Gigekonomin är ett växande fenomen på den svenska arbetsmarknaden. Gigarbete har både hyllats som en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och kritiserats för sin prekära natur. I den här studien undersöks den sociala konstruktionen av gigarbetare utifrån ett ideologiskt perspektiv. Den empiriska basen är intervjuer med sex gigarbetande matbud. Studiens övergripande argument är att gigföretagens nyliberala strukturer driver fram exploaterande relationer på arbetsmarknaden, samt att genusassociationer och ond optimism används för att kamouflera dessa exploaterande relationer. Tidigare forskning har lagt vikt vid att synliggöra hur femininitet används för att driva fram den nyliberala utvecklingen, men mindre uppmärksamhet har givits till maskulinitet. Den här studien illustrerar hur maskulinitet används för att interpellera gigarbetarna genom associationer till frihet och entreprenörskap. Därtill skildras hur ond optimism – en falsk förhoppning om uppåtgående social mobilitet – bidrar till att locka gigarbetarna att kontinuerligt eftersträva otillgängliga ideologiska drömmar. Vidare behandlas även socialt motstånd till gigekonomin och ideologi. Det teoretiska ramverket vilar på Althussers begrepp ideologi och interpellation. Ett begreppsligt bidrag i studien är formuleringen av dubbelbindande interpellation. Begreppet avser interpellationer som har en dubbelbindande natur, det vill säga situationer där individer anropas på motstridiga vis, exempelvis hur gigarbetare omväxlande tilltalas som servicearbetare och entreprenörer, vilket orsakar osäkerhet och väcker frågan: Vem är jag för er? Genom att undersöka och identifiera ideologiska konstruktioner av arbetare kan framväxande orättvisor och ojämlikheter på arbetsmarknaden belysas ur förbisedda perspektiv. / The gig economy is a growing phenomenon in the Swedish labor market. Gig work has been hailed as an opportunity to enter the labor market, but it has also been criticized for its precarious nature. This study examines the social construction of gig workers from an ideological perspective. Interviews with six food delivery workers form the empirical basis. The overall argument of the study is that the neoliberal structure of the gig companies propels exploitative relations in the labor market, and that gender associations and cruel optimism are used to camouflage these exploitative relations. Previous research has emphasized the importance of femininity in propelling the neoliberal development, but less attention has been given to masculinity. This study illustrates how masculinity is used to interpellate the gig workers through associations to freedom and entrepreneurship. In addition, it depicts how cruel optimism – a false hope of upward social mobility – contributes to attracting the gig workers to continuously pursue inaccessible ideological dreams. Moreover, social resistance is discussed in relation to the gig economy and ideology. The theoretical framework rests on Althusser's concepts of ideology and interpellation. A conceptual contribution in the study is double-binding interpellation. The concept refers to interpellations that have a double-binding nature, meaning situations where individuals are interpellated in contradictory ways. The food delivery workers are exposed to a double-binding interpellation when they are alternately interpellated as service workers and entrepreneurs, which causes uncertainty and raises the question: Who am I to you? By examining and identifying ideological constructions of workers, emerging injustices and inequalities in the labor market can be highlighted from overlooked perspectives.

Die vorliegende Studie untersucht, inwiefern plattformvermittelte Dienstleistungsarbeit in den Bereichen der Personenbeförderung und Essenszustellung in Deutschland und Brasilien prekäre Desintegrationspotenziale aufweist. Die Untersuchung basiert auf wissenschaftlichen Artikeln, Kapiteln aus Sammelbänden, Zeitungsartikeln und öffentlich zugänglichen Statistiken. Die Studie zeigt, dass der Arbeitsinhalt unterschiedliche Gesundheitsrisiken und -gefährdungen für Plattformarbeiter:innen aufweist. Weder in Deutschland noch in Brasilien sind Tätigkeiten in Bereichen plattformvermittelter Personenbeförderung und Essenszustellung finanziell tragfähig. Während in Deutschland Gig-Work eher geringfügig ausgeübt wird, stellt diese Form der Arbeit für viele Gig-Worker:innen in Brasilien die Haupteinnahmequelle dar. Zudem gehen die prekären Arbeitsbedingungen in beiden Ländern mit einer unsicheren Rechtslage einher. Daher sind die Unternehmen oft frei in der Entscheidung hinsichtlich des Geschäfts- und Beschäftigungsmodells. Gleichzeitig wehren sie sich in beiden Ländern weitgehend gegen verbriefte Arbeitnehmer:innenrechte. / This study examines the extent to which platform-mediated service work in the fields of ride hailing and meal delivery in Germany and Brazil contains potentials of precarious disintegration. The study is based on scientific articles, chapters from various edited books, newspaper articles, and publicly available statistics. The study shows that work content presents different health risks and threats for platform workers. Neither in Germany nor in Brazil, activities in platform-mediated ride hailing and meal delivery are financially viable. While in Germany gig work tends to be performed on a marginal basis, for many gig workers in Brazil this form of work is their main source of income. Furthermore, the precarious working conditions in both countries are overshadowed by an uncertain legal situation. Therefore, companies are often free to decide on their business model and the employment relationship. At the same time, in both countries platforms largely resist guaranteed employee rights.

