I mars 2016 meddelade regeringen och Sveriges kommuner och regioner tillsammans att Sverige ska vara bäst på Ehälsa år 2025. Syftet är att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvård då Sveriges befolkning beskrivs vara ett av de mest digitalt mogna i världen. Detta i sig ska öka individens egen kontroll och delaktighet som ska leda till effektivitet, tillgänglighet och medbestämmande i svensk sjukvård. Studien ämnar att ta reda på vad seniorer upplever inom området delaktighet för att således öka kännedomen om hur Vision Ehälsa2025 utformas i enlighet med detta. Tre kvalitativa metoder har genomförts för studiens datainsamling. Fokusgrupp, semistrukturerade intervjuer och användarscenario. Respondenternas ålder har varit 65-75 år. Datainsamlingen från metoderna har analyserats med Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, förkortat UTAUT. Urval av litteratur har undersökts med diverse databaser och andra söktjänster för att hitta relevanta vetenskapsartiklar. Databasen Scopus har använts och tidigare relevant kurslitteratur för att säkerställa att studiens syfte och frågeställning besvaras samt styrka datainsamlingen. Datainsamlingen har slutligen jämförts och diskuterats gentemot den insamlade litteraturen och därefter kopplats till studiens syfte och frågeställning. / In March 2016, the government and Sweden's municipalities and regions jointly announced that Sweden should be the best in health by 2025. The aim is to take advantage of the opportunities of digitization in healthcare as Sweden's population is described as one of the most digitally mature in the world. This in itself should increase the individual's own control and participation, which should lead to efficiency, accessibility and co-determination in Swedish healthcare. The study aims to find out what seniors experience in the area of participation in order to thus increase knowledge of how Vision Ehälsa2025 is designed in accordance with this. Three qualitative methods have been implemented for the study's data collection. Focus group, semi-structured interviews and user scenarios. The age of the respondents has been 65-75 years and one of the requirements has been that they reside in Sweden. The data collection from the methods has been analyzed with the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, abbreviated UTAUT. Selection of literature has been implemented to find relevant scientific articles, where the database Scopus has been used together with previous relevant course literature in order to ensure that the purpose and question of the study are answered and to strengthen the data collection. The data collection has then been compared and discussed against the collected literature. It has finally been linked to the purpose and question of the study.

Artificiell intelligens (AI) är en teknik som blir allt vanligare inom en rad områden, inte minst i syfte att effektivisera. I Sverige har kritik riktats mot vårdbranschen och de långa vårdköer som tynger den. Undersökningen syftar till att undersöka AI:s potential inom vårdbranschen i allmänhet och 1177 Vårdguiden i synnerhet. Genom en attitydanalys baserad på fyra intervjuer med 1177 Vårdguidens sjuksköterskor, kommer undersökningen fram till att AI har en viss potential när det gäller administrativa ärenden. Vad gäller vårdärenden är attityden inför AI mer negativ och dess potential tros inte vara tillräcklig för att ersätta den mänskliga faktorn. / Artificial intelligence is a technology that is becoming increasingly common in a number of fields, not least in order to streamline. In Sweden criticism has been directed at the healthcare industry and the long queues that overburden it. The study aims to investigate AI's potential in the healthcare industry in general and 1177 Vårdguiden in particular. Through an attitude analysis based on four interviews with 1177 Vårdguiden nurses, the survey concludes that AI has some potential in terms of administrative matters. When it comes to care-related cases, the attitude towards AI is more negative and its potential is not believed to be sufficient in order to replace the human factor.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.

Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess. / Purpose – The purpose with this study is to chart the using of digital appointment bookings in the health care, identify deficits and to generate suggestions for improvements for a more efficient process regarding appointment bookings. To fulfil the purpose three research questions have been formulated: 1. How are digital appointment bookings currently being used? 2. What deficits are there in the digital appointment booking process that affects the efficiency? 3. In what way can the current digital appointment booking process be more efficient? Method – To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at women’s health care in Jönköping. The case study consisted of participatory observations and document studies. A literature review was also conducted to establish the theoretical framework that was used to analyze the empirical data. Findings – The study showed that digital appointment bookings are partly being used in the women’s health care. Four deficits that affected the appointment booking process were identified. The deficits were scheduling, a limited supply of appointments at 1177, limited using of forecasts in the scheduling and planning of appointments and lack of coordination. Once these deficits were identified, three suggestions for improvements to a more efficient appointment booking process were formulated. The first suggestion was to extend the supply of appointments at 1177. The second suggestion was regarding how forecasts can be used for scheduling and planning of appointments at 1177 in a greater extent. Lastly, the third suggestion mentioned how a greater use of coordination can contribute to reduced administration for the midwives. Implications – The study identified deficits and suggestions for improvements regarding how the appointment booking process can become more efficient. By using the suggestions, the organization can become more coordinated and by using forecasts be able to meet the demand. The suggestions for improvements would lead to new work procedures for the women´s health care. No additional research has been developed through this study as it was based on already existing theories. Limitations – the study was only executed at one case company which can affect how generalized the results are. The suggestions for improvement regarding how the appointment booking process can become more efficient are only described in the theory and have not been tested in the reality. The study has mainly been a qualitative research which means that no measurements has been performed regarding on how the suggestions for improvements would lead to a more efficient appointment booking process.

