Bakgrund : Lungcancer är en av de största orsakerna till dödsfall av cancer i världen, både hos män och kvinnor. Lungcancer orsakas främst av tobaksrök. Hälften av patienterna som diagnostiserats med lungcancer globalt avlider inom ett år efter diagnosen och för 5 års överlevnad är det cirka 17 procent. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet vid lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 10 artiklar, varav 3 kvantitativa och 7 kvalitativa. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade på att patienters upplevelse av livskvalitet relateras till följande 5 kategorier: Leva med skam och skuldkänslor, Leva med social isolering, Intimitet och sexuell påverkan, Att ta tillvara på tiden, Leva med ångest, oro och rädsla i samband med symtom, vilket beskriver upplevelsen av livskvalitet vid lungcancer. Huvudsakligt resultat är att patienterna upplevde skam, skuldkänslor samt att de orsakat sin egen sjukdom på grund av att själva valt att röka. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet och social isolering på grund av sjukdomens symtom. Slutsats: Patienter med diagnosen lungcancer upplevde försämrad livskvalitet på grund av symtombörda som bidrog till social isolering, ångest, oro och rädsla för den tid som var kvar av livet. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet på grund av att sjukdomen var förknippad till rökning vilket bidrog till känslor av skam och skuld. De upplevde skam vid samordning med vårdpersonal och att deras vård skulle påverkas. Trots den negativa prognosen fanns det patienter som upplevde att de fick ett nytt perspektiv av livet och valde att ta tillvara på den tid de hade kvar.

Bakgrund: Lungcancer tillhör de mest förekommande cancerformerna och är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken globalt. I Sverige dör cirka 3600 personer årligen till följd av sjukdomen. För att på bästa sätt möta behoven hos personer som lever med lungcancer krävs det att sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård med ett holistiskt synsätt. Det holistiska synsättet innebär att se till hela personen och möta samtliga behov. Det är viktigt att belysa deras upplevelser för en ökad förståelse och kunskap kring hur personer med lungcancer upplever sin livssituation och därmed kunna tillgodose deras behov. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med lungcancer. Metod: Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Personers upplevelser av att leva med lungcancer presenteras i fem huvudkategorier; Att symtom från sjukdom och behandlingar begränsar det dagliga livet, att känna oro och uppleva brist på förståelse i nära relationer, att sakna stöd och ha behov av information från sjukvården, att sakna hopp och tänka på döden och att kämpa och söka strategier för att leva vidare. Slutsats: Med en ökad förståelse och kunskap om hur personer som lever med lungcancer upplever sin situation möjliggörs en mer individanpassad vård där ett personcentrerat förhållningssätt är centralt. Genom mer forskning inom området kan nya metoder som exempelvis åtgärder och strategier inom omvårdnad upptäckas för att stödja personer, minska lidande och främja hälsa.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som innebär ett uttalat lidande för de drabbade personerna. Sjuksköterskan kan med hjälp av ett personcentrerat förhållningsätt och med en förståelse för det individuella lidandet skapa en vårdrelation som underlättar livet för de lungcancersjuka personerna. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med lungcancer. Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ ansats baserat på 14 artiklar. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De huvudfynd som återfanns i litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier; upplevelser första tiden efter ett lungcancerbesked, leva och hantera livet med lungcancer, sociala relationer och möta stigmatisering. Lungcancerbeskedet satte personernas liv och uppfattning om livets olika självklarheter ur balans. Personerna behövde plötsligt söka efter vägar till acceptans men också finna källor till hopp. Förmågan att leva ett normalt liv blev nu beroende av olika handlingsstrategier. De sociala relationerna visade sig både bli problematiska och hjälpfulla. Det mest utmärkande för lungcancersjuka personer var det egna skuldbeläggandet grundat i stigtimatieringen från omgivningen. Diskussion: Personer med lungcancer upplever hinder i sitt dagliga liv och kan få hjälp av sjuksköterskan att hantera livet med hjälp av personcentrerad vård. Slutsats: Personer med lungcancer tvingades in i en förändrad tillvaro och sjukdomen medförde ett lidande som påverkade olika aspekter i deras vardagliga liv. Vidare forskning kan inriktas mot att undersöka lungcancersjuka personers upplevelser av vårdbemötandet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform med högst mortalitet. Att drabbas av lungcancer kan leda till att personen upplever olika känslor som rädsla, uppgivenhet och hopp vilket är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse om. Sjuksköterskors uppgift är att främja