Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt den cancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda, som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerange theory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tolv artiklar klarade kvalitetsgranskningen samt svarade mot studiens syfte. Databearbetningen utgick från en deduktiv ansats och fyra teman identifierades. Resultat: Resultatet består av 18 symtomkluster, där fatigue framkom vara ett centralt symtom. De teman som påvisades var fatigue och andning, fatigue och stämningsläge, fatigue och nutrition samt fatigue och smärta. Resultatet visar att symtom kan påverkas och uppkomma till följd av sjukdom och behandling såväl som av varandra. Slutsats: Patienter med lungcancer har en komplicerad symtombild. Förekomsten av symtomkluster har en stor inverkan på det dagliga livet då det medför begräsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om symtomkluster för att tidigt kunna identifiera effektiva omvårdnadsinterventioner för att öka välbefinnandet hos patienter med lungcancer.

Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ”The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update” var syftet med litteraturstudien att utifrån ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer. Metoden var en litteraturstudie med utgång från Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 13 artiklar som ligger som grund för resultatet. Resultat. Databearbetningen resulterade i tre huvudkategorier; hur symtomen utrycker sig, yttre faktorer som påverkar livskvalitén, och utfall med följande underkategorier; symtomförekomst, symtomhantering och sjukvårdens roll. Patienters upplevelse av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående beskrivs vålla obehag, lidande och med stor påverkan på livskvalitén, där cancerrelaterad fatigue var det mest framträdande symtom hos kolorektalcancerpatienterna. Flertalet studier har fokuserat på enstaka symtom, få studier belyser symtomupplevelsen av multipla symtom vid kolorektalcancer. Slutsats: Multipla symtom orsakar stor symtombörda hos kolorektalcancerpatienter och det krävs mycket kunskap från sjukvårdspersonal för att förstå symtomupplevelsen hos patienter med en komplicerad symtombild, för att på bästa sätt kunna stödja patienten i symtomhanteringen.

Cancer blir vanligare bland människor världen över och flera miljoner insjuknar varje år. En behandling som vanligtvis används vid cancer är cytostatika. Denna typ av behandling medför ofta symtom av olika slag, symtom som interagerar med varandra och på så sätt kan bilda kluster. Syfte: Att undersöka symtomkluster bland cancerpatienter som behandlats med cytostatika. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i tre databaser; CINAHL, PubMed, PsycInfo. Artiklarna granskades kritiskt utefter dess syfte och metod, varpå tio artiklar behölls. Dessa sorterades och organiserades till två teman. Resultat: Baserades på nio artiklar med kvantitativ metod och en med kvalitativ metod. Första temat i resultatet blev psykologiskt, kognitivt tema, det andra blev fysiskt tema. Totalt fann författarna 26 symtomkluster som placerades in i respektive teman och bildade underkategorier. I Psykologiskt, kognitivt tema: Fysiska symtom som påverkade psykiskt lidande, samt ångest- och depressiva besvär. I fysiskt tema: gastrointestinala symtom och smärtrelaterade symtom. Slutsats: I det psykologiska temat sågs främst symtom som sömnsvårigheter, depressiva besvär och fatigue som mest framträdande och dessa återfinns ofta i kluster med andra symtom, ensamt eller tillsammans. I det fysiska temat sågs främst illamående, sömnsvårigheter, smärta och fatigue som de mest återkommande och de symtom som mest påverkade patienternas vardag.

Introduktion: Fibromyalgi ger en komplex symtombild och har ingen fastställd definition eller patologi. Lenz et al. (1997) har utvecklat en symtomteori för att åskådliggöra hur symtom interagerar med varandra. Forskning har fokuserat främst på symtomkluster vid cancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Lenz et al. (1997) symtomteori kan appliceras på personer med fibromyalgi. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som grundades på Polit och Beck (2017) nio steg. För litteratursökning användes databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning. Litteraturstudiens data bearbetades deduktivt utifrån Lenz et al. (1997) symtomteori. Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier utifrån Lens et al. (1997) symtomteori, Symtomupplevelser i kluster där tre symtomkluster identifierades, 1 Muskelsmärta & energiförlust, 2 Muskelsmärta & kognitiv nedsättning samt 3 Muskelsmärta & rörelseinskränkning. Faktorer som sorterades i tre delar (Fysiska faktorer, Psykiska faktorer och Situationsbundna faktorer). Resultatet visade att symtomen vid fibromyalgi påverkade varandra och influerades av psykiska, fysiska och situationsbundna faktorer. Slutsats: Appliceringen av Lenz et al. (1997) symtomteori på fibromyalgi visade sig vara användbar och synliggjorde personernas svårigheter.