Background: To care for someone with a mental illness can be strenuous both mentally, socially and economically. Those close to the patient are often there as support before mental health care can intervene, and they are often there when the patient is discharged from the hospital. A good relationship between mental health care personnel and those close to the patient is of most importance for creating a feeling of participation in the care of the patient. This requires that the mental health care personnel are aware of the needs of those close and have knowledge of how to meet these. Aim: To describe how those close to someone - usually a relative or loved one - with a mental illness experience the treatment from mental health personnel Method: Literature review based on 17 articles with a qualitative perspective. Analyzed using a descriptive data analysis technique. Results: Results show that those close to someone with a mental illness often feel excluded in the care of their loved ones, and mental health personnel fail to satisfy the relative or loved one’s basic needs - especially in the area of providing them with information and showing them respect. This exclusion can be felt when the care provider shows the loved one / family member an authoritarian attitude rather than appreciating or acknowledging the importance of the knowledge that these loved one possess regarding the patient’s mental illness. The results show that in cases when mental health personnel have been accommodating to the needs of the next of kin by making them feel respected, heard and taken seriously the loved one have feelings of inclusion and participation in the caring process. Discussions: The foundation of the relationship between mental health personnel and those close to the patient is often established within the first meeting. It is therefore of utterly importance that the mental health professionals are aware of how their demeanor and attitude are affecting the next of kins perception of participation. The needs of those close to the patient can, in most cases, be satisfied with relatively small means. Keywords: Relative, relatives of the mentally ill, treatment by mental health care professionals, participation, professional-family relations / Bakgrund: Att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa kan vara påfrestande såväl ekonomiskt som psykiskt och socialt. Anhöriga är oftast de som är där och stöttar och hjälper till både innan och efter sjukhusvistelsen. Ett gott bemötande från vårdpersonalen är ytterst viktigt för att känna delaktighet i vårdandet, detta förutsätter att personalen är väl medveten om anhörigas behov och kan tillgodose dessa. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av bemötandet från psykiatrisk vårdpersonal Metod: Kvalitativ litteraturstudie inkluderat 17 artiklar med kvalitativt perspektiv. Data har analyserats med tolkande dataanalys. Resultat: Resultatet visar på att anhöriga till stor del känner sig exkluderade i vårdandet av deras närstående, vårdpersonalen misslyckas ofta med att tillgodose anhörigas behov, genom att visa upp en auktoritär attityd, inte erbjuda adekvat information och uppmärksamma anhöriga som den tillgång de faktiskt är. Resultatet visar även på tillfällen då vårdpersonalens agerande får anhöriga att känna sig inkluderade och respekterade genom att skapa en känsla av delaktighet i vårdandet. Diskussion: Mötet mellan vårdpersonal och anhöriga tenderar att fallera redan på ett tidigt stadium, då innerbörden av ett gott bemötande samt vikten av att etablera en fungerade kontakt många gånger glöms bort eller inte uppmärksammas. Delaktighet i vårdandet förutsätter att vårdpersonalen är uppmärksam på anhörigas behov, genom relativt enkla medel kan dessa i de flesta fall tillgodoses.

Bakgrund: Nationellt eftersträvas en digital omställning där digital och fysisk vård integreras inom hälso- och sjukvården. Incitament för denna omställning är att ge invånare ökad tillgänglighet till vård men också att nå en ökad delaktighet för invånare. Den digitala omställningen av vården och därmed integrering av digitala vårdkontakter är inom regionalt driven psykiatri ännu i sin linda. Detta trots växande evidens, framsteg i utveckling och tillgång till digitala verktyg, en pandemi som forcerat barriärer och ökad samhällelig acceptans för vård på distans. En förutsättning för att digitala vårdtjänster integreras som en legitim del av vård och behandling vid psykisk ohälsa är att vårdpersonal integrerar digitala arbetssätt och vårdkontakter i yrkesvardagen.  Idag är lite känt om hur vårdpersonal inom specialiserad öppenvårdspsykiatri i Sverige uppfattar en sådan omställning.   Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka möjligheter och hinder som vårdpersonal inom regionalt driven öppenvårdspsykiatri upplever vid omställning där patienter erbjuds kombination av fysisk och digital vård.  Metod: Ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor utformades. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en deduktiv ansats utifrån Theoretical Domains Framework (TDF). Deltagare i studien var vårdpersonal verksamma i regionalt driven psykiatrisk öppenvård för vuxna i en region i Södra Sverige. Resultat: Baserat på TDF ramverket identifierades områden som påverkar vårdpersonalen genom att utgöra möjligheter eller hinder för att använda digitala vårdformer som arbetssätt.  Resultatets höga överensstämmelse med tidigare forskning antyder att identifierade TDF- domäner kan användas för att stärka acceptansen och implementeringen av digitala vårdformer inom ramen för psykiatrisk öppenvård. / Background:  In Sweden, a digital transition is sought where digital and physical care, Digi-physical healthcare, are integrated into public health care. A digital transition is one approach to meet the increasing need for health services that significantly challenges the health system but also aims to achieve increased patient participation. The digital transformation of care and the integration of e-mental health is still in its infancy in public psychiatry. This is despite growing evidence, progress in development, and access to digital tools, a pandemic that has pushed through barriers and increased acceptance of Digi-physical healthcare. A prerequisite for the integration of Digi-physical healthcare as a routine in public psychiatry depends on the acceptance of health care professionals. Aim: This study aims to investigate barriers and facilitators, as perceived by health care professionals, for implementing a combination of physical and digital care in Swedish public psychiatry.   Methods: Participants were health care professionals active in public outpatient psychiatry in a region in Southern Sweden. A web-based questionnaire with open and closed questions was designed. Collected data was analyzed with qualitative content analysis based on a deductive approach using the Theoretical Domains Framework (TDF). Results: Based on the TDF framework, barriers and enablers that influence mental health care professionals to apply the distance format as a way of working were identified. The result`s high agreement with previous research, suggests that identified TDF domains can be used to strengthen the acceptance and implementation of Digi-physical healthcare within psychiatric outpatient care.