Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering. / The digitalization in Sweden has progressed intensively, and is often referred to as an enablerwhen it comes to public administration. What happens when the digitalization of public servicestakes place so rapidly? The purpose of this study is to review and increase understanding ofwhether the digitalization of public administration is done democratically and how digitalizationaffects older Swedish individuals. Previous research has mainly addressed that the goal ofdigitalization is to promote and streamline government activities, but that the demands placedon the citizens creates gaps. Research on digital divides has further shown that non-use ofdigital technology is often related to socio-economic factors. The study has an abductive basis,and the collected data is based on ten qualitative semi-structured interviews, seven with peopleover 60 years old and three with employees within public administration. The respondents forpublic administration believe that their activities adapt to the needs of visitors. At the same time,the group of older citizens states that their independence has been negatively affected bydigitalization, which is more due to their lack of digital competence than a lack of digitalmotivation. The result shows that digitalization in Sweden takes place democratically to someextent, despite this, many individuals live in digital exclusion. The conclusion is thus that digitalmotivation is vital for acquiring broader digital competence. Targeted efforts are required forthe digitally excluded who possess digital motivation in order to increase their competence andthus achieve increased digital inclusion.

Avsaknaden av digital tillgänglighet i en alltmer digitaliserad värld bidrar till en exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar, trots att dessa människor skulle kunna dra stor nytta av internet. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda digitalt tillgängliga hemsidor enligt Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet med denna studie var att kartlägga kommunernas digitala tillgänglighet rörande deras webbsidor om våld i nära relationer. Studien var av deskriptiv karaktär med en kvantitativ strategi. Begreppet digital tillgänglighet operationaliserades till 23 indikatorer som fick utgöra det granskningsprotokoll som webbsidorna sedan granskades efter. Resultatet visade att ingen av Sveriges kommuner uppmätte full digital tillgänglighet. Vidare visade resultatet att kommunerna i regel var bättre på digital tillgänglighet för motorik och synnedsättningar, än för hörselnedsättning. Utöver det var kommunerna bättre på att uppfylla lagkrav än andra aspekter av digital tillgänglighet. Den digitala tillgängligheten tycktes inte ha något samband med kommunens befolkningsmängd. / The lack of web accessibility risks excluding people with different disabilities. Sweden's municipalities are legally obliged to offer digitally accessible websites. The purpose of this study was to examine the municipalities' web accessibility regarding their websites about intimate partner violence. The study was descriptive in nature with a quantitative strategy. The concept of web accessibility was operationalized into 23 indicators which constituted the protocol according to which the web pages were then reviewed. The results showed that none of Sweden's municipalities measured full web accessibility. Furthermore, the results showed that the municipalities were generally better at fulfilling web accessibility for some impairments, such as vision, than others. The municipalities were also better at meeting legal requirements than other aspects of web accessibility. The web accessibility did not seem to have anything to do with the municipality's population.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.

