Inledning: Lungcancer är den vanligaste cancerformen globalt. Var femte person som dör av cancer, dör av lungcancer. Den främsta orsaken till lungcancer är tobaksrökning. De första stadierna av lungcancer är ofta symptomfria, vilket betyder att när cancern väl upptäcks är den i ett framskridet stadium och därmed ofta svår att behandla kurativt. Detta innebär att prognosen för överlevnad är dålig. Standarddatortomografi ger för hög stråldos för att på ett försvarbart sätt kunna användas i förebyggande syfte. Lågdosdatortomografi (LDDT) ger endast en femtedel såhög stråldos, samtidigt som det ger mer diagnostiskt användbara bilder jämfört med slätröntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utröna om lågdosdatortomografiscreening av thorax effektiviserar tidigare diagnostik vid lungcancer och därmed minskar mortaliteten, samt vilka aspekter som bör beaktas vid införandet av ett eventuellt screeningprogram. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva kvantitativa studier inkluderades i arbetet. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att screening med lågdosdatortomografi är effektivt för att upptäcka lungcancer i ett tidigare skede vilket möjliggör kurativ behandling av fler drabbade patienter. Vidare indikerar resultatet att mortaliteten minskar bland screenade patienter, då merparten av studierna i litteraturöversikten visar på det. Slutsats: Vid eventuellt införande av ett screeningprogram behöver negativa aspekter såsom kostnad, behov av vårdresurser och falskt positiva svar som leder till oro och onödiga invasiva ingrepp hos patienterna ställas mot positiva effekter såsom tidig upptäckt och minskad mortalitet. Tydliga kriterier vad gäller urval av deltagare, screeningintervall samt hantering av positiva fynd måste fastställas. Att genomgå screening kan upplevas emotionellt krävande för patienten. Röntgensjuksköterskans roll skulle därmed bli central i ett screeningprogram vad gäller information, uppmuntran och stöd vid undersökningen och genom hela processen.

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform nationellt och internationellt som orsakar flest dödsfall. Den låga överlevnadsgraden innebär att patienter med lungcancer vanligtvis har behov av palliativ vård. För att vårda patienter ur ett holistiskt perspektiv kan personcentrerad omvårdnad tillämpas när vårdpersonal utgår från patientberättelsen och bildar ett partnerskap med patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av palliativ vård vid lungcancer.  Material och metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Litteratursökning i databaserna Medline och Cinahl resulterade i 13 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2011 – 2020 som analyserades genom Friberg (2017).  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman. Palliativa vårdens prövningar och potential med underteman Lidande och hopp vid cytostatikabehandling, Positiva effekter av egenvård och strategier för att återfå kontroll. Ambivalens gentemot vårdpersonal och organisation med undertemana Missnöje med planering och organisering, Bristfälligt bemötande och otillräcklig kommunikation och Tillgodosedda behov av planering och organisering  Slutsats: Resultatet påvisar patienters behov av adekvat hantering av sina symtom och biverkningar från behandling. Vårdpersonal måste ha ett gott bemötande, en anpassad kommunikation, ett effektivt teamarbete och involvera anhöriga för att tillgodose patienters behov av planering och organisering. Det krävs en kontinuitet inom dessa aspekter oavsett om patienterna befinner sig i tidig palliativ fas eller i vård vid livets slutskede. / Background: Lung cancer is the type of cancer that causes the highest number of cancer related deaths both on a national and international level. Considering the low survival rate many patients diagnosed with lung cancer will need palliative care. To care for patients from a holistic perspective, person-centered care can be applied when the health care professionals takes part of the patient’s narrative and forms a partnership with the patient. Aim: The aim was to illustrate patients experiences of palliative care when diagnosed with lung cancer. Material and method: A literature review with qualitative design and inductive method. A literature search in the databases Medline and Cinahl resulted in 13 qualitative articles published between 2011 -– 2020which then were analyzed according to Friberg (2017).Results:  In the result two main themes and six subthemes emerged. The palliative care’s trials and potential with sub-themes suffering and hope during chemotherapy, positive effects of self-care and strategies to regain control. Ambivalence towards healthcare personnel with sub-themes dissatisfaction with planning and organizing, inadequate reception and insufficient communication and met needs of planning and organizing. Conclusion: The result demonstrates patients needs for adequate management of their symptoms and side effects from treatment. Healthcare personnel need to have a good reception, a well adapted communication, an effective teamwork and involve relatives to meet the patients need for planning and organizing. It takes a continuity within these aspects regardless if the patients are in the early stage of palliative care or is receiving end of life care.

