Yes / The Change Report (GENOVATE Deliverable Report D4.2) summarises the findings of the research undertaken by partner institutions close to the end of GENOVATE implementation. The report aims to highlight the changes and/or continuities identified in each institution during the implementation of GEAPs (Gender Equality Action Plan) designed and executed by institutional GENOVATE teams. For this, each partner institution utilized their findings obtained in their baseline research at the start year of GENOVATE (Working Document 4.1) and compared this with the situation in the final year of the project to identify the institutional changes and continuities over the period of project implementation and subsequently conducted similar and/or quite different types of data gathering and analyses in order to either provide an updated version of previous gender climate reports of specific universities or illustrate some perspectives on gender equality on behalf of a limited number of Faculty members and Administration staff in specific universities.” . / FP7

<p>Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer.</p> / <p>To study how the management in Scandinavian theme parks takes benefit from the creativity of employees, by stimulating to a creative working climate and making use of employee ideas.</p>

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation, relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olika ledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefens färdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät där medarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. En medarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap och sin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämsta enheterna från en medarbetarenkät i ett landsting. I uppsatsen skapas olika ledarstilsindex utifrån redan befintliga frågebatterier och användandet av enkätens frågor. Uppsatsen förklarar sambanden och variationen i svaren på frågor kring medarbetarnas hälsa och förtroende för chefen utifrån skapade ledarstilsindex. ”Ledarklimatet” och ”Ledarskap som främjar hälsa och utveckling” är de ledarstilsindex som förklarar mycket av variationen i svaren. Grunden i dessa index är kommunikationen. Uppsatsen visar att utveckling och ökad kunskapen kring kommunikation kan ge bättre resultat på en medarbetarenkät. Att förstå sambanden mellan olika delar av enkäten kan hjälpa chefen att sätta in rätt åtgärder för bra ledarutveckling och därmed förbättra arbetsklimatet och öka välbefinnande hos medarbetarna. / A manager uses different skills in their everyday life such as communication, relationship-building and decision making. As well as managers is acting with different leadership styles based on context and employees. The quality of the manager's skills and behavior can be valued in an employee survey where the employee also values his and the group's well-being. An employee survey is to provide support for the managers to develop their leadership and their activities. This paper analyzes the ten best and the ten worst units from an employee survey in a county council. The paper created different leadership style indices based on existing questionnaires and the use of survey questions. The paper explains the relationships and the variation in the responses to questions about the health and confidence of the manager based on the management style indices. " Leadership climate" and "Health and development promoting leadership behavior " is the leadership style indices that explain much of the variation in the responses. The basis of these indices is communication. The paper shows that development and increased knowledge of communication can give better results on an employee survey. Understanding the relationships between different parts of the survey can help the manager to apply the correct measures to good leadership development and thereby improve the working climate and the well-being of employees.

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer. / To study how the management in Scandinavian theme parks takes benefit from the creativity of employees, by stimulating to a creative working climate and making use of employee ideas.

The goal of the diploma thesis was an analysis of an influence of team-building activities on motivation, performance and loyalty of employees in the Národní Pokladnice s.r.o.. The answers on the previous questions was found out by questionnaires among the employees of the company. The answers on the previous questions were found out via questionnaires among the employees of Národní Pokladnice s.r.o. company. The fact that the employees are more loyal due to team-building activities I can confirm on the grounds of the questionnaires as well as the team-building can have an impact on work performance derivatively thanks to pleasant working conditions, nice group of people and good relationships. The work relationships and motivation are topics full of contradictions in theory as well as in practise. In spite of that, the respondents tend to an opinion that the relationships are motives for them. A partial goal was to suggest a better way of organization of the event in the future or to decide whether to hold the event at all. The employees evaluate last events very positively and they are looking forward to the next one. I recommend to keep the general thought of the event but to diversify particular activities more in accordance with a difficulty.

