by Thomas M. Stoker. / Bibliography: p. 65-66.

Adrian Segall, Baruch Awerbuch. / Bibliography: p. 19. / "January 1982" / "ONR-N00014-77-C-0532" "N00014-75-C-1183"

Uppsatsen inleds med en allmän introduktion av bakgrundsinformation av e-hälsa i Sverige och problem som orsakas av den digitala vårdens popularitet. Ett av problemen som har diskuterats är de onödiga samtalen, då de leder till mycket slöseri med resurser. Syftet med denna studie är att belysa erfarenheterna av onödiga samtal hos sjuksköterskor som arbetar på 1177. Utredningen görs genom samtalsintervjuer via telefon. Resultaten visar att 1177 får en stor mängd onödiga telefonsamtal varje dag som kan delas in i olika kategorier. Vidare belyses hur organisationen och dess anställda samt patienter påverkas av onödiga samtal. Slutsatsen är att människors bristande kunskap är huvudorsaken bakom detta problem. En möjlig lösning på detta är att utbilda samhället så att folk förstår när man ska ringa var.

Syftet med studien är dels att undersöka hur Min Doktor och 1177 kommunicerar via sina webbsidor och applikationer, dels hur användaren upplever kommunikationen. För att uppnå studiens syfte kommer en sociosemiotisk multimodal analys tillämpas för att undersöka hur semiotiska resurser skapar betydelse för användaren. Tre fokusgrupper i olika åldrar kommer även intervjuas för att få kunskap kring användarens upplevelse av kommunikationen. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är digitalisering, digital hälsokommunikation och sociosemiotik. Genom ett sociosemiotiskt perspektiv undersöks hur aktörerna skapar en kommunikativ relation till användaren samt vad som presenteras som mest relevant på deras webbsidor och applikationer. Dessa kommunikativa praktiker kan sedan spegla sig i vad aktörerna använder för strategiska val inom hälsokommunikation.  Undersökningen påvisar att det finns en stor medvetenhet hos användarna hur aktörerna kommunicerar. Till exempel uppmärksammades kontraster, bilder och tilltal och vad det i sin tur ger för betydelse till användaren. En av de mest intressanta faktorerna som uppkom i studien är att samma kommunikationsstrategier ofta används av aktörerna. Det gäller både när det kommer till att uppmärksamma något speciellt och hur de skapar en relation till användaren. Dock skiljer sig syftet bakom dessa. Min Doktor använder olika kommunikationsstrategier för att få människor att använda deras tjänster, medan 1177 arbetar med samma typ av strategier men för att främja hälsa. Användarens uppfattning av aktörernas kommunikativa praktiker har ofta varit samstämmig. Dock visar resultatet att det också kan finnas skillnader i hur budskap tolkas i relation till aktörernas intentioner. / The purpose of the study is partly to investigate how Min Doktor and 1177 communicate via their web pages and applications, and partly how the user experiences the communication. To achieve the purpose of the study, a sociosemiotic multimodal analysis will be applied to investigate how semiotic resources create meaning for the user. Three focus groups of different ages will also be interviewed to gain knowledge about the user's experience of communication. The theoretical starting points for the investigation are digitization, digital health communication and sociosemiotics. Through a sociosemiotic perspective investigates how the actors create a communicative relationship with the user and what is presented as most relevant on their web pages and applications. These communicative practices can then be reflected in what strategic choices in health communication the actors use.    The survey shows that there is a great awareness among users of how the actors communicate. For example, attention was paid to contrasts, images and appeals and what that in turn mean for the user. One of the most interesting factors that emerged in the study is that the same communication strategies are often used by the actors. This applies both when it comes to drawing attention to something special and how they create a relationship with the user. However, the purpose behind these differs. Min Doktor uses different communication strategies to get people to use their services, while 1177 works with the same type of strategies but to promote health. The user's perception of the actors' communicative practices has often been consistent. Yet the results show that there can also be differences in how messages are interpreted in relation to the actors' intentions.