Digital healthcare is a relatively new market which brings along some challenges. The transfer from a traditional physical healthcare with its natural trustworthiness and reliability for the consumers to a digital space is a major challenge. Along with the fact that the new market comes with a lot of competition that forces the digital caregivers to distinguish themselves with their brands. Since the market for digital healthcare is relatively new there is a gap in the knowledge regarding how consumers perceive the brands of the digital caregivers, which is the basis of the purpose of this study.  The purpose of this study is to map how consumers perceive the brands in the market of digital healthcare. To answer the purpose the study uses a deductive approach including theories about customer-based brand equity, brand personality and brand attitude. Through a quantitative method with a cross-sectional design and a survey, data has been collected to be analyzed with the theories to answer the research questions and purpose of the study. The digital caregivers that are included in the study is Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 and 1177 Vårdguiden.The conclusions that could be drawn based on the analysis was that the brands who succeeded the most in creating brand awareness were also the brands that were perceived in a more positive light by the consumers. The analysis also showed that some of the digital caregivers brands had not yet been able to build the brand awareness that can lead to a more positive perception and therefore was perceived in a neutral and negative manner. 1177 Vårdguiden differentiated itself in most aspects in relation to the private digital caregivers since they already had an established brand prior to the birth of the digital healthcare market. / Den digitala vårdmarknaden är relativt ny och för med sig en mängd utmaningar. Flytten från den traditionella fysiska vården innebär utmaningar med att bygga upp det förtroende och den tillit hos konsumenterna som funnits naturligt i det fysiska mötet, till det digitala. En konkurrensutsatt marknad tvingar också de digitala vårdgivarna att utmärka sig genom sitt varumärke och genom att marknaden för digitala vårdgivare är relativt ny, så finns det ett tomrum i kunskapen om hur konsumenter ser på och uppfattar de digitala vårdgivarnas varumärken och det är också grunden till studiens syfte. Syftet med studien var att kartlägga konsumenternas uppfattning om varumärken inom den digitala vårdmarknaden. För att svara på syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt med teorier om konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkespersonlighet och varumärkesattityd. Genom en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och en enkätstudie har data samlats in för att analyseras med hjälp av teorierna för att svara på syftet. De digitala vårdgivare som undersöks i denna studie var Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 och 1177 Vårdguiden. De slutsatser som kunde dras baserat på analysen var att de varumärken som lyckats bäst med att skapa en varumärkeskännedom var också de varumärken som uppfattas mer positivt hos konsumenterna. Det kunde också utrönas att vissa digitala vårdgivares varumärken ännu inte lyckats bygga upp den varumärkeskännedom som kan leda till en mer positiv uppfattning och därför uppfattades både neutralt och negativt hos konsumenterna. 1177 Vårdguiden skiljde sig i de flesta aspekter gentemot de privata digitala vårdgivarna då de redan innan den digitala vårdmarknadens uppkomst har haft ett etablerat varumärke.

This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses.  Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions. The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups. / I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser. Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap. Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper. / <p>Uppsatsen ingår i kursen språkrådgivning och textvård magisterkurs, 30 hp.</p>

Artificiell intelligens sprider sig allt mer och mer inom olika arbetsområden. I denna studie har en kvalitativ fallstudie gjorts som behandlar hur sjuksköterskors uppfattning av framtida användandet av AI inom vården kan se ut. Genom att intervjua tre sjuksköterskor, en e-hälsostrateg och en projektledare inom området analyseras även detta empiriska material med hjälp av TAM för att slutligen ta reda på hur sjuksköterskors attityder kring att använda AI i framtiden ser ut. Resultatet av studien visar att sjuksköterskors uppfattning och acceptans av AI inom vården är delad i två områden där ena är icke-beslutsfattande AI och andra, beslutsfattande AI. Resultatet visar alltså hur sjuksköterskors attityd är positiv när det kommer till icke-beslutsfattande AI och mer negativ vid beslutsfattande AI. Detta då sjuksköterskorna anser att den mänskliga kontakten försvinner vid beslutsfattande AI. Det vill säga vid användning av AI-baserade system som behåller patientkontakt och kan besluta om vilken slags vård patienten behöver. Istället menar respondenterna att maskin och människa går bäst hand i hand.