Bakgrund: Lungcancer är en av de cancerformer med sämst prognos, vilket delvis förklaras av sen diagnos. Potentiellt kan cirkulerande extracellulära vesiklar, som diagnoskälla och screeningverktyg, möjliggöra tidigare diagnostik och därmed förbättra den annars dåliga prognosen. Syfte: Syftet var att undersöka om det är möjligt att, genom kvantifiering av extracellulära vesiklar, urskilja malign från benign lungsjukdom samt lungsjuka från friska. Vesiklarna isolerades med akustik för att bedöma dess användbarhet som framtida diagnostiskt verktyg. Metoder: Plasmaprover togs från forskningspersoner med malign (n =5) respektive benign (n=5) lungsjukdom samt frisk kontrollgrupp (n = 10). Grupperna med malign och benign lungsjukdom matchades utifrån kön, ålder (åldersspann ± 1 år) och rökstatus (fyra av fem par matchade). Vesiklarna isolerades genom akustik med AcouTrap och analyserades därefter med Nanoparticle Trackning Analysis (NTA). Resultat: Repeterbarheten uttryckt i variationskoefficienten (CV) vid isolering med AcouTrap hade medelvärdet 18,3% gällande koncentration och 3,7% gällande storlek medan NTA-analys hade medelvärdet 12,9% gällande koncentration och 3,2% gällande storlek. Mediankoncentrationen hos lungsjuka var 4,7x1013 partiklar/ml jämfört med 5,1x1012 partiklar/ml hos friska individer (p=0,005). Medianstorleken vid malign lungsjukdom var 74,4 nm jämfört med 68,0 nm vid benign lungsjukdom (p=0,08). Slutsatser: Trots det fåtal patientprover som analyserats observerades en statistiskt signifikant skillnad i antalet extracellulära vesiklar mellan lungsjuka och friska samt en icke-signifikant trend som visade större partiklar hos de med malign lungsjukdom än benign lungsjukdom. Akustik som isoleringsmetod av extracellulära vesiklar hade hög repeterbarhet och således kan metoden bli ett bra framtida kliniskt verktyg.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer. Litteraturstudie med metodologiskutgångspunkt i Goodmans sju steg. Databaserna PubMed och CI¬NAHL användes vid litte¬ratursökningen. Granskning av studierna utfördes av två oberoende granskare. Ett modifierat granskningsprotokoll och en kvalitets¬bedöm¬ningsmall användes i be¬dömning av studiernas kvalitet. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga stu¬dier. Resultat redovisas under fyra temata utifrån syfte; fy¬siska- och psykiska obehag, upplevelser och påverkan av be¬handling, hanter¬ing av livssituationen och stigma. Obehag som upplevdes var andfåddhet, andnöd, trött¬het, hosta, smärta, oro, ovisshet, hopplöshet, panikkänslor och ångest. Vanliga sym¬tom i samband med behandling var illamående, kräkningar, minskad aptit, mins¬kad vikt, trötthet, smärta, oro och depression. För att hantera livssitua¬tionen an¬vände patienter med lungcancer sig av en kombinerad problem- och känslofo¬kuserad co¬pingstrategi. Vänner och familj upplevdes vara viktiga. Patientgruppen upplevde sig stigmatiserade på grund av att sjukdomen är starkt förknippad med rökning. Nyckelord: behandling, coping, lungcancer, obehag, patienter, stigma och sym¬tom. / Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patients experiences of lung cancer – A literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.Lung cancer represents a major public health problem wordlwide. The aim of this literature review was to illustrate how patients with lung cancer ex¬perience living with the disease. The review is designed ac¬cording to Goodman. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. The articles were scrutinized by two independent readers. A modified guide to estab¬lish the quality of the articles were used. A total of 11 scientific articles were included. Results are presented in four themes based on the aim of the study, physical- and psycho¬logical symp¬toms, experiences and influences during treatment, how to cope and stigma. Results showed breathlessness, dyspnea, fatigue, cough, pain, anxiety, uncertainty, hope¬lessness and panic as common physical- and psychological symptoms. Common experiences related to therapy were nausea, vomiting, loss of apatite, loss of weight, fatigue, pain, anxiety and depression. To cope patients used a combination of problem- and emotional focused coping strategy. Friends and family played an important role. Another finding was that stigma were ex¬perienced by patients with lung cancer.Keywords: distress, coping, lung neoplasms, pa¬tients, stigma, symptoms and treatment.

