Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess. / Purpose – The purpose with this study is to chart the using of digital appointment bookings in the health care, identify deficits and to generate suggestions for improvements for a more efficient process regarding appointment bookings. To fulfil the purpose three research questions have been formulated: 1. How are digital appointment bookings currently being used? 2. What deficits are there in the digital appointment booking process that affects the efficiency? 3. In what way can the current digital appointment booking process be more efficient? Method – To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at women’s health care in Jönköping. The case study consisted of participatory observations and document studies. A literature review was also conducted to establish the theoretical framework that was used to analyze the empirical data. Findings – The study showed that digital appointment bookings are partly being used in the women’s health care. Four deficits that affected the appointment booking process were identified. The deficits were scheduling, a limited supply of appointments at 1177, limited using of forecasts in the scheduling and planning of appointments and lack of coordination. Once these deficits were identified, three suggestions for improvements to a more efficient appointment booking process were formulated. The first suggestion was to extend the supply of appointments at 1177. The second suggestion was regarding how forecasts can be used for scheduling and planning of appointments at 1177 in a greater extent. Lastly, the third suggestion mentioned how a greater use of coordination can contribute to reduced administration for the midwives. Implications – The study identified deficits and suggestions for improvements regarding how the appointment booking process can become more efficient. By using the suggestions, the organization can become more coordinated and by using forecasts be able to meet the demand. The suggestions for improvements would lead to new work procedures for the women´s health care. No additional research has been developed through this study as it was based on already existing theories. Limitations – the study was only executed at one case company which can affect how generalized the results are. The suggestions for improvement regarding how the appointment booking process can become more efficient are only described in the theory and have not been tested in the reality. The study has mainly been a qualitative research which means that no measurements has been performed regarding on how the suggestions for improvements would lead to a more efficient appointment booking process.