den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos personer de vårdar genom ett personcentrerat arbetssätt. Syfte: Att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Polit och Becks modell användes i analysprocessen. Resultat: Analysen resulterade i två teman som beskrev upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Det första temat var hälso- och sjukvårdens betydelse med tillhörande underteman att ha tilltro till medicinsk behandling och att få ett gott bemötande. Det andra temat var inneboende resurser med underteman att ha en religiös tro, att ha en meningsfull resterande tid och att tänka positivt. Slutsatser: Upplevelsen av hopp är betydelsefull hos personer med lungcancer. Det är en positiv känsla och en önskan kring vad personen vill ska ske i framtiden. Sjuksköterskor har därmed en betydande roll för att stärka hoppet hos personer med lungcancer genom sitt bemötande och förmåga till att arbeta personcentrerat. / Background: Lung cancer is the type of cancer with the highest mortality. When receiving a lung cancer diagnosis, feelings like fear, despair and hope can arise, which is important for nurses to know and understand. The role of the nurses is to promote the physical, psychological, social and spiritual well-being of the people they care for by providing person-centered care. Aim: To describe the experience of hope among people with lung cancer. Method: A literature review with qualitative design and a deductive approach. Thirteen qualitative articles were included in the result. Polit and Beck’s model was used in the analysis process. Result: The analysis resulted in two themes which described the experience of hope among people with lung cancer. The first theme was the significance of healthcare with the associated subthemes to have faith in medical treatment and to receive a good encounter. The second theme was intrinsic resources with the following subthemes: to have a religious belief, to have a meaningful remaining time and to think positively. Conclusions: The experience of hope is meaningful among people with lung cancer. Hope is a positive feeling and a wish for the individual’s future. Nurses have a significant role in empowering the hope of people with lung cancer through their communication and ability to remain person-centered.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. <strong>Syftet:</strong> Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. <strong>Resultat:</strong> I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. <strong>Diskussion:</strong> Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver.</p> / <p><strong>Background</strong>: Lung cancer is the fifth most common form of cancer and a cancer-related cause of death in Sweden. The majority of patients suffering from lung cancer are around 70 years old, barely a hundred people each year become ill before the age of 50 years. <strong>Purpose</strong>:<strong> </strong>To describe the factors that affect how patients with<strong> </strong>lung cancer experience their pain and the contact with the nurse. <strong>Method</strong>:  A systematic literature study was conducted in which both qualitative and quantitative articles were reviewed. <strong>Conclusion</strong>: The result showed that pain perception and the meeting with the nurse is individual and depends on many factors. The physical and mental pain went together and influenced each other. Patients felt that nurses' lack of time, could create misunderstandings, meaning that they could receive inadequate information and that their pain could be underestimated. <strong>Discussion</strong>: The results were discussed based on Travelbees nursing theory. The nurse should see the patient as an individual and treat his pain with respect, giving him the time, the understanding and the information he needs.</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden. Hälsan försämras för anhörigvårdaren under vårdtiden och vissa drabbas av depression. De social relationerna försämras, vissa upphör helt då anhörigvårdaren får en känsla av att de alltid måste vara tillgängliga för den sjuke. Vårdbördan kan vara tung och emotionellt stöd kan vara nödvändigt. Trots det väljer många att inte ta emot eller söka något stöd.Inte bara hälsan förändras under sjukdomstiden utan också mycket annat, den som tidigare haft en passiv roll i hushållet kan bli tvungen att ta en mer aktiv roll i skötseln av hem och ekonomi. Trots att anhörigvårdare ofta känner sig utanför och övergivna väljer de att inte uttrycka sina känslor när de blir tillfrågade eftersom det finns en rädsla att ta fokus från patienten.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dålig prognos och leder ofta till döden. Då bot inte längre är möjligt blir palliativ vård aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri från smärta och plågsamma symtom, att man varken påskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad på empiriska studier inom det valda ämnet. Sökning skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.  