Regeringen är skyldig att framställa och tillhandahålla allmänna tjänster till alla medborgare oberoende av åldersgrupp, etnicitet och kön. Regeringen har som ambition att digitalisera offentliga sektorer för att skapa en mer lättillgänglig och effektiv service, med målet att skapa en enklare vardag för medborgare. Den digitala vårdtjänst som används mest bland svenska pensionärer är 1177.se. Trots detta är personer på 65 år och uppåt som använder 1177.se betydligt färre procentuellt än personer i yngre åldrar. Detta utgör en motsägelse i förhållande till regeringens riktlinjer och mål. Tidigare studier av 1177.se har bland annat sammanställt användarstatistik och undersökt allmän användbarhet. Det har dock inte gjorts några kvalitativa studier av vilka faktorer som påverkar användningen och upplevelsen bland äldre som använder 1177.se:s personliga e-hälsoservice. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och använder sig av semistrukturerade intervjuer baserade på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Därefter genomförs tematisk analys av intervjuerna, vilket resulterar i nio teman. Vi placerar in temana i UTAUT och gör två iakttagelser. Vi identifierar för det första ett samband mellan 1177:s ständiga tillgänglighet och informanternas benägenhet att använda 1177.se som ett sätt att undvika telefonköer. För det andra noterar vi att informanterna känner sig socialt tvingade av sina vårdgivare att använda 1177.se. Baserat på dessa resultat föreslår vi ändringar i UTAUT. Våra resultat indikerar ett centralt problem rörande hur vården introducerar 1177.se till nya användare, vilket tyder på att det behövs tydligare information. Vi föreslår att framtida jämförande studier av 1177.se utförs på yngre åldersgrupper, med stöd mot våra förändringar i UTAUT. Vi föreslår också att framtida studier undersöker åsikter om 1177.se hos äldre personer som inte använder 1177.se. Till sist föreslår vi att framtida studier undersöker hur interaktionsdesignen på 1177.se kan förbättras. / The Government is responsible for producing and providing services of general economic interest to all citizens, regardless of the citizens’ age group, ethnicity, and gender. The Government has an ambition of digitizing public sectors to increase service availability and efficiency, ultimately simplifying everyday life for citizens. The patient portal most widely used by Swedish pensioners is 1177.se. Despite this, people aged 65 and above who use 1177.se are significantly fewer in percentage than people of younger ages. This poses a contradiction in relation to the guidelines and goals outlined by the Government. Previous studies conducted on 1177.se have looked into usage statistics and general usability. However, no qualitative studies have been conducted on which factors influence the usage and experience among seniors using 1177.se’s personal e-services. This study takes on a qualitative research strategy, using semi-structured interviews based on Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Thematic analysis of the interviews is then conducted, resulting in nine themes. The themes are placed into UTAUT, and from this we make two observations. Firstly we identify a relationship between the constant availability of 1177.se and respondents’ propensity to use 1177.se as a means to veer off phone queues. Secondly we note that our respondents feel socially imposed by their caregivers to use 1177.se. Based on these findings we propose modifications to UTAUT. Our results indicate a central problem with how 1177.se is being introduced to patients, suggesting clearer information about 1177.se is needed. We suggest that future comparative studies of 1177.se be conducted on younger age groups, taking into account our modifications to UTAUT. We also suggest that future studies examine opinions about 1177.se among older people who are not users of 1177.se. Finally, we suggest that future studies examine how the interaction design on 1177.se can be improved.

Bakgrund: Att hänvisa patienter till adekvat vårdnivå ingår i ambulanssjuksköterskors arbetsuppgifter. Det är dock ingen enkel uppgift och tidigare forskning visar att det ofta är förenat med en känsla av otrygghet. Under hösten 2018 inleddes en samverkan mellan en ambulansorganisation i södra Sverige och 1177 vårdguiden, med målet att stärka sjuksköterskors trygghet vid hänvisning av patienter från ambulanssjukvård till egenvård. I samverkan ingick ett nytt beslutsstöd samt ett uppföljningssamtal för patienterna via 1177 vårdguiden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur sjuksköterskor upplever hänvisning av patienter från ambulanssjukvård till egenvård vid samverkan med 1177 vårdguiden. Metod: En mixad metod med kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer med en förklarande sekventiell design har använts. Resultat: Resultatet visar på en positiv förändring av hur sjuksköterskorna upplever hänvisning av patienter till egenvård, efter utbildningsinterventionen upplever de en ökad trygghet. De upplever det tryggt både för sig själva och för patienterna att en tredje part följer upp och kontrollerar utförda bedömningar, därigenom erfar de trygghet i ett delat ansvar. Konklusion: Ett mångdimensionellt beslutsstöd, att patienterna får ett uppföljande samtal samt att bedömningen blir kontrollerad, är faktorer som samtliga bidrar till ökad trygghet för sjuksköterskorna. / Background: Referring patients to an adequate level of care is included in the assignments of ambulance nurses. However, it is not a simple task and previous research shows that it is often associated with a feeling of insecurity. In the fall of 2018 a collaboration between an ambulance organization in southern Sweden and the 1177 care guide where introduced. The aim of the collaboration was to strengthen the nurses feelings of safety when referring patients from ambulance care to self-care. The collaboration included a new decision support system and a follow-up call for the patients. Aim: The aim of the study was to explore and describe how nurses experience non-conveyance of patients who gets referred from ambulance care to self-care in collaboration with 1177 care guide. Method: A mixed method with quantitative surveys and qualitative interviews with an explanatory sequential design has been used. Results: The result shows a positive change in how the nurses experience referral of patients to self-care, after the training intervention they experience increased feeling of security. They find it safe both for themselves and for the patients that a third party follows up and verify the assessments, thereby they experiencing feeling of safety in a shared responsibility. Conclusion: A multi-dimensional decision support system, that the patients receive a follow-up call and that the assessment is controlled, are factors that all contribute to increased feelings of safety for the nurses.