Bakgrund: Lungcancer är efter bröstcancer den andra vanligaste cancerformen i världen och den cancerform med högst mortalitet. Diagnostisering sker ofta i ett sent skede då symtom sällan yttrar sig tidigt i sjukdomsförloppet. Patienter med lungcancer kan ha många olika omvårdnadsbehov, däribland symtomlindring, som sjuksköterskan behöver bemöta. Personcentrerad vård och omvårdnad förespråkas för att kunna bemöta patienters individuella och multidimensionella behov vid lungcancer, men forskning gällande patienters erfarenheter av det saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka erfarenheter av personcentrerad omvårdnad hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar. PEO (Patient-Exposure-Outcome)-strukturen användes vid databassökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt kvalitetgranskades de tio artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt där meningsenheter, koder, subkategorier och slutligen huvudkategorier formades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier (inom parentes); Betydelsefulla relationer (Vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, anhörigas stöd), vikten av personcentrerad symtomlindring (Erfarenheter av utebliven symtomlindring, erfarenheter av god symtomlindring), vikten av personcentrerad information (Behov av information och kommunikation, behov av anpassad information, erfarenheter av anpassad information och god kommunikation), personcentrerad planering av vården (Vikten av personcentrerad planering, delaktighet i vårdplanering). Konklusion: Resultatet visade på att personcentrerad omvårdnad i vissa fall implementeras vid lungcancer och anses positivt ur ett patientperspektiv. Det framkom också att det finns utrymme för förbättring genom att i större utsträckning implementera en personcentrerad omvårdnad vid lungcancer.

<p>In Sweden approximately 2800 new lung cancer patients are diagnosed every year. Radiotherapy is used with curative intention in certain groups of patients. The aim of this thesis is to study the basis of differences in radioresistance and the possibility to predict response to radiotherapy.</p><p>In the first study we investigated, using the comet assay, four lung cancer cell lines with different sensitivity towards radiation. A clear dose-response relationship for radiation-induced DNA single strand and double strand breaks were found. All cell lines showed a remarkably efficient repair of both the DNA single strand and double strand breaks one hour after irradiation. However, further studies in one radioresistant and one radiosensitive cell line demonstrated that repair during the first 15 min had the best accordance with radiosensitivity measured as surviving fraction.</p><p>In the second and third study, sequencing studies of the p53 gene were performed on cell lines as well as on tumour material. Cell lines that were expressing a mutation in exon 7 were associated with increased radiosensitivity compared with tumor cell lines with mutations in other exons. In the clinical study, 10 patients were found to be mutated in the p53 gene whereas the other 10 patients were not. No correlation to clinical parameters could be drawn.</p><p>In the fourth study, serum from 67 patients with a confirmed diagnosis of non-small cell lung cancer was investigated for the presence of p53 antibodies. P53 antibodies in sera, taken prior to radiation treatment, were associated with increased survival.</p><p>The summary of this thesis indicates that the p53 gene has an impact on the effect of radiotherapy in lung cancer. The presence of p53 antibodies might be of clinical interest for predicting survival after radiotherapy. Further studies on the importance of the p53 gene on early repair are of interest. </p>

In Sweden approximately 2800 new lung cancer patients are diagnosed every year. Radiotherapy is used with curative intention in certain groups of patients. The aim of this thesis is to study the basis of differences in radioresistance and the possibility to predict response to radiotherapy. In the first study we investigated, using the comet assay, four lung cancer cell lines with different sensitivity towards radiation. A clear dose-response relationship for radiation-induced DNA single strand and double strand breaks were found. All cell lines showed a remarkably efficient repair of both the DNA single strand and double strand breaks one hour after irradiation. However, further studies in one radioresistant and one radiosensitive cell line demonstrated that repair during the first 15 min had the best accordance with radiosensitivity measured as surviving fraction. In the second and third study, sequencing studies of the p53 gene were performed on cell lines as well as on tumour material. Cell lines that were expressing a mutation in exon 7 were associated with increased radiosensitivity compared with tumor cell lines with mutations in other exons. In the clinical study, 10 patients were found to be mutated in the p53 gene whereas the other 10 patients were not. No correlation to clinical parameters could be drawn. In the fourth study, serum from 67 patients with a confirmed diagnosis of non-small cell lung cancer was investigated for the presence of p53 antibodies. P53 antibodies in sera, taken prior to radiation treatment, were associated with increased survival. The summary of this thesis indicates that the p53 gene has an impact on the effect of radiotherapy in lung cancer. The presence of p53 antibodies might be of clinical interest for predicting survival after radiotherapy. Further studies on the importance of the p53 gene on early repair are of interest.