Litteraturstudien grundades på tolv kritiskt granskade studier, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultat: I resultatet framkom fysiska, psykiska, existentiella och sociala upplevelser. Resultatet presenterades med inspiration av Peter Strangs modell om symtomkontrollens betydelse i den palliativa vården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två fynd. Ett fynd var dyspné som upplevdes smärtsamt och förknippades med ångest och oro. Det andra fyndet var upplevelsen av förlust av olika slag. Slutsats: Svårt sjuka och döende patienter har rätt att bli vårdade av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor, som försöker förstå deras behov och som upplever det givande att hjälpa dem möta döden. / Background: Lung cancer is the fifth most common form of cancer in Sweden, with a poor prognosis and it often leads to death. As there is no cure, palliative care is applied. This means that the patient should not have to suffer from pain and agonizing symptoms. There is no affect that either hastens or postpones death and death should be considered as a normal process. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences with regard to living with lung cancer in the palliative stage. Method: The study was performed as a literature overview, based on empirical studies within the chosen subject. Research was done using Cinahl, PubMed and PsycInfo databases. The literature study was based on twelve critically reviewed studies, qualitative and quantitative, published in scientific magazines. Results: Physical, mental, existential and social experiences emerged from the results. Results are presented, inspired by Peter Strang's model about the meaning of using system control in palliative care was used in the presentation of the results. Discussion: The result was based on two elements. A finding was dyspnea and was experienced painful and was associated with anxiety and worry. The second finding was the experience of loss of various kinds.   Conclusion: Patients who are fatally ill and facing death have the right to be nursed in a caring, empathetic way by experienced people who understand their needs and can appreciate the rewarding to meet death.

Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer. Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie där vetenskapliga studier söktesgenom databassökning samt manuell sökning. Tolv vetenskapliga studier analyserades.Resultat: Resultatet baseras på fysiska-, psykiska- och socialaerfarenheter. Det framkom att fysisk- och mental trötthet, smärta,andningssvårigheter, rädsla, hopp, ångest och oro, förlust av relationer samtskuldkänslor är erfarenheter som personer med lungcancer har. Slutsats/konklusion:God kommunikation/informationmellan sjuksköterska och patient är viktigt. Medvetenhet omerfarenheter av lungcancer kan leda till attlivskvalitén höjs och att vårdupplevelsen förbättras. / Background: In the world around 1.4 million people are dying from lung cancer each year. The prognosis is worse than for other diagnosis. More than five year survival is rare among both women and men. Awareness of experiences of lung cancer is important and it can lead to a better experience for the patient. Aim: To describe people's experiences of living with lung cancer. Method: The study was a literature review and scientific studies were found in databases and in manual searches. Twelve scientific studies were analyzed. Results: The results are based on physical, psychological and social experiences. The findings resulted in nine themes: physical- and mental fatigue, pain, breathing difficulties, fear, hope, worry and anxiety, loss of relationships and feelings of guilt. These are experiences that people with lung cancer have. Conclusion: Good communication/ information between the nurse and patient are important. Awareness of the experiences of lung cancer may improve patients' quality of life and experiences of care.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver. / Background: Lung cancer is the fifth most common form of cancer and a cancer-related cause of death in Sweden. The majority of patients suffering from lung cancer are around 70 years old, barely a hundred people each year become ill before the age of 50 years. Purpose: To describe the factors that affect how patients with lung cancer experience their pain and the contact with the nurse. Method:  A systematic literature study was conducted in which both qualitative and quantitative articles were reviewed. Conclusion: The result showed that pain perception and the meeting with the nurse is individual and depends on many factors. The physical and mental pain went together and influenced each other. Patients felt that nurses' lack of time, could create misunderstandings, meaning that they could receive inadequate information and that their pain could be underestimated. Discussion: The results were discussed based on Travelbees nursing theory. The nurse should see the patient as an individual and treat his pain with respect, giving him the time, the understanding and the information he needs.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.