Med hjälp av kritisk diskursanalys har denna studie utforskat hur 1177 Vårdguiden på sin hemsida skriver om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd. Syftet med studien är att utifrån tesen att institutioner och samhällskulturen i stort präglas av en patologisk syn på psykiskt lidande belysa, analysera och problematisera om, och i så fall hur, psykiskt lidande genom språkbruket konstrueras och reproduceras som något sjukt och icke önskvärt. Detta har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell som kompletterats med teorier kring medikalisering. Analysen resulterade i två identifierade diskurser som benämns “En del av livet” och “Du behöver vård”. Trots att diskurserna inom vissa avseenden har gemensamma drag påvisar de tydliga skillnader i vilken omfattning de normaliserar respektive patologiserar de olika tillstånden. Vidare visar studiens resultat att 1177 kan betraktas som en hegemonisk diskurs gällande psykisk ohälsa och klassificering av denna genom en bristande intertextualitet och återkommande hög grad av modalitet. / Using a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.

Bakgrund: Offentliga tjänster som 1177 har via ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” krav på att de ska vara tillgängliga for alla i Sverige oavsett funktionsvariationer. Men hur bra fungerar en tjänst som 1177 for en målgrupp med grövre synnedsättningar och behov att använda digitala verktyg för att använda 1177? Det här arbetet vill undersöka det med de har två fragorna: Vilka synpunkter har de med synnedsättning om 1177? och Hur är deras upplevelser jämfört med de krav från “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” som ställs på 1177? via en fallstudie. Metod: Data samlades in via kvalitativa intervjuer och användartester. I testerna utformades ett antal scenarion kring lagkraven och vissa av Jakob Nilsens 10 användbarhetsprinciper för design av användargränssnitt. Även samlades data in från Myndigheten för digital förvaltning in, då i form av klagomål från användare av 1177. Resultat: Resultatet av arbetet är att 1177 är en bra fungerande tjänst när det gäller normal användning av tjänsten. Exempelvis se bokade tider eller meddelanden, men där det blir problem är när användarna ska börja leta reda på funktioner som de ej normalt sett använder. Problematiken då är bland annat att det ej finns en sökfunktion att använda eller att rubriker inte alltid används. Det vanligaste problemet som kom fram var att logga in med BankID då skanna en QR-kod blev mycket problematisk. Slutsatser: 1177 ar en bra tjänst i stort men den har sina problem. Vissa av problemen skulle gå att lösas med en sökfunktion och andra lösas med att användaren själv får välja vad för innehåll som ska visas. / Background: Public services such as 1177 have, via the Swedish law “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, a requirement to ensure accessibility of the service to everyone in Sweden. But how well does a service like 1177 work for a group with severe visual impairments and the need to use digital tools to be able to use 1177? This paper wants to examine it with these two questions: What point of views do they with visual impairments have of 1177? and How do their experiences compare to the requirements from the law Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service? via a case study. Method: Data were collected via qualitative interviews and user tests. In the test, several scenarios were designed around the legal requirements and some of Jakob Nilsen’s 10 usability heuristics for the design of user interfaces. Data was also collected from the Swedish Ägency for Digital Ädministration, then in the form of complaints from users of 1177. Results: The result of the work is that 1177 is a well functioning service when it comes to normal use of the service. For example, see booked times or messages, but where the problems start is when the users start to look for or use a function they do not normally use. The problem when looking for a function can be that it is not obvious where it is and that there is no search function. But the most common problem is when signing in on a computer with mobile BankID, you must scan a QR code and that is very problematic when the user is visually impaired. Conclusions: 1177 is a good service in large but it has its problems. Some of the problems can be solved by a search function and others can be solved by letting the users decide what information to be shown.

Telefonrådgivning är en relativt ny plattform inom hälso- och sjukvården där forskningen inte riktigt hunnit med. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över de studier som utmärker kvalitet inom telefonrådgivningen. Syftet besvarades med hjälp av samlingsbegreppet god vård enligt Socialstyrelsen. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt. En systematisk litteratursökning i CINAHL och PubMed genomfördes vilket resulterade i 12 studier som kvalitetsgranskades och ingick i analysen. Det resultat som indikerade kvalitet i telefonrådgivning var individanpassad vård, säker och effektiv vård, tillgänglighet samt begriplighet. Kunskapsöversikten kan bidra till en ökad insikt hos sjuksköterskor i arbetet med telefonrådgivningen om vilka åtgärder som kan förbättras för att förbättra kvaliteten i telefonrådgivningen. Kunskapsöversikten kan även bidra till en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan om sitt eget förhållningssätt vid telefonrådgivning och de förväntningar som uppringare har. Interventioner som föreslås är kontinuerlig utbildning i kommunikation vilket även skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskor.

E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.