Bakgrund: Lungcancer är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Fysisk aktivitet är en viktig del hos patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet kan lindra symtom som uppstår efter en lungcancerbehandling. Syfte: Var att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling. Metod: Studien är genomförd som en allmän systematisk litteraturstudie och baseras på sju resultatartiklar som har genomgått en granskning för att kunna fastställa ett resultat. Artiklarna var refereegranskade och publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Brist på motivation är en bidragande faktor till varför fysisk aktivitet minskar hos patienter med avancerad lungcancer. Motivationen saknas på grund av de olika symtom och biverkningar som uppkommer efter en lungcancerbehandling. För att stärka motivationen krävs det stöd från sjuksköterskan eller utföra fysisk aktivitet tillsammans med vänner och familj. Gruppträning med andra människor som är i en liknande situation har visat sig vara hjälpsamt. Patienter som har avancerad lungcancer och som kan vara fysiskt aktiva i sin vardag upplever mer hopp inför framtiden. Trots att patienterna lider av avancerad lungcancer så känner de ändå hopp inför framtiden. Konklusion: Det som framkom i denna litteraturstudie var att fysisk aktivitet kan hjälpa till öka välbefinnandet och lindra lidande. Stöd från sjuksköterskan har visat sig vara hjälpsamt för patienter med en lungcancerdiagnos. / Background: Lung cancer is a cancer disease known to have a high mortality rate. Physical activity have a vital part in decreasing the symptoms of advanced lung cancer that occurs in connection with lung cancer treatment. Aim: To illustrate factors that effect physical activity in patients with advanced lung cancer after treatment. Method: This is a general literature review covering seven peer-reviewed journal articles published between 2011-2021. The articles chosen have been reviewed in order to establish a result. Result: Lack of motivation is a contributing factor to why physical activity decreases in patients with advanced lung cancer. The absence of motivation is caused by symptoms and reactions that occurs in connection with the lung cancer treatment. The nurse can help increase motivation by empowering the patient to improve the level of exercise. Friends and family can encourage and offer support. Group training with other people who are in a similar situation has proven to be helpful. Patients who have advanced lung cancer and who can be physically active in their everyday lives experience more hope for the future. Conclusion: What emerged in this literature study was that physical activity can increase comfort and ease suffering. Support from the nurse has proven to be helpful for patients with a lung cancer diagnosis.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Cancer is the second largest mortal disease in Sweden, and high efforts are made to develop the treatment of cancer. One of the main treatment methods is radiotherapy, which uses ionizing radiation to damage the cancerous cells. This has the chance of stopping the cell reproduction, and the goal is to reduce the tumor and stop the tumor growth. The most common forms of radiotherapy uses external beams to irradiate the tumor. In intensity modulated radiotherapy, IMRT, the beam fluences are optimized to give a highly conformal dose, i.e. a dose distribution which is restricted to the tumor and has low dose values outside of the tumor. A conformal dose is necessary to spare healthy tissue and sensitive organs, and thus keep the side-effects of the treatment at an acceptable level. The optimized beam shapes are created using a multileaf collimator, MLC. Finding the leaf positions and dose levels is formulated as a problem in the framework of mathematical optimization. Currently, one of the limitations in delivering conformal dose is due to patient movement during the treatment. In IMRT, the beams are delivered by consecutive segments, and the exact pairing of the segments with the patient position will have an impact on the delivered dose. This is called the interplay effect, and can cause both underdosage of the tumor and overdosage of the surrounding tissue. There are methods of mitigating the interplay effect. For example, the beam could be restricted to a single phase of the motion by repeatedly turning it on and off. This is known as gating. However, gating and many other interplay mitigation techniques lead to prolonged treatment times, which decreases the clinical throughput, causes higher patient discomfort and gives higher uncertainties in the delivered dose. This makes it desirable to find methods which avoid prolonged treatment times, while still giving highly conformal doses. Ideally, the best method would be to have a beam which follows any target movement. This idea is known as target tracking. In this thesis, an optimization method is suggested which includes the interplay effect in the treatment optimization. Two main treatment strategies are proposed. The method which is simplest to implement clinically is to create plans which are robust against uncertainties in the times for the patient motion. The resulting doses are found to give acceptable target covering where similar, conventional plans give a significant target underdose. To further increase the conformality of the doses, a non-robust method paired with gating technology is suggested. This method can effectively be seen as a target tracking method, and has the possibility to give highly conformal doses under acceptable treatment times.