Introduktion: Varje år diagnostiseras 4200 personer i Sverige med lungcancer. Patienter uppger i samband med sin diagnos ha en stillasittande livsstil och påfrestande symtomupplevelse. Vid behandling av lungcancer är god symtomlindring av betydelse och därav har sjuksköterskan en viktig del vid rehabiliteringen. Fysisk aktivitet har genom studier bevisats vara en viktig intervention samt minskar komplikationer. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg, sexton vetenskapliga artiklar kom fram efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo, samtliga artiklar presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarna som användes till studiens resultatdel var tio kvantitativa, fyra kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån insamlat material utarbetades två huvudkategorier med sex underrubriker som svarade på betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. De två huvudkategorierna var fysisk samt psykisk symtomlindring med underrubriker fatigue, dyspné, smärta, mental hälsa, depression samt ångest. Konklusion: I studiens resultat framkom det att majoriteten av patienter med lungcancer upplevde att fysisk aktivitet påverkade deras fysiska och psykiska symtombörda positivt genom lindring. Fysisk aktivitet ökade patientens välbefinnande genom att sänka graden av negativ symtomupplevelse såsom exempelvis trötthet, smärta och ångest.

Sammanfattning Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom. Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt. Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.

Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas. Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer. Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås. Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet är vanligen hosta. Det finns en risk att människan i omgivningen samt sjukvårdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen själv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkänslor. Syftet med litteraturstudien är att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vården. Metoden som valts är baserad på Evans analysmetod av kvalitativ forskning. Resultatet delas in i två huvudkategorier; Upplevelser efter beskedet, med följande tre underkategorier, Känslor av att inte vara accepterad, närståendes betydelse samt skam och skuld. Upplevelser till följd av ohälsa, med följande två underkategorier, rädsla, oro och ångest samt känslor av begränsning. Diskussionen delas in i metoddiskussionen som beskriver hur litteraturstudien genomförts och vad som har upplevts problematiskt under delar av processen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatets innehåll. Avslutningsvis beskrivs de delar som kan leda till en förbättrad vårdsituation och en förhoppning om en förbättrad vård för patienten med lungcancer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, i vilken cirka 3650 personer dör varje år. Den ökar bland kvinnor och minskar bland män och den uppkommer vanligast i 70-årsåldern. Lungcancer orsaker mer än en miljon dödsfall varje år över hela världen där rökning utgör den största riskfaktorn. Lungcancer delas följaktligen in i två huvudgrupper baserad på cellform: småcellig och icke-småcellig lungcancer. Icke-småcellig lungcancer förkortas till NSCLC (non-small cell lung cancer) och utgör cirka 80% av all lungcancerfall. Syfte: Med detta arbete vill jag undersökaSkillnaden i progressionfri överlevnad för patinter som behandlades med reversibla jämfört med icke-reversibla EGFR-kinasinhibitorer under cancerbehandling. Metod: Arbetet har baserats på fem vetenskapliga artiklar som hämtades från databasen PubMed. I artiklarna undersöktes effektivitet och säkerhet hos reversibla och icke reversibla EGFR-tyrosinkinashämmare som har administrerats patienter drabbade av lungcancer med EGFR-mutationer. Resultat: Följaktligen visade det sig att icke- reversibel EGFR-tyrosinkinashämmaren osimertinib har en signifikant förbättring i progressionsfri överlevnad jämfört med reversibla EGFR-tyrosinkinashämmare gefitinib och erlotinib. Den progressionsfria medianöverlevnaden var längre vid användning av osimertinib än de reversibla hämmareerlotinib och gefitinib. Detta resulterade icirka 18 månader överlevnadvid användning av osimertinib och 10 månader vid användning av erlotinib och gefitinib. Slutsats:Jag visarhär att icke-reversibel EGFR-tyrosinkinashämmare osimertinibkan användas för patienter med icke-småcellig lungcancer NSCLC. Den har visat en signifikant förbättrad effekt som förstahandsbehandling jämfört med reversibla första generationens EGFR-hämmare gefitinib och erlotinib. Osimertinib är aktiv mot vanliga EGFR- mutationer, framför allt del-19 och L858R, och mot resistensmutationen T790M i exon 20 som bildas vid behandling med första generationens reversibla EGFR-kinasinhibitorer. / Background: Lung cancer is the fifth most common cancer type in Sweden, of which about 3650 people die every year. Its incidence increases among women and decreases among men and it is most common at the age of 70. Approximately there are more than one million deaths each year worldwide caused by lung cancer. Smoking is the most common risk factor. Lung cancer is divided into two main groups: small cell and non-small cell lung cancer. Non-small cell lung cancer is shortened to NSCLC accounts for about 80% of all lung cancers.  