No description available.

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar. Studiedeltagarnas symtom bildade följande kategorier under analysprocessen: existentiella upplevelser, smärta, oro, depression/nedstämdhet, illamående och sömnlöshet. Resultatet visade att mjuk massage kan lindra symtom och negativa upplevelser inom cancervård. Mjuk massage kan användas inom cancervård till att bekräfta patienterna existentiellt, deltagarna blev lugnare i kropp och själ, kände sig värdefulla, omhändertagna och mindre ensamma. En tydlig smärtlindrande effekt sågs i samtliga studier där massagens inverkan på smärta studerades. Depression, nedstämdhet, oro och illamående lindrades i majoriteten av studierna.

Introduktion: Palliativ vård innebär att skapa bästa möjliga livskvalitet och minska lidande vid en obotlig sjukdom. Smärta, ångest, fatigue och dyspné är vanligt förekommande symtom för patienter med en cancersjukdom. Patienter med cancer utgör en stor del av de som är i behov av palliativ vård.  Syftet med litteraturstudien var att identifiera sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för att lindra symtom hos patienter med cancer i ett palliativt skede.  Metod: En litteraturstudie valdes och Polit & Becks (2021) modell med nio steg följdes. Databaserna CINAHL och PsycInfo valdes för att söka fram artiklar. En kvalitetsgranskning gjordes där det kvarstod totalt 13 artiklar, där fyra var av kvantitativ metod och nio artiklar var av kvalitativ metod. Resultat gav tre teman där undervisning, samtal och stöd visade sig vara betydande omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården för att lindra symtom. Slutsats: Sammanfattningsvis framkom tre teman i litteraturstudien: undervisning som lindrar, samtal som lindrar och stöd som lindrar. Litteraturstudiens teman beskriver betydande omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda för att lindra vanligt förekommande symtom som smärta, ångest., fatigue och dyspné hos patienter med cancer i ett palliativt skede.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. I genomsnitt tar det sju år att få en diagnos. Sjukdomen har en mängd olika symtom som påverkar kvinnornas livskvalitet. Den medicinska och kirurgiska behandlingen är inte alltid tillräcklig och kan behöva kompletteras med olika egenvårdsåtgärder. Forskningen visar att ändrade levnadsvanor kan lindra symtomen vid endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors egenvård vid behandling och lindring av symtomen vid endometrios. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av kvinnornas egenvård delades upp i tre kategorier. Den första kategorin innebar att ändra sina levnadsvanor i form av kost, fysisk aktivitet, mental träning, återhämtning samt alternativa behandlingsmetoder. Den andra kategorin utgjordes av informationssökning och emotionellt stöd. Den tredje kategorin innebar att öka kroppsmedvetenheten. Egenvården var en viktig del av kvinnornas vardag och ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Symtomen såg olika ut hos kvinnorna och därmed även den egenvård som utfördes. Slutsats: Egenvården bestod av en mängd faktorer som lindrade symtomen både på det fysiska och psykiska planet. Beroende på symtombild var de olika faktorerna mer eller mindre framträdande i vardagen. Det framgick att egenvården var individuell och att den enskilda kvinnan behöver prova sig fram till vad som passar för henne.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