The topic of gig-work has been widely debated in the western world for its laborrights and work environment issues. Whereas companies operating within thegig-economy boast the freedom and flexibility of gig-work as perks for workers,unions highlight the precarious nature and poor working conditions of gig-workas exploitative of workers and push for unionizing gig-workers and getting themcovered by collective bargaining agreements. However, due to the novelty of thephenomenon, not much scholarly work has been done on the subject and its longterm implications for the labor markets of developed capitalist countries.In Sweden, conditions caused by the Covid-19 pandemic led to an influx ofworkers in the food-delivery sector due to increased demands for services andhigh unemployment as gig-work was regarded as a means to sustain one’slivelihood during a time of economic uncertainty. As these food-delivery couriershad to work outside the home, where the chance of contracting the virus was high,while also having jobs where they were not regarded as employees, the aim ofthis thesis project was to investigate how the Covid-19 pandemic has affectedfood-delivery couriers’ perceived exposure to psychosocial stressors and risksthrough a qualitative interview study. The findings were generated throughinductive reasoning from analyzing conducted six interviews and discussedthrough the lens of the Human, Technology and Organization (HTO)-model andthe Job-Demands-Control-Support (JDCS)-model. / Gig-arbete har diskuterats i stor utsträckning i västvärlden för dess arbetsmiljöoch rättighetsrelaterade problem. Medan företag som verkar inom gig-ekonominframhäver flexibilitet och frihet av gig-arbete som förmåner för arbetare, menarfackföreningar att de prekära och osäkra arbetsförhållandena gällande gig-arbeteär exploaterande gentemot arbetare och vill därmed se dem organiserade ifackföreningar och täckta av kollektivtal. På grund av att området är nytt, så harinte mycket vetenskaplig forskning skett i detta ämne och dess långsiktigakonsekvenser på de utvecklade kapitalistiska ländernas arbetsmarknader.I Sverige ledde förhållandena orsakade av Covid-19-pandemin till entillströmning av arbetare i matleveranssektorn på grund av ökad efterfrågan frånkunder och hög arbetslöshet eftersom gig-arbete betraktades som ett sätt attupprätthålla sitt levebröd under en tid av ekonomisk osäkerhet. Dåmatleveranskurirerna var tvungna att arbeta utanför hemmet, där chansen att fåviruset var hög, samtidigt som de hade jobb där de inte betraktades som anställda,var syftet med detta examensarbete att undersöka hur Covid-19-pandemin hadepåverkat matleveranskurirernas upplevda exponering för psykosociala stress- ochriskfaktorer genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten genererades genominduktivt resonemang från analyser av sex genomförda intervjuer som sedandiskuterades utifrån Människa, Teknologi, Organisation (MTO)-modellen samtJob-Demands-Control-Support (JDCS)-modellen.

Med huvudsakligt fokus på budföretaget Foodora och de otrygga arbetsförhållanden som växer fram i samband med gig-ekonomins utbredning har denna studie som syfte att bilda en djupare förståelse för hur det fackliga arbetet påverkas, samt vilka huvudsakliga utmaningar som finns med att höja den fackliga organisationsgraden inom företaget Foodora. Det teoretiska ramverk som använts genom studien utgörs av Guy Standings teori om prekariatet. Standing framhåller hur prekariatet är en klass i vardande som idag växer fram till följd av de otrygga förhållanden denna grupp tvingas förhålla sig till. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer med fackligt anställda på Svenska Transportarbetarförbundet utgjort vårt empiriska material. Vår slutsats visar hur det fackliga arbetet påverkas negativt av hur de potentiella medlemmarna befinner sig i otrygga arbetsförhållanden och därför upplever det som riskfyllt att engagera sig fackligt. Vi identifierade främst hur en avsaknad av anställning-, inkomst- och representationstrygghet hos buden orsakade svårigheter för Transport med att organisera gruppen. Vi kunde även identifiera att det främst är migranter som anställs inom Foodora, där både den typ av dubbla otrygghet individen befinner sig i, samt kulturella skillnader och språkliga barriärer var försvårande i arbetet med att organisera gruppen fackligt. / With the main focus on the company Foodora and the precarious working conditions that emerge in connection with the gig economy, this study aims to gain a deeper understanding of how union work is affected and which primary challenges there are in reaching a higher level of trade union organization within the company Foodora. The theoretical framework used in the study is based on Guy Standing’s theory concerning the precariat. Standing emphasizes how the precariat is a becoming class whose growth is caused by the precarious work conditions that this group is forced to adhere to. The basis for gathering our empirical material has been a qualitative method with semi structured interviews with employees organized within the Transport union. Our results show that there is a negative attitude towards engaging in organized unions among the potential members since they perceive it as a risk, which then has a negative effect on the work of the union. We identified that the lack of insecurity with employment, insecurity with salary and lack of representation caused problems when trying to organize members in the trade union. We could also identify that those who are mainly employed at Foodora are immigrants, who are affected by insecurity based on various interplaying factors. Caused by the lack of civil rights as well as the lack of work-related safety. The cultural and linguistic barriers, in combination with the insecurity within the group caused obstacles when trying to organize members in the trade union.