En rad problem uppstår när världen blir allt mer digitaliserad. När samhället och dess bärande tjänster förflyttas från det fysiska mötet till den digitala arenan riskerar människor med bristande digitala kompetenser att bli exkluderade. I och med detta demokratiproblem har biblioteken tilldelats en del av ansvaret för att arbeta med dessa frågor genom uppdraget som kunskapsspridare inom IT. I tidigare studier har det framkommit att det finns oklarheter i hur detta uppdrag ska tolkas, att det finns bristande digitala kompetenser för att utföra uppdraget, samt att biblioteket har en viktig samhällelig roll i dessa frågor. Denna intervjustudie utförd i Stockholmsregionen har haft för avsikt att undersöka bibliotekariers syn på de utmaningar detta uppdrag innebär, samt att applicera det teoretiska ramverket DigComp för att utforska vilka digitala kompetenser som relaterar till biblioteksbesökarnas hjälpbehov i digitala frågor. Studiens teoretiska analys visar att besökarnas digitala hjälpbehov i olika grad relaterar till alla de kompetensområden DigComp presenterar vilket kan bidra till att sätta ord på besökarnas hjälpbehov, utröna vilka digitala kompetenser bibliotekspersonal kan tänkas behöva inneha samt bidra till beslutsprocessen kring vad uppdraget inom det digitala området bör innefatta. Studiens tematiska analys visar att informanterna delvis inte har den tid, det intresse eller de digitala och pedagogiska kompetenser som krävs för att kunna fullfölja det uppdrag som tilldelats. Det kan därför också ses som paradoxalt att denna yrkesgrupp tilldelats detta uppdrag. / A series of problems arise when the world becomes increasingly digital. When society and its supporting services move from physical meetings to the digital arena, individuals with lacking digital competences risk being excluded. Due to this democracy problem the Swedish public libraries have been assigned one part of the responsibility to convey knowledge regarding information technology. In previous studies it has been found that there are uncertainties in how this commission is to be interpreted, that the librarians are lacking digital competences for fulfilling this task and that the library also has an important societal role to play in these issues. This interview study conducted within the Stockholm region has been designed to investigate the librarians' views on the challenges posed by this commission, as well as applying the theoretical framework DigComp to explore which digital competences are related to library visitors' digital needs. The theoretical analysis of this study shows that the visitors' digital needs relate to all of the competences presented in DigComp in various degree. This knowledge can help to express which competences relate to the needs of visitors, identify the digital competences that library staff may need to possess and contribute to the decision-making process regarding what the mission within the digital field should include. The thematic analysis of the study shows that the interviewed librarians in part do not have the time, interest or digital and educational competences required to complete the assignment commissioned to the public libraries. It can therefore also be seen as paradoxical that this profession of librarians has been assigned to this specific task.

Den digitala utvecklingen har ända sedan 1950-talet som gett upphov till utanförskap, däremot var det först kring 1990-2000-talet som detta blev ett mer samhälleligt problem. Digitaliseringen ökade snabbt och organisationer ville och vill fortfarande ta del av de fördelar som digitala tekniker kan skapa för dess organisationer, i så väl tid som pengar. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant på digitaliseringsresan, men det finns också en baksida. Den snabba digitaliseringen har skapat en grupp i samhället som blivit exkluderade.  I Sverige består den av över en miljon människor. Denna grupp representeras av människor som även socialt kan stöta på hinder i samhället på utifrån faktorer så som ålder, utbildning, funktionsvariation, arbetslöshet och ensamhet. Syftet med studien var att belysa denna digitala exkludering som blir en baksida av digitaliseringen. Jag ville även skapa en bild över var ansvar för digitaliseringen finns och bör finnas samt undersöka hur man i dagsläge arbetar för att motarbeta digital exkludering. Studiens resultat visar att ansvaret är delat mellan organisationer, privatpersoner och politiker. Åtgärder tas idag, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Det krävs en ökad förståelse och medvetenhet om vilka konsekvenser digital exkludering kan medföra vilket även exemplifieras i en intervju med en respondent som utsatts för digitalt bedrägeri. / The digital development has since the 1950s given rise to exclusion, but it was not until 1990-2000 that it became a more of a social problem. Digitization grew rapidly and organizations wanted, and still want to take advantage of the benefits that digital funds could create for their organizations, both in recourses as time and money. Sweden is one of the countries that are at the forefront of the digital transformation journey, but there is also a back side. The rapid digitization has created a group in the society that has been excluded, which is over a one million people large. This group is represented by people who can also be considered having socially barriers in society based on factors such as age, education, functional variation, unemployment and loneliness. The purpose of the study was to shed light on this digital exclusion as a backside of digitalization, get a picture of responsibility, but also to see what work that is in progress today to counter this. The study results in responsibility being shared between organizations, private individuals and politicians. Measures are taken today, but not to a sufficient extent. Increased understanding and awareness of what consequences this may entail, which is also exemplified in an interview with a respondent who has been subjected to digital fraud, is required.

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.