Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.

Med huvudsakligt fokus på budföretaget Foodora och de otrygga arbetsförhållanden som växer fram i samband med gig-ekonomins utbredning har denna studie som syfte att bilda en djupare förståelse för hur det fackliga arbetet påverkas, samt vilka huvudsakliga utmaningar som finns med att höja den fackliga organisationsgraden inom företaget Foodora. Det teoretiska ramverk som använts genom studien utgörs av Guy Standings teori om prekariatet. Standing framhåller hur prekariatet är en klass i vardande som idag växer fram till följd av de otrygga förhållanden denna grupp tvingas förhålla sig till. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer med fackligt anställda på Svenska Transportarbetarförbundet utgjort vårt empiriska material. Vår slutsats visar hur det fackliga arbetet påverkas negativt av hur de potentiella medlemmarna befinner sig i otrygga arbetsförhållanden och därför upplever det som riskfyllt att engagera sig fackligt. Vi identifierade främst hur en avsaknad av anställning-, inkomst- och representationstrygghet hos buden orsakade svårigheter för Transport med att organisera gruppen. Vi kunde även identifiera att det främst är migranter som anställs inom Foodora, där både den typ av dubbla otrygghet individen befinner sig i, samt kulturella skillnader och språkliga barriärer var försvårande i arbetet med att organisera gruppen fackligt. / With the main focus on the company Foodora and the precarious working conditions that emerge in connection with the gig economy, this study aims to gain a deeper understanding of how union work is affected and which primary challenges there are in reaching a higher level of trade union organization within the company Foodora. The theoretical framework used in the study is based on Guy Standing’s theory concerning the precariat. Standing emphasizes how the precariat is a becoming class whose growth is caused by the precarious work conditions that this group is forced to adhere to. The basis for gathering our empirical material has been a qualitative method with semi structured interviews with employees organized within the Transport union. Our results show that there is a negative attitude towards engaging in organized unions among the potential members since they perceive it as a risk, which then has a negative effect on the work of the union. We identified that the lack of insecurity with employment, insecurity with salary and lack of representation caused problems when trying to organize members in the trade union. We could also identify that those who are mainly employed at Foodora are immigrants, who are affected by insecurity based on various interplaying factors. Caused by the lack of civil rights as well as the lack of work-related safety. The cultural and linguistic barriers, in combination with the insecurity within the group caused obstacles when trying to organize members in the trade union.