Purpose: The goal of this paper is to determine the difference in drug resistance for reversible compared to non-reversible EGFR kinase inhibitors during lung cancer treatment. Based on five scientific articles retrieved from the PubMed database, I investigated the efficacy and safety of reversible and non-reversible EGFR tyrosine kinase inhibitors in patients who have lung cancer with EGFR mutations.  Result: The results showed that the non-reversible EGFR tyrosine kinase inhibitor osimertinib doens't give a significant improvement in progression-free survival compared to reversible the EGFR tyrosine kinase inhibitors gefitinib and erlotinib. For osimertinib the median progression-free survival was longer when compared to the reversible inhibitors erlotinib and gefitinib: approximately 18 months in comparison to 10 months, respectively. Conclusion: The non-reversible EGFR tyrosine kinase inhibitors osimertinib may be preferably used in patients with non-small cell lung cancer NSCLC. It has shown an improved significant efficacy in the first-hand compared to reversible first-generation EGFR tyrosine kinase inhibitors (gefitinib, erlotinib). It is active against common EGFR mutations, especially del 19 and L858R, and against resistance mutation T790M in exon 20 generated during first generation treatment reversible EGFR kinase inhibitors erlotinib and gefitinib.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som har en dålig prognos och där ett stort antal människor insjuknar årligen. Det är en sjukdom som leder till många och svåra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie. Resultat: Ur resultatet identifierades sex kategorier: leva med osäkerhet, stigma och skuld, upplevelser av sjukdomsrelaterade symtom, en förändrad självkänsla, att få stöd och bli bekräftad samt pendla mellan hopp och förtvivlan. Diskussion: Det fanns ett behov hos patienterna av att leva så självständig som möjligt, där det sociala stödet och stödet från vårdpersonal var avgörande för att de skulle klara av det. Stöd överhuvudtaget var viktigt för att patienterna skulle kunna hantera de flesta situationer. Genom att sjuksköterskan får kunskap om patienters upplevelser av lungcancer kan patienters lidande lindras med hjälp av stöd från sjuksköterskan. / Background: Lung cancer is a disease with poor prognosis, with many people that falls ill each year. It is a disease which leads to numerous and severe symptoms that create much suffering. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of living with lung cancer in daily life. Methods: A literature study was conducted with a qualitative approach. Twelve scientific articles were reviewed and analyzed according to a model for a literature study. Results: Six categories were identified: live with uncertainty, stigma and guilt, experience of disease-related symptoms, a changed self-esteem, to get support and be confirmed and thrown between hope and despair. Discussion: There was a need for patients to live as independent as possible, social support and the support from health professionals was crucial for them to cope with it. Support overall was important for patients to be able to handle most situations. By acquiring knowledge about patients' with lung cancers experiences the nurse can be a better support for the patient in order to alleviate patients suffering.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles. The analysis resulted in three themes: experiences of being excluded out of context, experienced feelings surrounding stigma and the meeting within healthcare. Ignorance from healthcare and the community lead to patients with lung cancer feeling excluded, therefore it is important that nurses carry with them an awareness and good knowledge of stigma. The experience of stigma in patients with lung cancer was found to be reduced by good treatment and care from medical staff. Further qualitative research should be conducted that focuses on patients' experiences of stigma surrounding lung cancer both in the community and in healthcare. / Lungcancer är en sjukdom där patienter upplever sig stigmatiserade både i samhället och i vården eftersom lungcancer ofta ses som en självförvållad sjukdom. Stigmatiseringen kring lungcancer beror på det starka sambandet till rökning och har visat sig ha en negativ inverkan på den upplevda hälsan. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av stigmatisering av patienter med lungcancer. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet utmynnade i tre teman: upplevelser av att bli utesluten ur sammanhang, upplevda känslor kring stigmatisering och mötet i vården. Okunskap från vården samt från samhället leder till att patienter med lungcancer upplever ett utanförskap, det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor bär med sig en medvetenhet och god kunskap kring stigmatisering. Upplevelsen av stigmatisering hos patienter med lungcancer visade sig kunna minska genom ett gott bemötande från vårdpersonalen. Mer kvalitativ forskning bör bedrivas som fokuserar på patienters upplevelser kring stigmatisering vid lungcancer såväl i samhället som i vården.