Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd. Brister upplevs även i stödhanteringen och önskemål finns om förbättringar. Slutsats: Stöd finns på arbetsplatsen men upplevs både vara tillräckligt samtidigt som det upplevs vara i behov av utveckling.

Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Studiens informanter betonade vikten av att vara kompetent och professionell. Vidare kunde ambulanssjuksköterskorna ofta använda sig av humor och sitt kroppspråk i bemötandet av föräldrarna. I intervjuerna framkom också vikten av att informera föräldrarna, att försöka få dessa delaktiga i vården samt att som ambulanssjuksköterska ha ett helhetsperspektiv. Den underliggande meningen i kategorierna tolkades som ett tema: Ambulanssjuksköterskornas bemötande av föräldrar. Resultatet visar att när ambulanssjuksköterskorna ankommer till ett larm försöker de lugna föräldrarna med hjälp av tidigare nämnda faktorer. Deltagarna menade att fokus bör ligga på patienten, men att man ändå måste försöka bemöta föräldrarna på något sätt. Diskussionen menar att som ambulanssjuksköterskorna bör kommunicera med föräldrarna, samtidigt som det är vissa egenskaper som är önskvärda att ha. Vidare bör föräldrarna få känna sig delaktiga i vården av deras barn. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Slutsatsen visar att ett tidigt bra bemötande lägger en stabil grund för ett vidare positivt möte mellan föräldrar och personal.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.

Plötsliga och oväntade hjärtstopp orsakas till störst del av ischemiska händelser och föregås ofta av en akut hjärtinfarkt. Totalt inträffade det år 2016 cirka 8200 oväntade hjärtstopp och cirka elva procent av de drabbade överlever. Ambulanssjuksköterskor arbetar utifrån behandlingsriktlinjer för att ta beslut om att påbörja, avstå, avbryta eller avsluta hjärtlungräddning (HLR) och upplevelser kring hjärtstopp varierar. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid hjärtstopp hos vuxna. En öppen intervjustudie med kvalitativ design med induktiv ansats valdes då målet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var tio ambulanssjuksköterskor med varierande kön, ålder, antal år i yrket och arbetsplatser. En kvalitativ innehållsanalys valdes och analysen resulterade i fyra kategorier; Kontroll som villkor för trygghet, Känsla av maktlöshet, Ambivalens inför närstående samt Behov av bekräftelse. Resultatet visar att genom noggranna förberedelser, fokus på uppgiften samt kompetenta kollegor upplevs trygghet i den komplexa hjärtstoppssituationen. Yttre opåverkbara faktorer som påverkar vården negativt ger ambulanssjuksköterskorna en känsla av maktlöshet. Närstående kan ses både som ett stöd och ett hinder i hjärtstoppssituationen. Känslan av att ha gjort ett bra arbete både för patient och närstående ger bekräftelse och tillfredsställelse. Vårdandet vid en hjärtstoppssituation är mycket komplex och det krävs därför kontinuerlig utbildning inom HLR och omhändertagandet av närstående för att säkerställa en god kompetens och samarbetsförmåga. Det är av stor vikt att känna sig trygg i rollen som ambulanssjuksköterska för att lättare kunna lägga tankar och känslor bakom sig samt känna en trygghet inför kommande hjärtstoppssituationer.

För att underlätta och kvalitetssäkra dettidiga/prehospitala medicinskaomhändertagandet har olika hjälpmedel, såkallade beslutsstöd utvecklats. RETTS är ettav dessa beslutsstöd som används inomprehospital medicin för att triagera patienten.Genom att arbeta med triage bedöms denmedicinska svårighetsgraden samt identifierasde patienter som har störst samt lägstvårdbehov. Syftet med studien var attundersöka specialistutbildadeambulanssjuksköterskors upplevelser av attarbeta med RETTS som beslutsstöd i sambandmed prehospital omvårdnad. Studiengenomfördes med kvalitativ design genomintervjuer med ambulanssjuksköterskor somvarit yrkesverksamma minst två år innanRETTS beslutsstöd infördes i Region Halland.I resultatet framkom följande fyra kategorier;strukturerat hjälpmedel, ett tryggtomhändertagande, bra kommunikation samtkräver erfarenhet. Vi rekommenderar attvidare forskning fokuserar på patienternasupplevelser av att bli triagerade utifrånRETTS, för att identifiera och belysaytterligare för- och nackdelar med RETTSbeslutsstöd.

