Sammanfattning Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom. Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt. Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vanligt det är med stress och depression efter genomgången hjärtinfarkt. Vidare planeras att undersöka samband mellan stress och depression samt också eventuella skillnader mellan könen för hur stress och depression upplevs efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Patienter som varit inlagda för hjärtinfarkt vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inkluderas i studien. Patienterna skall ha genomgått hjärtinfarkt och/eller PCI och/eller CABG. De tre enkäterna Vardagslivets stress, Känsloläge samt MADRS användes. Frekvenser och korrelationer beräknades med IBM SPSS Statistics version 19. Tillstånd för studien söktes hos klinikchef. Resultat: Antalet patienter i studien är 18. Förekomsten av självskattad depression efter hjärtinfarkt uppmättes till 6%. Självskattad stress varierade mellan patienterna, dock skattade 33%, höga nivåer av stress. Skillnader i hur kvinnor och män upplever stress och depression efter genomgången hjärtinfarkt kunde inte bestämmas i denna studie. Ett signifikant svagt samband mellan stress och depression visades dock (r = 0,52, p= 0,029). Slutsats: Patienter med nyligen genomgången hjärtinfarkt kan uppleva depression i efterförloppet. Att behandla depressionen kan ge ökad livskvalitet. / Objective: The aim of this study was to investigate the frequency of depression and stress after a myocardial infarction. Other aims were to study the relationship between stress and depression and also differences between the sexes in their experience of stress and depression after a myocardial infarction. Method: Patients being hospitalized at Akademiska sjukhuset in Uppsala, Sweden were included in the study. Patients with a myocardial infarction and/or coronary angioplasty and/or coronary bypass surgery were included. Three questionnaires The Everyday Life Stress Scale, The Depressive Mood Scale and MADRS where used. Frequencies and correlations were calculated using IBM SPSS Statistics version 19. Permission for the study was sought from the clinic manager. Result: 18 participants were included in the study. The frequency of self estimated depression after a myocardial infarction was 6%. The frequency of self estimated stress varied throughout the population but 33% estimated their stress as high. Differences in stress and depression between women and men could not be determined in this study. A weak significant correlation between stress and depression was however shown (r = 0,52, p= 0,029). Conclusion: Patients who have gone through a myocardial infarction can experience depression afterwards. Treating depression can improve quality of life.