Sverige ligger ofta i framkant när det gäller digital utveckling och offentliga e-tjänster. Myndigheterna har höga krav på sig att hänga med i teknikens framfart, men hur är det med kommunerna? Ju fler e-tjänster en organisation erbjuder, ju svårare kan det vara att faktiskt ha en jämn och bra kvalitet.Den här studien har besvarat frågeställningen ”Hur kan kvalitet och upplevelser med offentliga e-tjänster mätas och följas upp?”. Detta arbete består av en bakgrundsanalys över dagens läge gällande kommunala e-tjänster i Sverige samt olika metoder för att mäta tjänstekvalitet för onlinetjänster. Det finns flera olika tekniker för att mäta kvalitet och dessa jämfördes ur olika aspekter. Därefter genomfördes en fallstudie för att testa den valda metoden, E-govQual, i ett par kommunala e-tjänster. Fallstudien gjordes i samarbete med Skövde Kommun och är till för att skapa ett bra underlag till andra kommuner och offentliga organisationer. / Sweden is often in the lead of digital development and e-governance. Nowadays, it is easy to do tax reports, dental appointments, looking for work and also to report a crime without even looking up from the mobile phone. The government have high demands on themselves to keep up with technological progress, but what about the municipalities? It turned out that Sweden's 290 municipalities have a wide variation in the number of e-services offered to citizens, some missing e-services totally while others have well over 100 of them.E-services creates many advantages for the municipalities. Some benefits are better response times, less paper work and citizens can access the website 24 hours per day. Meanwhile, the municipality have high requirements from the citizens. They want good services with the right functions and good user interface. The more e-services the organization provides, the harder it can be to actually have a steady and good quality.This study has answered the question "How can the quality and experiences with public e services be measured and tested?". This article consists of a background analysis of the current situation regarding municipal e-services in Sweden, as well as different methods to measure the quality of service for online services. There are several different techniques to measure quality with and these were compared from various aspects. This was followed by a case study to test the chosen method, E-govQual, in a few e-services. The case study was done in collaboration with Skövde Kommun and is designed to create a good basis to other municipalities and public organizations. The study consisted of interviews and observations of citizens in the municipality and the result of the technology E-govQual was a good fit for the purpose. The technique mentions important attributes that users can have opinions about, opinions that often shows if the service does not live up to the expectations that exist.

Kommunala e-tjänster i Sverige är ett resultat utav e-förvaltningens syfte att tillgodose invånare med användbara e-tjänster. Flera studier visar dock att kommunernas e-tjänster trots lagstadgade tillgänglighetskrav från DOS-lagen uppvisar stora mängder tillgänglighetsbrister vilket resulterar i att dessa inte är tillgängliga för alla invånare i den utsträckning som de ska vara. Det ökar risken för att användare med funktionsnedsättningar blir exkluderade och hamnar i ett digitalt utanförskap i samhället.  Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska kommuner utvecklar och utvärderar e-tjänster efter dessa lagstadgade tillgänglighetskrav för att bidra med kunskap kring var i kommunernas arbete som dessa brister kan uppstå till följd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju respondenter och fem deltagande kommuner som tillhör regioner som lyckats olika bra med sitt tillgänglighetsarbete. Intervjustudiens resultat analyserades genom en tematisk analys och visade att den decentraliserade förvaltningsmodellen som svenska kommuner följer är en möjlig orsak till de tillgänglighetsbrister som existerar idag men även är ett hinder i förbättringsarbetet av detta. Kommunernas utvecklingsprocesser är väldigt snarlika varandra, men tillvägagångssätt för utvärdering och uppföljning skiljer sig åt. Studiens slutsatser visar att det största hindret för förbättringsarbete inom tillgänglighet är den decentraliserade förvaltningsmodellen och avsaknaden utav en utvärderingsstandard. Ett stort behov av kompetens är tydligt och tillgänglighet är något som behöver vara viktigt för alla, inte bara de som utvecklar och utvärderar e-tjänster, vilket innebär att kompetenshöjningen behöver ske i hela kommunen. Hur aktuella utvärderingsmetoder kan anpassas eller ändras för att bättra göra utrymme för lagstadgade tillgänglighetskrav går inte att säkert besvara då inget standardiserat utvärderingssätt existerar i dagsläget. Att förbättra detta är i sin tur en enorm utmaning som kräver en omstrukturering i hur kommunerna är organiserade. Studien belyser ett gap i litteraturen kring utveckling och utvärdering av kommunala e-tjänster kring tillgänglighet specifikt och indikerar ett behov för fortsatta studier både kring detta och kring förbättringsarbetet för tillgänglighet.

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.