Kostnader och efterfrågan på vård stiger stadigt vilket leder till att vårdgivare i Sverige uppleveren ökad press att samtidigt minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på vården. En av orsaken till de ökade kostnader och efterfrågan är att Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Däremot har Sverige en av jordens mest uppkopplade befolkning i världen, därför skulle tidsbokning via internet kunna resultera till tid- och kostnadsbesparingar för Sveriges hälso- och sjukvård. Dessutom har tidsbokning via internet möjligheten att minska på den administrativa bördan för vårdpersonal när patienter själva sköter sina tidsbokningar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter av tidsbokning via internet för både vårdcentraler och vårdpersonal i Värmland. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie på Värmlands två största vårdcentraler, vårdcentralen Verkstaden och Gripen, genom intervjuer och dokumentstudier. Resultatet av undersökningen visar att beroende på läkares kontroll över arbetsschemat, organisationens kultur och ledningens engagemang påverkas effekternas omfattning. För vårdcentralen Verkstaden uppstod det inga signifikanta effekter, men hos vårdcentralen Gripen uppstod omfattande effekter. Effekter av tidsbokning via internet hos vårdcentralen Gripen är att organisationen har kunnat spara tid på administration. Tidsbesparingen frigjorde resurser och gjorde det möjligt för vårdcentralen att öppna två nya mottagningar. Distriktssjuksköterskor spenderar hälften så mycket tid på tidsbokning via telefon och den arbetsuppgiften skapade negativ stress. Mindre tid på telefon har lett till att distriktssjuksköterskor spenderar mer tid med patienter och har fått utnyttja mer av sin kompetens, vilket har förbättrat deras arbetsmiljö. Däremot för distriktsläkare har tidsbokning via internet skapat frustrationer och en försämrad arbetsmiljö. Dagligen får distriktsläkare träffa patienter som har genomfört felbokningar och detta skapar svårigheter för en distriktsläkare att utföra vård med hög kvalité.

In 2010 the new Swedish national system for health care 1177.se was launched in order for users to have one place where to find health care related information. The primary stakeholders of this system, which is online based, are the counties and regions of Sweden. The purpose of the thesis is to identify what improvements can be made on the health care system in order to benefit new technologies and in the end the users. The main question that the thesis will address is: * How can a PACT analysis improve the design of health the health care system 1177.se to benefit new technologies in order to be as available as possible. The method that has been used in order to gain knowledge in the subject has been literature studies, observations, scenario building and also an interview. The analysis of the empirical and theoretical studies has shown that more attention should be placed on people that have different disabilities and people with other origins then Sweden. People that are not so comfortable with Internet technology also is a group of people that needs to be placed in focus. / 1177.se är det nya svenska informationssystemet för vård som lanserades 2010. Initiativtagarna är regioner och landsting i Sverige. Målet med 1177.se är att den ska bli den ledande resursen för de svenska invånarna när det kommer till information och råd om hälsa, sjukvård och tandvård. Det senaste decenniet har Internet utvecklats så pass mycket att vården kan använda dess kapacitet för invånarna i Sverige. Regionerna och landstingen såg en möjlighet att använda en gemensam plats för alla invånare att hitta information om hälsa, sjukvård och tandvård. Sverige har ungefär 9,5 miljoner invånare (SCB, 2011) som alla vid någon tidpunkt kommer i kontakt med det svenska sjukvårdssystemet. De kan lida av alla från sorters sjukdomar till att enbart söka information eller hitta information om vård i närområdet och leta efter fakta själva. Det finns flera olika användningsområden för informationssystemet 1177.se vilket betyder att hur man designar systemet är av yttersta vikt. En PACT (People, Activities, Contexts, Technologies) analys strävar mot att identifiera vilka olika aktiviteter som människor gör och i vilka kontexter samt vilken teknik man använder för att ge en indikation på vad man bör tänka på då ett informationssystem designas. Denna uppsats är ett försök att analysera informationssystemet 1177.se och ge min syn på vilka förbättringar som kan göras efter att ha gjort en PACT analys.

Private companies that provide telemedicine have been ahead of the public healthcare with regards to treating patients that do not require physical care. With digital innovation the telemedicine companies have attracted a specific group of patients. By using the current model for financial compensation, the telemedicine companies are a perceived competition by the public healthcare. This study presents the counties´ views on telemedicine and private companies that operate in the same field. This study also presents the counties views on issues with the current development of telemedicine and other digital services in public healthcare. The results indicate that the current development is insufficient and is in need of a different approach. The main focus should shift towards developing a platform instead of developing healthcare services