Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning. Resultatet visar att de som når rekommendationen på 10 000 steg/dag har svårare att tolerera avbrott i saker de håller på med. Deltagarna från gruppen butiksarbete rör sig även mer än studenterna, som i sin tur rör sig mer än de med administrativ tjänst. Butiksarbetarna är även de enda av de tre arbetsplatserna som når upp till rekommendationen för steg/dag. Någon skillnad i stress i förhållande till fysisk aktivitet (steg) gick inte att hitta mellan de tre arbetsplatserna. Frånvaron av förmåga att koppla av visade sig ha en tendens till att vara en stressfaktor på alla arbetsplatser och insatser borde göras för att reda ut vad som orsakar detta.

<p>Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.</p>

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument. Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress. Inget samband konstaterades mellan depression och stress (r=0,15), signifikans (p=0,52). Skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt kunde ej bestämmas i denna studie. Slutsats: Denna studie är relativt liten och omfattar endast 20 deltagare. För att kunna dra giltiga slutsatser, krävs en mer omfattande studie som inkluderar fler deltagare och har en jämnare könsfördelning. / Purpose: The purpose of this study was to evaluate the prevalence and to examine the correlation between stress and depression among patients that have had a myocardial infarction. The purpose was also to examine differences between men and women and their experiences of stress and depression due to myocardial infarction. Methods: Patients who received treatment at a cardiac department in the central parts of Sweden and spoke the Swedish language were included in the study. The questionnaires Everyday Life Stress and MADRS-S were used as measurements. Results: 20 participants were included in the study. The prevalence of self-rated depression was 5 %. Self-rated stress was found among 20 % of the participants, and of these 5 % fell into the highest category of stress. No correlation could be found between depression and stress (r=0.15), significance (p=0,52). Differences in experiences between men and women regarding stress and depression due to myocardial infaction could not be determined. Conclusion: This study is relatively small and covers only 20 participants. In order to reach valid conclusions, a more comprehensive study should be made that includes more participants and with better gender balance.

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes förlitteratursökning som resulterade i nio artiklar, sju kvalitativa och två kvantitativa.Artiklarna analyserades för att urskilja gemensamma kategorier. Resultatet presenterartvå huvudkategorier och sex underkategorier; psykosocial stress och arbetsrelateradstress. Sex underkategorier utlästes; komplexa vårdsituationer, känslan av maktlöshet,brist på bekräftelse, administrativt arbete, arbetsbelastning och konflikter iarbetsgruppen.Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplevde att komplexa vårdsituationer där mötemed död och döende patienter är stressande. Känslan av maktlöshet över att inte kunnapåverka sin arbetssituation samt bristen på socialt stöd resulterade i en frustration hossjuksköterskorna. En annan stressande faktor som kunde identifieras var en högarbetsbelastning i kombination med tidsbrist att utföra sina uppgifter.Diskussionen poängterar vikten av att stress hos sjuksköterskan påverkar den egnahälsan men även förmågan att säkerställa god vård och en hög patientsäkerhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Arbetsrelaterad stress är ett problem bland sjuksköterskor som oftast är kopplad till arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress skapas av olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress påverkar inte enbart sjuksköterskans hälsa negativt, utan påverkar också patientsäkerheten. Vidare kan obalans mellan stress och återhämtning skapa negativa hälsoeffekter för sjuksköterskor och påverka deras arbetsförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskor ges tid och möjlighet att lyssna till patientens berättelse för att kunna erbjuda individbaserad vård. Genom ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress kan åtgärder vidtas för att minska stressen och skapa en patientsäker och evidensbaserad vård med patienten i centrum. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som orsakar arbetsrelaterad stress. Metoden som användes är en litteraturstudie som grundar sig på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i nio kategorier: otillräcklig tid och personalbrist, arbetsmiljö/resursbrist, teamsamarbete, brist på kunskap/ erfarenhet, brist på stöd från ledning, prioriteringssvårigheter, kontroll över arbete, etiska utmaningar och påverkan på privatliv. För att förbättra sjuksköterskans arbetssituation behövs god kommunikation mellan olika yrkesgrupper och ledningen, samt att arbetsgivare tar hänsyn till sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsmiljö. Återhämtning är också viktigt för att hantera stress och förbättra sjuksköterskors välbefinnande. En hållbar arbetsmiljö är avgörande för att ge bästa möjliga vård till patienter och främja en hållbar utveckling.

The topic of gig-work has been widely debated in the western world for its laborrights and work environment issues. Whereas companies operating within thegig-economy boast the freedom and flexibility of gig-work as perks for workers,unions highlight the precarious nature and poor working conditions of gig-workas exploitative of workers and push for unionizing gig-workers and getting themcovered by collective bargaining agreements. However, due to the novelty of thephenomenon, not much scholarly work has been done on the subject and its longterm implications for the labor markets of developed capitalist countries.In Sweden, conditions caused by the Covid-19 pandemic led to an influx ofworkers in the food-delivery sector due to increased demands for services andhigh unemployment as gig-work was regarded as a means to sustain one’slivelihood during a time of economic uncertainty. As these food-delivery couriershad to work outside the home, where the chance of contracting the virus was high,while also having jobs where they were not regarded as employees, the aim ofthis thesis project was to investigate how the Covid-19 pandemic has affectedfood-delivery couriers’ perceived exposure to psychosocial stressors and risksthrough a qualitative interview study. The findings were generated throughinductive reasoning from analyzing conducted six interviews and discussedthrough the lens of the Human, Technology and Organization (HTO)-model andthe Job-Demands-Control-Support (JDCS)-model. / Gig-arbete har diskuterats i stor utsträckning i västvärlden för dess arbetsmiljöoch rättighetsrelaterade problem. Medan företag som verkar inom gig-ekonominframhäver flexibilitet och frihet av gig-arbete som förmåner för arbetare, menarfackföreningar att de prekära och osäkra arbetsförhållandena gällande gig-arbeteär exploaterande gentemot arbetare och vill därmed se dem organiserade ifackföreningar och täckta av kollektivtal. På grund av att området är nytt, så harinte mycket vetenskaplig forskning skett i detta ämne och dess långsiktigakonsekvenser på de utvecklade kapitalistiska ländernas arbetsmarknader.I Sverige ledde förhållandena orsakade av Covid-19-pandemin till entillströmning av arbetare i matleveranssektorn på grund av ökad efterfrågan frånkunder och hög arbetslöshet eftersom gig-arbete betraktades som ett sätt attupprätthålla sitt levebröd under en tid av ekonomisk osäkerhet. Dåmatleveranskurirerna var tvungna att arbeta utanför hemmet, där chansen att fåviruset var hög, samtidigt som de hade jobb där de inte betraktades som anställda,var syftet med detta examensarbete att undersöka hur Covid-19-pandemin hadepåverkat matleveranskurirernas upplevda exponering för psykosociala stress- ochriskfaktorer genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten genererades genominduktivt resonemang från analyser av sex genomförda intervjuer som sedandiskuterades utifrån Människa, Teknologi, Organisation (MTO)-modellen samtJob-Demands-Control-Support (JDCS)-modellen.