Ambulansverksamheten skiljer sig från andra organisationer där sjuksköterskor arbetar. Varje bil skall bemannas med minst en sjuksköterska som vanligen har högst medicinskkompetens och således ansvarar för vården av patienten. Sjuksköterskan i ambulanssjukvården ställer höga krav på sig och måste agera smart och effektivt för att hjälpa patienten och dess anhöriga. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar som reglerar verksamheten kan ibland vara svårtillämpad då andra lagar gäller samtidigt och vanligen prioriteras patientsäkerheten först. Arbetsmiljön påverkar personalen fysiskt och psykiskt. Patienter påverkas negativt av dålig arbetsmiljö. Feedback, återhämtning mellan uppdragen och samtal om dilemman som ambulanspersonalen ställs inför anses av vikt för att arbetet ska kunna fortskrida. Syftet är att undersöka arbetsmiljön hos sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården och eventuella skillnader mellan ambulansstationer, ålder och erfarenhet, kön och utbildningsnivå. En Kvantitativ metod användes och en prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes. Datainsamling skedde via webbaserade anonyma enkäter besvarade av sjuksköterskor inom ambulansverksamheten i Göteborg. Resultatet analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och visade att där Mann-Whitney U-test, variansanalys (ANOVA), Post Hoc Turkey test och Spearman’s rangkorrelationstest (rho). personalen skattade sin arbetsmiljö som ganska bra. Det som fanns statistisk signifikant skillnad för var ålder, erfarenhet och examensår som sjuksköterska där äldre var mindre spända och nervösa i sitt arbete. Ingen statistisk signifikant skillnad återfanns mellan könen eller mellan de olika ambulansstationerna. Det anses vara av vikt att arbeta med teamet och teambuilding ses som stärkande av teamet vilket ger ett effektivare patientarbete och en bättre vård. För att fortsätta bibehålla ett gott arbetsklimat krävs arbete ifrån ledingen som stöttar, engagerar och intresserar sig för sin personal och deras arbetsmiljö.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hypotermi definieras som en kroppstemperatur <35grader Celsius. Dödsfall uppstår varje år på grund av hypotermi. Bästa sättet att förhindra och behandla patienter med hypotermi är att aktivt tillföra värme, till exempel genom ett värmande täcke. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att förebygga hypotermi och behandla patienter med hypotermi prehospitalt. Metod: Datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta sjuksköterskor. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor som arbetat inom prehopital vård minst ett år. Data analyserades med manifest och latent innehållsanalys Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, Hypotermi - det förbisedda ämnet. Detta tema beskrev att hypotermi ofta sågs som en sekundär del av patientens åkomma och delar av dokumentationen utelämnades och rapporterades istället muntligt. Deltagarna ansåg att materialtillgången i ambulanserna hade brister och det material som funnits användes sällan. Sjuksköterskorna saknade bland annat ett värmetäcke. En osäkerhet fanns hos deltagarna och tog då hjälp av läkare för att besluta om att inleda hjärt- och lungräddning. RETTS gav stöd i när en patient räknades som hypoterm. Faktorer som påverkade omhändertagandet av patienten var bland annat närheten till sjukhuset. Konklusion: Patienter med hypotermi påträffades oftare än vad många trodde, men sjuksköterskorna prioriterade oftast behandlingen av patientens andra åkommor. Hypotermi är ett ämne som inte får en stor roll under utbildningar och i arbetslivet, men är en av de tre delarna i dödens triad. Denna studie har det lett till ökad kunskap om vilka brister som finns. Detta leder till en förbättrad omvårdnad av patienten. Vidare forskning behövs inom den prehospitala vården för att aktualisera ämnet och minska lidande hos patienten.   Nyckelord: Hypotermi, Prehospital vård, Sjuksköterskor, Ambulanssjuksköterskor, Ambulanssjukvård, Erfarenheter, Upplevelser   Keywords: Hypothermia, Prehospital care, Nurses, Ambulance nurses, Ambulance, Knowledge, Experiences

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts. Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

No description available.

Problemformulering: Tidigare studier tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad samt att det förekommer en könssegregering av arbetsuppgifter inom samma yrkestitel. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika typer av mentala och fysiska belastningar. Eftersom arbetshälsovetenskapen delvis har till syfte att studera orsaker till arbetsrelaterade belastningar samt hur arbete kan organiseras för att minska belastningar inom arbetet är jämställdheten på arbetsmarknaden relevant ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av jämställdhet inom yrket. Metod: Kvalitativ studie med fenomenografi som ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor. Huvudresultat: Intervjumaterialet utmynnade i tre kategorier relaterat till jämställdhet inom yrket: samma förutsättningar oavsett kön, kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt förändringar över tid. Resultatet tyder på att ambulanssjuksköterskorna i studien uppfattar yrket som jämställt utifrån att de har samma möjligheter till utbildning, arbetar under samma förutsättningar samt att de har samma rättigheter. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna i studien att manliga och kvinnliga ambulanssjuksköterskor behandlas olika från patienter och anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna beskrev även uppfattningar om att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid då yrket tidigare varit mansdominerat. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade att män och kvinnor verkar under samma förutsättningar inom yrket. En tänkbar förklaring till detta kan vara den tydliga strukturen på arbetsplatsen. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna att kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid, då yrket tidigare varit mansdominerat. Framtida forskning bör därmed fokusera på strukturens betydelse för jämställdhet inom arbetslivet samt vilken betydelse genus kan komma att ha på arbetsmiljön.