Hysterektomi är ett operationsingrepp då livmodern avlägsnas. Kvinnor som lider av gynekologiska sjukdomar kan besväras av smärtproblematik och blödningsbesvär. Besvärande symtom kan generera fysiska, psykiska och sociala begränsningar i form av isolering, minskad energi och depression. Syftet med hysterektomi vid benign indikation är att reducera problematiska symtom och öka kvinnornas livskvalitet. Operationen upplevs olika för individer och påverkar människan både biologiskt och existentiellt. Hysterektomi påverkar upplevelsen av hälsa olika för olika individer beroende på vad den enskilda individen anser vara av värde i livet, och personens individuella livsprojekt. Syftet med detta arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att genomgå hysterektomi vid benign indikation. Arbetet har strukturerats som en litteraturöversikt där tidigare artiklar och publikationer granskats och inkluderats. Datainsamlingen har utförts i databasen Cinahl, utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar med hjälp av Fribergs (2017) granskningsmall. Resultatet presenteras i form av olika teman och subteman. Dessa teman är baserade på kvinnors berättelser och svar i enkäter och intervjuer som publicerats i tidigare studier kring detta område. Efter genomförd studie har jag kommit fram till slutsatsen att merparten av de kvinnor som genomgår hysterektomi verkar uppleva ökad hälsa och livskvalitet efter genomfört ingrepp. Vidare har jag kommit fram till att det finns ytterligare behov av information och stöd under vårdprocessen, för att öka kvinnors möjlighet till att uppnå hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Döden är en naturlig del av livet, men den kan ändå skapa stor rädsla och ångest hos många. Det har blivit färre av de äldre som avlider på sjukhus medan flertalet avlider på särskilda boenden eller i hemmen. Detta ökar kraven på vårdpersonalen att de ska ge en god omvårdnad vid livets slutskede, och även ha ett professionellt förhållningsätt mot patienter och närstående. Vården i livets slutskede är speciell och det finns många faktorer att ta hänsyn till då det kan vara många runt patienten som har behov som ska tillgodoses. Syfte: Var att beskriva distriktssköterskors förhållningsätt i situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen, samt beskriva samband mellan distriktssköterskans erfarenhet och tillit till egen bedömning. Metod: En enkätstudie genomfördes med en deskriptiv design med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetade i hemsjukvården. Den webbaserade enkäten delades ut till 187 stycken distriktssköterskor och sjuksköterskor. Det var 76 personer som besvarade enkäten. Materialet analyserades med beskrivande statistik i dataprogrammet SPSS version 26 med korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet indikerade att den äldre distriktssköterskan har en större tilltro för den egna bedömningen av patientens behov av symtomlindrande behandling vid livets slutskede. Resultatet indikerar även att närstående har en påverkan på distriktsköterskans bedömning vid symtomlindring i livets slutskede. Slutsats: Distriktssköterskan som var äldre än 49 år agerar mer efter sin egen bedömning jämfört med distriktssköterskor som var yngre. Ett mentorskap från den äldre distriktssköterskan är ett sätt att öka säkerheten för den yngre distriktssköterskans i sin yrkesroll. Återkommande utbildningar i palliativ vård är ett annat.

Patienter i livets slutskede är beroende av att sjuksköterskor har de kunskaper i palliativ vård som behövs för att kunna möta den döendes olika behov av symtomlindring. Systematisk utveckling och kvalitetssäkring av den palliativa vården ska ingå vid enheter som vårdar patienter i palliativt skede. Resultaten i Svenska palliativregistret avspeglar vårdkvalitén och synliggör områden där patienterna inte får fullgod symtomlindring. Sjuksköterskor, som är verksamma inom särskilt boende (SÄBO), har olika kunskap och erfarenhet av symtomhantering i palliativ vård, något som kan påverka resultaten i registret. En undersökning av sjuksköterskors utbildningsbehov av symtomhantering blir ett komplement till registrets resultat. Studien kan bidra med en övergripande bild av vilka utbildningsinsatser som behöver prioriteras för sjuksköterskor verksamma inom SÄBO för att ge förutsättningar för god symtomlindring till de patienter som har behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors utbildningsbehov för symtomhantering vid palliativ vård inom särskilt boende.  Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Undersökningsgrupp bestod av sjuksköterskor verksamma inom SÄBO inom en kommun i norra Sverige. Femtioen enkäter besvarades vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 procent.   Resultatet visade att en majoritet av sjuksköterskorna hade ett stort eller mycket stort utbildningsbehov av generell symtomskattning med symtomskattningsinstrument, samt av diagnosspecifika komplexa palliativa symtom. Områden där majoriteten av sjuksköterskorna hade inget, mycket litet eller litet utbildningsbehov var läkemedel och allmän palliativ symtomlindring.  Slutsatsen är att studien kan bidra med en översikt av vilka utbildningsinsatser av symtomhantering vid palliativ vård, som behöver prioriteras för sjuksköterskor inom SÄBO. Enkätstudiens resultat kan utgöra ett komplement till Svenska palliativregistrets resultat och därmed bidra till en systematisk utvärdering och kvalitetssäkring av den palliativa vården. Det finns utrymme till förbättringar kring flera områden, men prioritet är utbildning av symtomskattningsinstrument och symtomlindring av diagnosspecifika komplexa symtom. Studien väcker frågor kring kvaliteten på de utbildningar inom palliativ vård som kommunen erbjuder, hur befintlig kompetens tillvaratas i verksamheten och hur utbildning och fortbildning för sjuksköterskor inom SÄBO kan utvecklas i framtiden.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.