The study "Come as you are", conducted by Rebecka Pettersson and Rebecca Santos, is a qualitative study that touches on the working climate and gender equality in the Swedish Armed Forces. The aim is to identify the organizational culture within the Swedish Armed Forces from a gender perspective, and to distinguish the employees' views on gender equality within the organization after the introduction of the gender-neutral law in Sweden. Similar studies have been carried out in the armed forces but have not touched on these issues since the gender-neutral reform, which makes this an interesting subject area. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five men and two women who are currently active in the armed forces. To analyze the empirical material, theories by Patricia Yancey Martin, Raewyn Connell and Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter and Joan Acker have been applied. The results of the study show that due to the male dominance in the organization and the established masculinity norms, the lingo is portrayed as "manly", "macho" and "tough". The opinion is shared among respondents about the need for this lingo, or a desired change. The results also show that the experience of gender equality is informal and in theory good as the conditions for employees are extremely equal. However, the attitude and feeling of equality is in practice contradicted by the respondents' experiences. The reason for the difference between attitude and practice is based on desired representation, remaining traditions and gender structures at the macro level.   Key words: Armed forces, gender equality, working climate, organizational culture and gender perspective. / Studien “Kom som du är”, genomförd av Rebecka Pettersson och Rebecca Santos, är en kvalitativ studie som berör arbetsklimatet och jämställdhet i Svenska Försvarsmakten. Syftetär att identifiera organisationskulturen inom den Svenska Försvarsmakten utifrån ett genusperspektiv, samt att urskilja medarbetarnas syn på jämställdhet inom organisationen efter införandet av den könsneutrala lagen i Sverige. Liknande studier har genomförts inom försvaret men inte berört dessa frågor sedan den könsneutrala reformen, vilket gör detta till ett intressant ämnesområde. Empirin är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem män och två kvinnor som idag är verksamma inom Försvarsmakten. För att analysera det empiriska materialet har teorier av Patricia Yancey Martin, Raewyn Connelloch Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter och Joan Acker tillämpats. Studiens resultat visar att med orsak av den manliga dominansen i organisationen och de etablerade maskulinitetsnormer framställs jargongen som “grabbig”, “macho” och “tuff”. Åsikten är delad bland respondenterna kring behovet av denna jargong, eller önskad förändring. Resultatet visar vidare att upplevelsen av jämställdhet är informell och i teorin god då förutsättningarna för medarbetarna är extremt jämlika. Inställningen och känslan av jämställdheten motsägs dock i praktiken av respondenternas erfarenheter. Orsaken till skillnaden mellan inställning och praktik baseras på önskad representation, kvarvarande traditioner och genusstrukturer på makronivå.

Thesis is focused on management of conflicts which could arise work environment. Theoretical part of thesis is centered around social and psychological apects of work interactions, its significance and influence on work performance, sums up undesirable phenomena at workspace. Last chapter is about conflicts and their solutions. The empirical part of the thesis focuses on the current climate in the selected organization. It investigates how the selected organization has so far solved the social behavior of its employees in the workplace. Above all, it focuses on conflicts and their influence on the working relationships that prevail in the chosen company, using of quantitative survey (semi-structured interviews and questionnaires). From the analysis of the obtained results, will be proposed an educational seminar as a feedback for the organization.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Arbetstidsförkortning har på senare år provats inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i syfte att motverka hög personalomsättning och stress. Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare reflekterar kring betydelsen av arbetstidsförkortning för deras upplevelse av arbetsmiljö och kvaliteten i klientarbetet. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra socialsekreterare. Av intervjun framgick att socialsekreterarna upplevde att arbetstidsförkortningen innebar att förutsättningarna för återhämtning ökade samtidigt som man mer sällan upplevde konflikter mellan familjeliv och arbetsliv. Socialsekreterarna beskrev också att de upplevde sig mer fysiskt och psykiskt närvarande samt att de hade mer ork för arbetet samtidigt som detta utfördes mer effektivt och flexibelt. Vidare upplevdes arbetsplatsen som tryggare eftersom personalomsättningen minskade. De nackdelar som beskrevs var att motsättningarna mellan enheterna inom socialtjänsten ökade samt att tillgängligheten för klienterna blev sämre. Avslutningsvis diskuteras frågan om arbetet som socialsekreterare i socialtjänsten är ett yrke där arbetstidsförkortning krävs för att personalen ska orka med en arbetsdag. / Working time reduction has in recent years been tested within the social services to counteract high staff turnover and stress. The purpose of this study was to investigate social workers’ reflections on the importance of working time reduction for their experience of the working environment and the client work. A focus group-interview was conducted with four social workers. The social workers expressed that the conditions for recovery increased, while at the same time experiencing less conflict between family and working life. The social workers also described that they felt more physically and mentally present, with more energy for their work. Furthermore, the workplace was perceived as safer as staff turnover decreased. The disadvantages described were that the contradictions between the units within the social services increased and that the accessibility for the clients decreased. Whether social workers is a profession where working hour’s reduction is required is discussed.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.