Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt den cancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda, som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerange theory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tolv artiklar klarade kvalitetsgranskningen samt svarade mot studiens syfte. Databearbetningen utgick från en deduktiv ansats och fyra teman identifierades. Resultat: Resultatet består av 18 symtomkluster, där fatigue framkom vara ett centralt symtom. De teman som påvisades var fatigue och andning, fatigue och stämningsläge, fatigue och nutrition samt fatigue och smärta. Resultatet visar att symtom kan påverkas och uppkomma till följd av sjukdom och behandling såväl som av varandra. Slutsats: Patienter med lungcancer har en komplicerad symtombild. Förekomsten av symtomkluster har en stor inverkan på det dagliga livet då det medför begräsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om symtomkluster för att tidigt kunna identifiera effektiva omvårdnadsinterventioner för att öka välbefinnandet hos patienter med lungcancer.

Bakgrund: Prognosen för lugncancer är dålig, mindre än 15 % av de diagnostiserade överlever efter 5 år. Lungcancer upptäcks ofta i ett sent skede vilket är en bidragande faktor till den låga överlevnadschansen. Upplevelserna bland patienterna kan skilja sig mycket. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att drabbade av lungcancer. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera artiklarna. Sökningarna identifierade totalt åtta artiklar som samtliga har kvalitetsgranskats. Tre av artiklarna var kvalitativa och fem var kvantitativa. Artiklarna analyserades och tio kategorier identifierades. Resultat: Bland de emotionella upplevelserna var väntan på utgång en stor orohetsfaktor. Oro för sina anhöriga ledde till att patienterna ofta undanhöll sin diagnos. En stor anledning till upplevd oro var att de kände en osäkerhet inför framtiden. Skuldkänslor uppkom på grund av patienterna kände att de själva orsakat sin diagnos. I och med att lungcancer kan förebyggas upplevde många patienter stigmatisering. Samhällets och vårdgivarnas syn på diagnosen inverkade stort på patienterna. Att få behålla sitt dagliga liv var av stor vikt för de drabbade. Kunskapen om sin sjukdom underlättade för en del patienter i deras sjukdomstillstånd. Många kände dock att informationen de gavs var för knappt och detta inverkade på deras välmående. Slutsats: Att leva med lungcancer påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten oroar sig mycket för sina anhörigas upplevelser som kan ha en större inverkan på patienten än dennes egna upplevelser. Eftersom diagnosen är starkt kopplad till rökning känner sig många patienter stigmatiserade. Patienterna strävade efter att få bibehålla sitt vanliga liv så långt som möjligt.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den. Den bristfälliga informationen ledde till oro. Det visade sig även att symtom som håravfall och dyspné upplevdes som jobbiga och ledde till ett utanförskap samt skam och skuldkänslor. Utöver detta fanns också tankar på döden. Slutsats: Trots en obotlig sjukdom upplevdes olika grader av hopp, glädje och framtidsplaner. Detta varvades med mycket oro, utanförskap och tankar kring döden. För ett bra bemötande är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om de upplevelser som är vanliga hos patienter med lungcancer, dock är det viktigt att se den enskilda individen.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Lungcancer är den 5:e vanligaste cancerformen men är också den med högst dödlighet. De svåra symtomen, den påfrestande behandlingen och en dålig prognos medför att kommunikation vid lungcancer är av särskilt stor betydelse för att tillfredsställa det informations- och emotionella behov som finns hos cancerpatienter. Tidigare forskning har visat att patienter med lungcancer ofta upplever kommunikationen med vårdpersonal som undermålig. Syftet: var att utifrån Suzie Kims omvårdnadsdomäner beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i mötet mellan vårdpersonal och patienter med lungcancer, ur patientens och personalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var publicerade mellan 1992 och 2012. I analysen användes en deduktiv ansats utifrån omvårdnadsforskaren Suzie Kims omvårdnadsdomäner. Resultat: I resultatet framkom att Patientdomänen, Yrkesutövningsdomänen och Omgivningsdomänen påverkade kommunikationen i mötet. Huvudfynden i detta resultat visade att vårdpersonal ofta fokuserar på medicinska aspekter av sjukdomen i deras kommunikation med patienterna. Samtidigt visade resultatet att vårdpersonalens kunskaper och kommunikationsfärdigheter var avgörande för en god kommunikation. Konklusion: Eftersom kommunikation är ett viktigt verktyg i omvårdnaden är det också viktigt att vårdpersonal inom lungcancervården har förståelse för vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Vårdpersonal kan med hjälp av denna litteraturstudie ta nytta av denna kännedom i deras eget arbete men också identifiera och få självinsikt i deras egna kunskaper och färdigheter för att ta ställning till om vidare utbildning eller träning behövs.

Lungcancer är en vanlig och allvarlig sjukdom som vanligen orsakas av rökning. Då sjukdomen har stor påverkan på livet är det viktigt att kunna hjälpa personer som drabbats av lungcancer att hantera sjukdomen. Syftet med denna studie var att sammanställa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer. Metoden som valdes var en integrerad litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i tre databaser. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra huvudfaktorer: fysiska faktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer och existentiella faktorer. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer genom att de fysiska symtomen begränsar deras dagliga liv, sociala relationer förändras, de kan drabbas av psykisk ohälsa och frågor om deras egen existens uppkommer. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till dessa faktorer för att kunna hjälpa och stötta dessa personer så att de kan uppnå en så god livskvalitet som möjligt trots sjukdom.

Bakgrund: Lungcancer är den mest dödliga cancerformen oavsett kön, femårsöverlevnaden är 24% för män och 17% för kvinnor. Symtombördan är hög för patienterna vilket bidrar till att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Palliativ vård kan bidra till förbättringar för vårdkvalitet, livskvalitet och överlevnad. Sjuksköterskan har en viktig roll och kan genom ökad kunskap inom ämnet resultera i en bättre vård för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården som kan förbättra livskvaliteten hos patienter med lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som innefattade tio artiklar genomförda med kvantitativ design. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade att patienterna kunde uppleva både fysiska och psykiska symtom som försämrade deras livskvalitet. Resultatet utgick från två huvudteman: Undervisning om hantering av symtom och sjuksköterskan som vägledare. Slutsats: Med stöd av sjuksköterskan och egenvårdsinterventioner upplevde patienterna att de blev mer självständiga vilket bidrog till en förbättrad livskvalitet.