots växande evidens, framsteg i utveckling och tillgång till digitala verktyg, en pandemi som forcerat barriärer och ökad samhällelig acceptans för vård på distans. En förutsättning för att digitala vårdtjänster integreras som en legitim del av vård och behandling vid psykisk ohälsa är att vårdpersonal integrerar digitala arbetssätt och vårdkontakter i yrkesvardagen.  Idag är lite känt om hur vårdpersonal inom specialiserad öppenvårdspsykiatri i Sverige uppfattar en sådan omställning.   Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka möjligheter och hinder som vårdpersonal inom regionalt driven öppenvårdspsykiatri upplever vid omställning där patienter erbjuds kombination av fysisk och digital vård.  Metod: Ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor utformades. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en deduktiv ansats utifrån Theoretical Domains Framework (TDF). Deltagare i studien var vårdpersonal verksamma i regionalt driven psykiatrisk öppenvård för vuxna i en region i Södra Sverige. Resultat: Baserat på TDF ramverket identifierades områden som påverkar vårdpersonalen genom att utgöra möjligheter eller hinder för att använda digitala vårdformer som arbetssätt.  Resultatets höga överensstämmelse med tidigare forskning antyder att identifierade TDF- domäner kan användas för att stärka acceptansen och implementeringen av digitala vårdformer inom ramen för psykiatrisk öppenvård. / Background:  In Sweden, a digital transition is sought where digital and physical care, Digi-physical healthcare, are integrated into public health care. A digital transition is one approach to meet the increasing need for health services that significantly challenges the health system but also aims to achieve increased patient participation. The digital transformation of care and the integration of e-mental health is still in its infancy in public psychiatry. This is despite growing evidence, progress in development, and access to digital tools, a pandemic that has pushed through barriers and increased acceptance of Digi-physical healthcare. A prerequisite for the integration of Digi-physical healthcare as a routine in public psychiatry depends on the acceptance of health care professionals. Aim: This study aims to investigate barriers and facilitators, as perceived by health care professionals, for implementing a combination of physical and digital care in Swedish public psychiatry.   Methods: Participants were health care professionals active in public outpatient psychiatry in a region in Southern Sweden. A web-based questionnaire with open and closed questions was designed. Collected data was analyzed with qualitative content analysis based on a deductive approach using the Theoretical Domains Framework (TDF). Results: Based on the TDF framework, barriers and enablers that influence mental health care professionals to apply the distance format as a way of working were identified. The result`s high agreement with previous research, suggests that identified TDF domains can be used to strengthen the acceptance and implementation of Digi-physical healthcare within psychiatric outpatient care.