Organisationer förändras ständigt för att tillgodose interna och externa krav. Dessa förändringar påverkar organisationens medarbetare på olika sätt. I takt med teknikutveckling och en ökad användning av internet nyttjar allt fler organisationer webben som kommunikationskanal. Inom hälso-och sjukvårdssektorn har webbaserade informations- och kommunikationstjänster blivit allt vanligare och fått samlingsnamnet E-hälsa. I Sverige är webbplatsen 1177.se en sådan E-hälsotjänst. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur organisationen Landstinget i Östergötland arbetar för att internt implementera och förankra den nationella webbplatsen 1177.se i sin verksamhet. Implementeringen undersöks ur två perspektiv, dels från medarbetare i sjukvården samt medarbetare på organisationens kommunikationsavdelning. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt sett har 12 medarbetare intervjuats. Intervjuerna skedde på tre olika avdelningar inom Landstinget i Östergötland. Resultatet belyser synen på organisationen, den interna kommunikationen och vikten av förankring och målsättningar som centrala teman för implementeringen av 1177.se. Organisationens kommunikationsavdelning arbetar för att fler medarbetare ska använda 1177.se i sitt dagliga arbete samtidigt som medarbetarna på sjukvårdsavdelningarna eftersöker mer tydlighet kring webbplatsens användningsområden. Slutsatsen dras att det upplevs svårt att kommunicera enhetligt med alla i en stor decentraliserad organisation, samt att nyttan med webbplatsen inte uppfattas lika mellan avdelningarna. Informationskvalitet, kunskap och chefernas roll som ambassadörer ringas in som avgörande i implementeringsarbetet. / Organization's are constantly under change in order to meet internal and external demands. These changes affect the organization's employees in different ways. As technology development, increased use of the internet as a communication platform, organizations more frequently uses the web as a communication channel. Within the health sector, web-based information and communication services are called E-health. In Sweden, the website 1177.se is such an E-health service. This essay aims to examine how the organization Landstinget i Östergötland implement and establish the national website 1177.se in their daily business. The implementation is examined from two perspectives, both from healthcare employee perspective and also from the perspective of employees of the organization's information department. To fulfill of the purpose of the essay a qualitative interview-study has been carried out. In total, 12 employees were interviewed, chosen from three different departments within Landstinget i Östergötland. The results illustrates the respondents view of the organization, internal communication, the importance of distinct establishment and the need of making objectives clear, as central themes for the implementation of 1177.se. The Information department is working to get more employees to use 1177.se in their daily work, while employees on health care services is seeking more clarity about the acctual use of the web-site. It is concluded that the perceived difficulty communicating consistently with everyone in a large decentralized organization and that the benefits of the website is not perceived equally between the departments. Information quality, ”training in use” and the managers role as ambassadors is pointed out as crucial in the implementationprocess on the three departments.

Pålitlighet och tillit identifieras som ett viktigt krav för att konsumenter skall lita på en webbplats. Typografi definieras som ett steg för att en webbplatts skall uppfattas som pålitlig. Syftet med denna rapport är att undersöka tidigare forskning och teorier inom typografi och kognitionsvetenskap för att syntetisera hur typsnitt kan inge pålitlighet. Studien vill undersöka vilka existerande typsnitt som har egenskaper vilka inger pålitlighet samt används på webben. Detta utfördes genom en utveckling av de kognitionsvetenskapliga teorierna Stereotypisk tillit och Kognitiv tillitsbildning för att få fram tre pålitliga element: pålitligaste varumärke, yrke och kön. Utifrån dessa tre element och deras typografiska motsvarigheter togs fem typsnitt fram, vilka är Monopol, Helvetica, Proxima Nova, Arial och Roboto. De identifierade linjärerna rekommenderas som typsnitt man skulle kunna använda för att applicera en pålitlig känsla på sin webbplats. Typsnittet i sig kan dock, enligt denna studie, inte inge pålitlighet utan det är en kombination av användning, erfarenhet och läsbarhet som gör att ett typsnitt kan bli pålitligt i en viss kontext. Här kan jag dock få fram att ett typsnitt bör stämma med sitt budskap för att uppehålla en nivå av pålitlighet. Förslag för vidare studier är att testa ifall dessa framtagna typsnitt inger en pålitlig känsla samt ifall sans-seriffer ses som pålitligare än seriffer.

Abstract Information and communication technology is used in healthcare in Sweden to improve health quality. Electronic Health Records are one of the technologies in healthcare which can increase a patient’s involvement in his/her healthcare and decision-making related to it. The patient can discuss the treatments, analyses and medical information stored in Electronic Health Records. The aim in this study is to investigate how the Electronics Health Records can be improved to motivate refugees in Sweden who cannot speak Swedish. This research is a qualitative interpretive case study. The methods used in this study are observation and interviews. Thematic analysis was used for data analysis. The findings show that refugees don’t receive information or instructions about how to use electronic health records properly. The language is the biggest hurdle to use electronic health records for refugee patients without knowing Swedish language. The findings further show that the electronic health records can be improved by adding sound or translated medical information in the diagnosis part of the electronic health record. This research might contribute to the healthcare process of any country in the world which has refugees and they use electronic health records.

<p>Examen vårdadministration, YH-utbildning:20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

The aim behind this study was to observe and understand barriers to access the eHealth system equally. The study was conducted in Stockholm based on qualitative data in which semi- structured interviews were conducted among 15 interviewees from different localities of Stockholm. The findings from the collected data revealed that language barriers, lack of knowledge about digital literacy, unawareness of Swedish healthcare services, psychological and social barriers, safety and privacy concerns, and the lack of an e-identification are all major barriers to accessing the eHealth system. From the data, it has also been observed that the main causes of the aforementioned hurdles are based on varied socioeconomic levels, literacy conditions of an individual, cultural background, and age. Another important observation shows that highly qualified people with limited language abilities have a difficult time using eHealth services.