Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.

Regeringen är skyldig att framställa och tillhandahålla allmänna tjänster till alla medborgare oberoende av åldersgrupp, etnicitet och kön. Regeringen har som ambition att digitalisera offentliga sektorer för att skapa en mer lättillgänglig och effektiv service, med målet att skapa en enklare vardag för medborgare. Den digitala vårdtjänst som används mest bland svenska pensionärer är 1177.se. Trots detta är personer på 65 år och uppåt som använder 1177.se betydligt färre procentuellt än personer i yngre åldrar. Detta utgör en motsägelse i förhållande till regeringens riktlinjer och mål. Tidigare studier av 1177.se har bland annat sammanställt användarstatistik och undersökt allmän användbarhet. Det har dock inte gjorts några kvalitativa studier av vilka faktorer som påverkar användningen och upplevelsen bland äldre som använder 1177.se:s personliga e-hälsoservice. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och använder sig av semistrukturerade intervjuer baserade på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Därefter genomförs tematisk analys av intervjuerna, vilket resulterar i nio teman. Vi placerar in temana i UTAUT och gör två iakttagelser. Vi identifierar för det första ett samband mellan 1177:s ständiga tillgänglighet och informanternas benägenhet att använda 1177.se som ett sätt att undvika telefonköer. För det andra noterar vi att informanterna känner sig socialt tvingade av sina vårdgivare att använda 1177.se. Baserat på dessa resultat föreslår vi ändringar i UTAUT. Våra resultat indikerar ett centralt problem rörande hur vården introducerar 1177.se till nya användare, vilket tyder på att det behövs tydligare information. Vi föreslår att framtida jämförande studier av 1177.se utförs på yngre åldersgrupper, med stöd mot våra förändringar i UTAUT. Vi föreslår också att framtida studier undersöker åsikter om 1177.se hos äldre personer som inte använder 1177.se. Till sist föreslår vi att framtida studier undersöker hur interaktionsdesignen på 1177.se kan förbättras. / The Government is responsible for producing and providing services of general economic interest to all citizens, regardless of the citizens’ age group, ethnicity, and gender. The Government has an ambition of digitizing public sectors to increase service availability and efficiency, ultimately simplifying everyday life for citizens. The patient portal most widely used by Swedish pensioners is 1177.se. Despite this, people aged 65 and above who use 1177.se are significantly fewer in percentage than people of younger ages. This poses a contradiction in relation to the guidelines and goals outlined by the Government. Previous studies conducted on 1177.se have looked into usage statistics and general usability. However, no qualitative studies have been conducted on which factors influence the usage and experience among seniors using 1177.se’s personal e-services. This study takes on a qualitative research strategy, using semi-structured interviews based on Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Thematic analysis of the interviews is then conducted, resulting in nine themes. The themes are placed into UTAUT, and from this we make two observations. Firstly we identify a relationship between the constant availability of 1177.se and respondents’ propensity to use 1177.se as a means to veer off phone queues. Secondly we note that our respondents feel socially imposed by their caregivers to use 1177.se. Based on these findings we propose modifications to UTAUT. Our results indicate a central problem with how 1177.se is being introduced to patients, suggesting clearer information about 1177.se is needed. We suggest that future comparative studies of 1177.se be conducted on younger age groups, taking into account our modifications to UTAUT. We also suggest that future studies examine opinions about 1177.se among older people who are not users of 1177.se. Finally, we suggest that future studies examine how the interaction design on 1177.se can be improved.